Egentid vid Eriksberg

I söndags hade jag och pappa lite egentid i Göteborg. Det var längesedan som bara jag och han gjorde något. Vi var i Sjömarken i helgen så efter frukosten åkte vi till Göteborg.
Vi var en snabb sväng i lägenheten i Vasa och åt en Cyranopizza till lunch.
Sen åkte vi över till Hisingen. Jag har aldrig varit på Hisingen, vi brukar mest gå i centrala Göteborg när vi är i stor stan. Men nu skulle det bli roligt att se något annat.
Vi gick bort mot Eriksberg längst med vattnet. Det var långt att gå men det var väldigt fint där längst med vattnet och lite små butiker och fik längst med andra sidan.
Det tog ungefär 50 minuter tills vi kom till slutändan och sen skulle man gå tillbaka också! :-) Men det gick faktiskt bra.
På vägen hem köpte vi med oss semlor.

Pappa körde mig till Storås sen, men innan han åkte hem bjöd jag honom på en kopp te! Pappa fikade på semlan till teet men min semla fick vänta till efter maten.

Det var en väldigt mysig dag med pappa, jag älskar när vi har egentid.

Vardagslivet är igång

I tisdags var det dax att börja skolan igen. Jag började inte förrän 10:10 i tisdags så jag bestämde mig redan första veckan på jullovet att jag skulle åka till Storås på tisdagsmorgon. Dels för att jag ville maxa tiden hemma men också för att mamma fyllde år i måndags och då ville jag vara hemma hela kvällen.
Jag hade beställt taxin till 7:45 på tisdagmorgon. Det var tidigt att gå upp klockan halv sju i tisdags, oj oj, det var jag verkligen inte van vid. Men det var faktiskt inte så jobbigt, vad är det de säger? Det brukar bli värre dagarna efter va?

Det var ishalt i tisdags så jag var beredd på att taxin skulle bli lite försenad och mycket riktigt så blev den det. Den kom 08:10 istället för 7:45, så inte så mycket försenad som tur var. Mamma stannade tills jag hade åkt, för att hjälpa mig med all min packning.
I måndagskväll blev jag faktiskt ledsen för att åka hemifrån än fast jag är 18 år, det är jag ärlig med att säga. Jag har haft ett så himla mysigt och bra jullov så jag tyckte att det skulle bli jobbigt att lämna familjen och mitt hem. Jag kände mig tom helt enkelt. Men i tisdags när jag skulle åka kändes det rätt okej ändå.

Jag kom väll till Storås vid 9:20 någonting, så lite senare än vad jag hade tänkt. En utav personalen kom och mötte mig och hjälpte mig in med all packning och sen tog jag det lite lugnt innan jag åkte till skolan.
Personalen hade munskydd på sig som jag berättade i ett inlägg, men det kändes faktiskt inte så jättekonstigt ändå som jag trodde att det skulle kännas. Som sagt, det är ju samma människor. Jag hade också munskydd på mig i taxin.

I skolan var det ungefär som vanligt förutom att lärare och assistenter har munskydd när de undervisar oss eller hjälper oss. Det tycker jag är bra, det känns lite tryggt iallafall. Jag hade historia som min första lektion, vi körde igång direkt bara, pang bom! Jag fick sätta igång min hjärna fort där, det gick nästan för fort! :) Jag tänkte liksom ”herregud, jag satt ju nyss i soffan hemma och typ halvsov”, haha! :)
Jag är inte van vid att tänka så mycket på dagarna och framför allt inte vara igång, haha. Men jag kommer nog igång snart.

Efter skolan var jag väldigt trött. Så det blev lite mat och sen satt jag där uppe själv och pratade med personalen en stund, det var trevligt med lite sällskap innan jag gick ner till min ensamma lya. Jag hade en stor kasse med saker att packa upp och en stor Ikeakasse med jättemycket kläder i. Jag packade upp alla saker efter middagen men den stora Ikeakassen med kläder får vänta tills i eftermiddag. Nu har jag ju inte matte längre så idag slutar jag redan klockan 12:55, väldigt skönt. Så det ska bli rätt roligt att hålla på med mina kläder hela eftermiddagen idag.

Visst det kändes ensamt här på kvällen men det kändes okej ändå.
Nu är man igång igen! :-)

Munskydd, visir, restriktioner

På tisdag börjar skolan igen, jag är inte så taggad än men jag hoppas att det ändras på de här sista dagarna. Det kommer att kännas konstigt att inte träffa familjen varje dag (när jag säger ”familjen” menar jag båda mina familjer. För mig är de en och samma familj fast de inte bor ihop). Jag tänkte på det härom kvällen att jag kommer verkligen att sakna att sitta och äta middag med mina kära familjemedlemmar på kvällarna! :) Men det är väl som allt, man vänjer sig väll vid Storåsvardagen också.

I tisdags ringde föreståndaren (chefen) för Storås. Hon brukar ringa några dagar innan inflytten på Storås efter loven. Speciellt nu i Corona. Hon frågade om hur jag har haft det under ledigheten, om jag har haft några symtom under jullovet osv.
Smittspridningen har ju tyvärr ökat i Västra Götaland, så det har blivit ännu mer restriktioner på Storås berättade hon.
Storås elevhem måste nämligen ha öppet eftersom att skolan har öppet.

Efter sommarlovet började personalen ha visir på sig, men bara när de var nära oss. Typ vid hygienbesök, stretching, osv. Men det har inte varit så att de måste ha det hela tiden, bara vid speciella tillfällen eller när vi elever själva har velat det, eller de själva för den delen. Men nu måste de ha visir hela tiden när de hjälper oss, oavsett vad det är. Så så fort de kommer in i min lägenhet måste de ta på sig visir.

Nu har det även tillkommit att de måste ha munskydd och visir på sig när de är i våra lägenheter. Det tycker jag känns tryggt. Men även i det gemensamma utrymmet där vi äter, umgås osv. Jag tyckte att det var lite jobbigt att höra det faktiskt, alltså att de ska ha det även i gemensamma. Det känns så opersonligt på något sätt. Men jag förstår ändå varför och tycker ändå att det är bra med tanke på situationen. Jag får helt enkelt tänka att det blir ett tryggare elevhem att vara på. Jag får också tänka på att det är samma personal oavsett om de har munskydd eller inte.
Jag får tänka positivt….

Jag tror att jag tycker att det är jobbigt eftersom att jag är en sån person som läser av ansiktsuttryck på människor. Jag tycker även att det är jobbigt när personer har solglasögon på sig. För då känner jag att jag inte kan granska deras ansiktsuttryck. Samma sak när det gäller munskydd, men jag vet ju faktiskt inte hur det kommer att vara och bli, så jag ska inte oroa mig i onödan, för det är jag nämligen expert på.
Samtidigt tycker jag synd om personalen att de måste gå runt i munskydd hela tiden när de jobbar. Det känns jobbigt att ha munskydd hela tiden.
Men jag får som sagt tänka att det är för en bra sak och att alla ska känna sig trygga.

Ingen distansundervisning

Ni kanske undrar om jag har distansundervisning nu eftersom att jag går på gymnasiet? Men nej, det har jag inte. Riksgymnasierna har fått undantag precis som i våras, så min skola ska vara öppen (än så länge…). Anledningen till det är att vi inte så många på skolan och för att vissa elever klarar inte av att ha distansundervisning utan måste vara i skolan.
I våras fick vi välja om vi ville ha distans eller inte (jag valde att ha distans och bara gå på mattelektionerna).

Men nu får vi ens inte välja om vi vill plugga på distans, utan alla elever måste vara i skolan. Om vi ska ha distans måste vi ha läkarintyg.
Jag vet att jag ska vara glad för att jag får gå till skolan varje dag för det är många andra gymnasieelever som inte klarar av distansundervisningen. Jag är glad och tacksam över det.

Men samtidigt när jag hörde det kände jag mig lite särbehandlad. Varför ska vi inte få välja om vi vill ha distans eller inte när alla andra gymnasieelever pluggar på distans? Varför behövs läkarintyg? Varför fick vi välja om vart vi ville plugga i våras och inte nu? Varför ska det gå ut över mig om vissa elever måste vara i skolan, men jag kan ha distansundervisning?
Som sagt, jag tycker att det är konstigt. Men jag är glad över att skolan är öppen ändå.

Men det känns lite läskigt att komma tillbaka nu när man varit ifrån varandra så länge, och jag kan tycka att det ibland är svårt att hålla avstånd i skolan.

Nu är det dessutom mer spridning i Västra Götaland, där jag bor. Det känns lite läskigt faktiskt.
Men vi får göra så gott vi kan.

Hål i öronen & the last days

Nu har både jul och nyår varit, snart börjar vardagen igen, för de flesta kanske den redan har börjat. För min del börjar jag skolan på tisdag.
Jag älskar att gå i skolan för då får man så många dagar ledigt under åren! :-) Jag har liksom varit ledig sen den 18 december nu. Men vad gör man ens på dagarna nu för tiden? Jo, man sitter typ bara och stirrar i soffan och går ut om det är bra väder. Dagarna flyter liksom ihop. Så det blir nog rätt skönt att ha skola snart igen så att det händer något på dagarna. Men jag klagar absolut inte, det har varit så skönt att vara ledig och bara va, det behövdes.

Idag, fredag och på måndag jobbar båda mina familjer, så då får jag vara hemma själv för första gången på hela lovet. Vad ska jag hitta på då? Om dagarna har varit sega när familjen var hemma, hur ska det vara då att vara själv? Men det kommer bli skönt ändå, som sagt jag ska inte klaga. Jag ska försöka sova så länge jag bara kan. Detta lovet har jag verkligen sovit länge på mornarna, vilket har varit så skönt.

I måndags bytte jag och Kevin julklappar med varandra. Jag hade ett jättelångt paket från Jula med en mördarsnigelplockare i som jag hade köpt. Han ogillar starkt mördarsniglar eftersom att han har gröna fingrar, så jag tänkte att det var en bra idé. Han blev jätteglad så det var kul.
Av honom fick jag två lite mindre julklappar. I det ena var det ett jättefint roséarmband och i det andra var det jättefina roséörhängen. Jag blev superglad och tyckte att det var så gulligt av honom.
Det tråkiga var att jag har inte hål i öronen, jag har haft det, men de har tyvärr växt igen. Men då åkte jag och Kevin in med hans bil till Smycka inne i stan, tog hål i öronen och sen åkte vi hem. Det var väldigt snabbt och smidigt men framför allt spontant. Nu tar det dock ganska långt tid innan jag kan använda hans örhängen eftersom att jag nu ska ha läkörhängen i några månader. Men det är en bra bit på vägen iallafall.

Nyår i Vasa


Hoppas att ni hade en fin nyårsafton. Jag var med pappa och familjen i Vasa i Göteborg. Vi skulle fira själva i år pågrund av Corona. 

Vi åkte inte till Vasa förrän på nyårsafton. 

Efter en lunch i lägenheten gick vi ut en promenad för vi hade beställt trerätters från en restaurang i närheten, som vi var tvungna till att hämta. Det skulle bli vår nyårsmiddag. 

När vi kom hem igen tog vi det mest lugnt, spelade lite spel och tittade på familjefilm. 

Runt åtta tiden var det dax för nyårsmiddag. Bordet var dukat fint och vi hade klätt upp oss. Lancelot och Hamilton fick varsin hamburgare när vi åt vår ”vuxen mat”. Pappa och Jenny hade beställt likadan meny medans jag tog en annan för jag var mer sugen på fisk än kött. 

Till förrätt fick jag krämig jordärtskockssoppa med schalottenlök, tre sorters färsk svamp och Västerbottenostbakad smördeg. Förrätten var verkligen god, lite annorlunda smaker som jag aldrig har testat på innan. 

Till huvudrätt fick jag norsk odlad hälleflundra och hummerwallenbergare. Det var verkligen superbra. Fisken var perfekt.  Till fisken var det spenatmamorerad potatispaj med västerbottenost. Den var verkligen så god. Tyvärr var jag lite för mätt efter förrätten, så det var lite synd. 

Sen var jag så mätt så jag fick lägga mig på sofflocket lite! :-)

Lite senare tog vi efterrätten. Det fanns bara en nyårsdessert att välja på så vi tre fick likadana efterrätter. 

Det var mjölkchokladmousse, vaniljcrème, krispig choklad, havtornscurd, muscatvingelé och saltrostade pecannötter. 

Ja, ni hör ju vilken nyårsmiddag, allt var verkligen så bra och så gott. Sen var man mätt på riktigt! :-) 

När det började närma sig tolvslaget gick vi upp till vattentornet. Vi var lite tidiga. Men det gjorde inget för vi såg massvis med raketer över hela stan ändå. 

Jag satt där på klipporna och såg ut över stan. Vi hade med oss bubbel som vi vuxna skulle skåla i. Detta året var första året då jag fick skåla i riktigt bubbel på tolvslaget. 

När det bara var några sekunder kvar började alla runt omkring oss räkna ner tillsammans, det var häftigt. 

När klockan slog tolv och det blev ett nytt år skålade vi i bubblet och  sa ”Gott Nytt År” till varandra medans vi kramades. Det var en fin stund!

Många härliga och fina raketer fick vi uppleva också! :-)

Det var en väldigt lugn nyårsafton i år men  ändå mysig. Vad gjorde ni på nyår?

2020

2020 har varit ett alldeles speciellt år. Vi har fått se världen med andra ögon och fått en helt annan vardag. Människor har utsett för prövningar som vi aldrig har varit med om innan. 2020 har lärt oss att inte ta något för givet.

2020 har varit fullt med restriktioner och livet har vänts upp och ner mer eller mindre. Det jag har tyckt varit jobbigaste är att jag inte har fått träffa och umgås med de jag känner och älskar på samma sätt som innan. Det har jag verkligen saknat.

Många kanske tycker att 2020 har varit ett meningslöst år men det tycker inte jag. 2020 har verkligen haft sina tråkigheter under hela året men det har också varit ett roligt och bra år trots allt tycker jag.

Jag har hittat på mycket roliga Coronasäkra saker detta året och jag har uppskattat det jag har ännu mer. Jag vet att det finns människor som har det mycket mycket värre än mig så jag ska verkligen inte vara ledsen över detta året.
Nu längtar vi nog alla till att blicka framåt på 2021!

I kommande inlägg kommer jag att minnas tillbaka på 2020 med både skratt, kärlek och sorg, men mest skratt och kärlek. Det behövs efter detta året! 

Ni kommer att få ta del av härliga bildcollage, texter och varma minnen från mitt 2020. Jag hoppas att ni kommer att uppskatta de.

2020: Jag blev 18!

2020 var det året som jag blev myndig, jag blev officiellt vuxen. Jag kommer ihåg att det kändes lite läskigt men ändå spännande. Min födelsedag blev toppenbra trots Corona. Jag blev väckt med skönsång på sängen, jag hade en fantastisk härlig morgon. Sen fick jag umgås med en utav mina bästa vänner, Matilda och hennes familj. det var roligt. Efter det åkte jag och mamma en snabbis till pappa, Jenny och killarna så fick jag krama på de lite också. Kvällen avslutades med en supergod och mysig utegrill med mormor, morfar och som en överraskning så kom Peppe också. Det var ett underbart avslut på en underbar dag.

På helgen blev jag firad av min andra familj, pappa, Jenny och killarna. Vi åt på en fin resturang och som överraskning satt Ia och Jon där. Jag älskar överraskningar så jag blev superglad. Vi hade en sån mysig kväll med mycket härliga skratt och vuxenprat. Kvällen avslutades i soffan i Vasa med allihop där vi fortsatte vår härliga kväll.

Kevin och jag åkte på en tur också, för han ville fira mig. Vi tog först en promenad på kyrkogården och sen åkte vi till Hofsnäs, det var så fint. Jag kom ihåg att vi åt en sån god lax till lunch.

Jag blev firad tre gånger, tre underbara firanden som jag är så tacksam för.

En underbar dag! <3
Vilken kväll!! <3

Jag kommer heller inte att glömma när jag och Kevin satt i hans växthus till klockan 00:40 en sommarkväll i somras. Vi drack briska, lyssnade på musik, skrattade och pratade om livet, det var en underbar kväll!