I mitten av september hade Kevin och jag planerat in en Lisebergsdag tillsammans. Vi brukar åka till Liseberg på sommaren men i år blev det inte av då vi har haft mycket att göra som vanligt, men Kevin och jag sa det att vi måste åka till Liseberg i år. Vi bestämde då att vi skulle ta det fredagen den 18 september, helgen innan Liseberg stänger för säsongen.
Man kan få ledsagning på Liseberg, vilket jag och familjen har använt mycket genom åren. Det är så bra för då slipper man stå i kö och ibland får man sitta kvar och åka två gånger. För att få ledsagare behöver man numera ett intyg, det hade jag inte ordnat när Arvid och jag var på Liseberg i somras men jag ordnade det tills denna gången. Min arbetsterapeuft hjälpte mig att fylla i det när hon var här på hembesök och skrev under, då någon vårdpersonal måste skriva under, så det gick smidigt.
Liseberg öppnar klockan 15 på fredagar så innan dess hade vi planerat att ta en lunch på Gothia Towers vid 12. Jag tog taxi dit med min manuella rullstol då den är skön att ha på Liseberg.
Jag fick taxin tidigt så jag kom till Gothia Towers ganska tidigt så jag fick sitta och vänta en stund, jag satt typ där i 45 minuter, men det gjorde inte så mycket.
Det var så himla härligt att träffa Kevin när han kom. Vi tänkte äta räkmackan längst upp, men vi kände att det var lite för expensive så vi tog restaurangen där nere istället. Jag har aldrig varit i restaurangen där nere någon gång men det var jättefint och mysigt. Vi beställde in två goda pizzor och delade på. Medans vi satt där regnade det jättemycket ute men vi såg att det skulle sluta regna vid tretiden så det hoppades vi på.
Vi kom rätt tidigt till Gothia och Liseberg öppnade som sagt inte förrän klockan tre så vi fick sitta och tjöta en stund men det var mysigt. Efter att vi hade ätit klart åkte vi upp till restaurangen där uppe för att titta på utsikten. Vi möttes av en jättetrevlig servitris som sa att det gick jättebra att kolla runt. Det var sån magiskt utsikt där uppe, man kunde gå runt alltihop så det gjorde vi, och det kändes så fint och lyxigt. Tänk där på kvällen, så magiskt, när allt lyser upp. Vi sa det att nästa gång får vi unna oss att sitta här uppe.
Sen gick vi över till Liseberg, vi fick vänta lite då servicehuset, där man går in för att få ledsagarband och så öppnade halv tre men när vi fick komma in gick det hur smidigt som helst, Kevin och jag fick varsitt åkpass och Kevin fick ett ledsagararmband. Sen fick vi vänta lite utanför innan vi kunde gå in då de inte hade öppnat än. Det var särkilt öppet för anpassade skolor just den fredagen, så det var därför också som de öppnade för allmänheten klockan 15. Arvids bror har en funktionsvariation så Arvids mamma, pappa och bror skulle vara där också i fredags, så jag hoppades på att vi skulle träffa de och att de inte skulle hunnit hem.
Det börjades fyllas på med rätt mycket folk när vi stod där, men som tur var så behövde vi ju inte tänka på några köer eller så. Efter en stund öppnade de äntligen upp och vi fick gå in. Vi började inte direkt mjukt, haha, vi startade med Helix direkt, men gud den är så rolig. När vi var där uppe vid Helix träffade vi även på Arvids föräldrar och brorsa och det var så kul att vi fick träffa de. Det var dessutom första gången som de fick träffa Kevin så det var roligt.
Efter Helix tog vi Lisebergbanan och sen var vi igång! :) Men jag älskar både Lisebergbanan och Helix, och de båda ligger precis i början så en perfekt start. Om man har rullstol eller som jag, inte gillar rulltrappor behöver man gå runt allt för att komma till Helix men det orkade inte vi, så Kevin tog mig under armen upp för rulltrappan med rullstolen släppandes efter sig, hahaha, det måste dessutom sätt väldigt roligt ut, men det gick.
Sen tog vi berg- och dalbana efter berg- och dalbana. Vi åkte Balder, älskar Balder, vi åkte Luna, den nya Stormvåg som Arvid och jag testade för första gången i somras, Kevin har aldrig testat den, han tyckte den var svinläskig och jag med, men rolig. Sen åkte vi även Parisehjulet och det är så himla härligt med utsikten. Vi åkte även härliga JukeBox. Sen tog vi Lisebergsbanan en gång till och då frågade de om vi ville åka två gånger, så det gjorde vi, så när den rullade in för sista gången, satt vi bara kvar och väntade på nästa omgång, det är riktigt nice. Vi kände oss ganska klara sen, vi hade kört 10 berg- och dalbanor på två timmar, hahaha, det blir så när man slipper köer.
Men vi avslutade där vi började, nämligen med Helix, och denna gången lurade Kevin i mig att vi skulle sitta längst fram hahaha, jag var lite tveksam först men kände att vi kör, jag har aldrig suttit längst fram innan så det kändes läskigt men spännande. Det var läskigt också, hahaha, men så coolt att sitta längst fram och roligt! Det var bara det att precis när de sköt ut oss kom värsta störtskuren och eftersom att vi satt längst fram blev vi extra blöta och jag såg inget för jag hade vatten i hela ansiktet och i ögonen, hahaha, men skit vad roligt det var! Det var ett härligt avslut på en underbar Lisebergseftermiddag.
Jag måste ge lite cred till Liseberg, de har anpassat det så bra när man har rullstol. Om man behöver ta sig upp finns det bra med hissar, och innan man går in i hissen får man trycka på en knapp och säga att man är två stycken och en i rullstol också är de så trevliga och säger ”välkomna upp”. Sen när man kommer upp är de så snälla och trevliga och hjälper till så bra. Liseberg har verkligen anpassat parken och allt så bra för oss i rullstol och för oss med särskilda behov.
Det var så bra för Kevin skulle till sina föräldrar i Sandared sen så han körde mig hem efter Liseberg.
Vilken rolig Lisebergs eftermiddag vi fick tillsammans, och det var så mysigt att börja med en lunch på Gothia Towers.
