Besök på Borås Högskola

I torsdags var jag på ett studiebesök på Högskolan i Borås. Jag är liten sugen på att börja plugga igen, ni kanske kommer ihåg att jag var VÄLDIGT skoltrött i fyran på gymnasiet. Men det bästa med att plugga i vuxenålder är att man kan plugga enbart det man vill och sånt som man är riktigt intresserad av. Ni vet ju att jag älskar att skriva och mitt intresse ligger liksom där. Jag har egentligen alltid älskat att skriva. Vissa tycker att det låter lite konstigt med tanke på min motorik i händer och fingrar, men det är inga problem och har aldrig varit. Jag tycker att det är lättare att skriva än att prata många gånger, framför allt att utrycka mig, det tycker jag är mycket lättare i skrift.

Nu känner jag att jag vill utveckla mitt skrivande, ta det till en ny nivå liksom! :) Jag vill bygga på det och utvecklas i skrift, dessutom tycker jag naturligtvis att det hade varit väldigt roligt också.
När jag gick ut gymnasiet tänkte jag också den tanken, men då var jag inte alls sugen på det då jag kände mig klar med skolan för stunden iallafall. Men nu när jag tänker på tanken igen så är jag lite sugen. Dessutom har jag inget fast jobb, än iallafall, så nu har jag alla möjligheter och chanser till att plugga något jag känner för.

Jag var då på Högskolan i Borås i torsdags då jag hade ett möte med en studie- och karriärvägledare där. Hon var jättebra, jag förklarade mitt intresse för skrivande, texter med mera och om att jag skulle vilja plugga något på det spåret. Tyvärr har de inte så mycket i den riktningen på just Högskolan i Borås, vilket är tråkigt och synd då jag gärna hade velat pluggat på Högskolan i Borås.
Jag är inte så sugen på att ”flytta”, bo på elevhem igen eller något sådant, för stor apparat också vill jag inte lämna mitt kära Borås och mitt älskade hem! :) Distans är jag inte heller så sugen på då jag vill ut och träffa folk, socialisera mig, så jag får fundera på detta.

De enda programmen/kurserna de hade inom mina områden satt säga var en kurs som hette ”Rörlig media för sociala medier 1: animera för Instagram Motion Media 1: Animation för Instagram”. Visst, jag håller på mycket med media och Instagram och så, men det är inte det jag är ute efter riktigt, utan det är själva skrivandet. Sen hade de en annan kurs som hette Digitala texter, men det kände jag inte riktigt passade mig heller då det var mer att man skulle lära sig att förtydliga kontexter vid användning av olika e-tjänster i ett digitaliserat samhälle osv. Det låter intressant, men inte riktigt dit jag vill heller. Det var de två som Högskolan i Borås kunde erbjuda, så det var lite synd.

Men hon hjälpte mig att titta på skrivkurser på andra högskolor och folkhögskolor. Då hittade vi bland annat en kurs på Karlstads universitet som heter ”kreativt skrivande”, och där är ju mer dit jag vill, på det spåret, den var på distans och på halvtid. Sen fanns det en kurs som också hette ”kreativt skrivande” fast i Halmstad, också distans, fast helfart på den. Sen fanns det en kurs som också hette ”kreativt skrivande” på 7,5 högskolepoäng på Högskolan Väst. Ja, det fanns rätt många att välja på så jag tänkte sätta mig ner här i veckan och titta runt lite och ta mig en funderare. Ansökningsperioderna börjar ju nu så det är hög tid att börja undersöka lite. Det känns spännande och lite roligt. Men det lutar åt att det blir på distans ändå, helst vill jag ju vara på plats som sagt, men det blir lite svårt. Men jag tänker att huvudsaken är att man pluggar till något som man brinner för och framförallt tycker är roligt.

Veckan i Backspegeln

Denna veckan har varit lugnare (därför som jag inte har skrivit så mycket). Det har varit skönt med en sån här vecka då de senaste två veckorna har varit rätt intensiva som jag berättade i mitt förra inlägg. Men som sagt så gillar jag att ha många bollar i luften så jag älskar de veckorna med även om kroppen och hjärnan blir helt slut. De tar massor av energi men de ger mig också massor av energi, vilket är tur. Men denna veckan har varit lugnare som sagt vilket både hjärnan och CP-kroppen tackar för! :)

Både måndag och tisdag hade jag ingenting på schemat, tomt, kändes nästan lite konstigt om jag ska vara ärlig, hahaha, men skönt. Så både i måndags och tisdags tog jag promenader, utomhus, jag har inte varit på gymmet denna veckan utan motionerat ute då det har varit så fint väder, speciellt i måndags. Jag gillar även känslan att få både motion och frisk luft, go känsla.
Härligt att känna vårluften också, äntligen.
I tisdags kom mamma och Elliot till mig på kvällen, alltid lika mysigt när de kommer varannan tisdag. Mamma hade gjort pokebowl till mig med lax och jättegod sås, den var väldigt god.

I onsdags skulle jag till min samtalskontakt nere i stan igen, fast tidigt på morgonen, redan klockan åtta, vi brukar ses runt 10-10:30 tiden annars. Men jag tycker att det är lite härligt faktiskt att gå upp och iväg så tidigt på morgonen, det är lite mysigt till och med, fråga mig inte varför men! :D

Jag hade ingen hemtjänst på morgonen då de brukar komma vid 8-tiden så jag fick klara mig själv, men de hade gjort i ordning en smoothie i kylen till mig så det gick lätt och smidigt. Jag gick upp redan vid sex tiden då jag behöver marginal på mornarna, speciellt om jag ska göra allt själv. Plus att jag skulle ta Elof ner till stan, som tur är tar det inte så långt tid men ni vet, det tar ju lite tid att få på sig alla ytterkläder och så. Vädret var lite sämre i onsdags, molnigt och kallt, men som tur var regnade det inte, så det blev en härlig morgontur ner till stan, härligt att starta dagen så. Vi hade 90 minuter även i onsdags och hon bjöd på mumsigt morgonte vilket var snällt, så vi satt och drack te medans vi pratade, det var härligt. Sen vid halv tio tiden åkte jag hem och spenderade resten av dagen hemma, tog det lugnt och lagade fläskfilégryta med championer och bacon med hemtjänsten. Sen blev det sofflocket resten av dagen. Go dag helt enkelt!

Jag fick även mina portionspåsar i onsdags som jag fick av dietisten (som jag skrev om i mitt förra inlägg), vilket ska bli spännande att testa. Se om de kan falla damen i smaken, hahaha! :-)

I torsdag hade jag lite mer på agendan, då skulle jag faktiskt till Högskolan i Borås, på ett studiebesök där då jag är lite intresserad av att börja plugga. Jag hade mötet vid tio, det var ett väldigt bra och intressant möte, men mer om det i nästa inlägg.

Från Högskolan i Borås åkte jag direkt till Synsam där jag hade bokat tid för en synundersökning då jag ska skaffa mig nya glasögon hade jag tänk. det var väldigt längesedan som jag var på en synundersökning kände jag och det var tre år sedan fick jag reda på, men det är normalt att det går mellan två till tre år mellan gångerna om man inte märker någon större förändring i seendet.
Jag har aldrig varit på en synundersökning själv någon gång så det var första gången.

Undersökningen gick bra och det var ingen större förändring i min syn så det var ju skönt. Men glasögon får jag kika på någon annan gång då jag gärna vill ha med mig någon när jag gör det, men det är skönt att ha synundersökningen gjord iallafall. Sen från Synsam åkte jag hemåt igen. Återigen, så smidigt med taxin, den tar mig dit jag vill, och den kommer nästan alltid i tid, det är så lyxigt och jag kände mig så fri och vuxen även igår när jag kunde utföra mina ärenden på egenhand.

När jag tänkte på min dag som igår så tänkte jag att det skulle bli intensivt med två saker på samma dag och dessutom mycket turer med taxin och ingen vila däremellan. När jag kom hem kände jag att det var skönt att allt var gjort men det kändes inte så intensivt som jag trodde att det skulle kännas, men det kanske har att göra med att denna veckan har varit lite lugnare i övrigt så det var skönt.

På eftermiddagen var jag på 90 minuters massage igen. Jag avslutade torsdagen och veckan på bästa sätt. Jag hade sett fram emot den massagen så länge, speciellt i veckan, denna veckan har jag inte varit så extremt trött men jag har varit stel i kroppen, extra stel, och har haft jättesvårt att slappna av, ingen aning varför, men det har varit jobbigt och irriterande så det var underbart att komma ner i varv igår, både fysiskt och mentalt.

Alltid är det något med kroppen känns det som, haha, antingen är man trött eller stel eller så har man hjärnspöken, hahaha. Men jag försöker att vara glader ändå då det händer så mycket positivt och härligt i mitt liv just nu, mycket att se fram emot också, vilket är härligt! :-) Man får försöka se det positiva, även om de negativa tankarna och hjärnspökena lätt tar över tyvärr!

Ha en trevlig helg!

Underbart Intensivt

Denna veckan har varit lite lugnare än förra men jag har ändå haft att göra. Jag har haft något exakt varje dag den här veckan också. Jag fattar inte, hur kan livet vara så intensivt trots att man är arbetslös? Hahaha! Nu säger jag det inte i någon negativ betoning men jag reflekterade över det senast igår att det händer ju något varje dag i mitt liv. Det är inte ofta som jag har en dag helt ”ledig” om ni förstår vad jag menar. Jag minns inte senast då jag inte hade något att göra på en hel vecka, även under min tid som arbetslös, helt otroligt! Det är verkligen inte så att jag klättrar på väggarna här hemma. Jag fattar inte hur det går till? Är mitt liv så intensivt? Hahaha!

Även om jag har det jobbigt med tröttheten just nu så tror jag ändå att det är bra att jag har att göra på dagarna, dels för att jag gillar att ha många bollar i luften men också för att jag tror att jag skulle tycka att det hade blivit alldeles för segt att bara gå hemma dag ut och dag in.
Sen är det ju såklart mycket hemma och mycket lugnt emellan mina aktiviteter också, vilket är tur det, och det är väll balansen där som jag mår bra av.
Denna veckan har varit lugnare som sagt även om jag har haft något varje dag denna veckan också men det har inte varit så stora saker, lite småsaker så det är nog därför som den har upplevts som lugnare. Men jag märker ju att även småsaker tar extremt mycket på mina krafter, bara en aktivitet på dagen kan göra mig jättetrött vilket känns jobbigt och irriterande.
Då tänker jag, hur ska jag orka med ett jobb ovanpå det jag har idag? och den tanken är jobbig.

I måndags var jag då på polisstationen och tog pass. I tisdags var jag på Habiliteringen och träffade min kurator igen, sen på eftermiddagen var jag ute och tog en promenad. I onsdags skulle jag träffa läkare på vårdcentralen angående min trötthet så dit åkte jag efter lunch, jag kan ta Elof dit så det är lyxigt. Jag berättade då om min trötthet och om mina symtom just nu och att de har hållit i sig ett tag. Han tyckte då att jag skulle ta prover men eftersom att man behöver ta de på morgonen så bokade han en ny tid till mig för just provtagning. Ja gissa när jag fick den, jo på fredag morgon, den enda dagen på hela veckan (förutom helgen) då har inte hade något planerat, hahahaha, och då tänkte jag sova ut och götta mig då jag inte har någon hemtjänst på morgonen på fredagar, nej då var den morgonen planerad också, men samtidigt var det skönt att få proverna tagna och jag hade ju inget annat planerat på resten av dagen sen så jag klagar ändå inte, skönt att komma upp, det är så man får se det! :) Men ändå lite komiskt.
Att det ska vara så svårt att ha en dag helt oplanerad när man är arbetslös, hahaha!

Iallafall, efter läkarbesöket slängdes jag mig i soffan och vilade, trött som jag var somnade jag till en stund och sen blev det TV tittande resten av eftermiddagen. På sen eftermiddagen/tidig kväll skulle mamma hämta mig, för er som läste mitt inlägg om mitt besök på polisstationen i måndags så behövde någon följa med mig för att intyga att jag är jag så det skulle mamma följa med mig och göra i onsdags. Jag hade legat under min värmefilt hela eftermiddagen så jag var rätt mosig och trött men nu är jag iallafall godkänd eller vad man nu kan säga så nu är passet inskickad, det var skönt att få det gjort.
Sen följde samma med mig hem och vi åt faktiskt middag ihop så det var mysigt (hon har inte Elliot denna veckan).

I torsdags skulle jag till Habiliteringen igen, andra gången denna veckan. Jag skulle träffa min dietist klockan 11 för ny kontroll av vikten. Jag var där i slutet av november tror jag att det var och fick tips på mellanmål, att jag helst ska dricka mjölk till maten istället för vatten osv då jag behöver komma upp i vikt, jag tror att jag skrev om besöket på bloggen. Jag har försökt med både mellanmål, äta mer, dricka mjölk osv men tyvärr stod det nästan exakt samma siffra på vågen som förra gången. Men min kropp springer ett maraton varje dag, hela tiden, hahaha, och det konstaterade vi också i torsdags att det går åt otroligt mycket med energi även om jag inte gör något pågrund av mina muskelspänningar och det känner jag ju hela tiden, även nu när jag sitter och bloggar spänner jag liksom hela kroppen.

Eftersom att näringsdrycker och näringspuddingar tydligen inte är något för mig har hon nu beställt hem portionspåsar till mig iform av pulver som man blandar ut i t.ex mjölk som jag kan ta till mellanmål exempelvis, det smakar som milkshake sa hon, så det kanske kan falla damen i smaken! :D (Det sa hon inte, jag säger det, hahaha :)). De kommer till mig någon gång nästa vecka så det blir spännande att testa.

När jag kom hem blev det lite matlagning, panerad torsk med mos, det tog sin lilla tid och var rätt svettigt men gott blev det. Sen när jag äntligen var klar med matlagningen och när jag ändå var igång så dammsög jag lite och ministädade lite hemma då vårsolen visade mitt dammiga hem och jag kan inte ha det lite småstökigt hemma, då kan jag inte slappna av som jag har berättat, så jag gjorde det, tog typ en timma trots att det var en ministädning. Sen var jag helt slut, alltså verkligen helt slut, så jag frågade mig själv ”kan jag få gå och lägga mig i soffan och vila nu?!” Så äntligen efter allt var klart la jag mig i soffan, jag somnade inte, men jag var jättetrött, helt slut resten av eftermiddagen och kvällen. Jag tänkte ”vad har jag gjort egentligen?” Jag hade varit på Habiliteringen, vägt mig, pratat lite om kost så ingen större ansträngning (som ett möte kan vara), sen lagat lite mat och dammat lite hemma, kändes som att jag hade sprungit ett maraton, hahaha! Då undrade jag igen hur i hela friden det ska gå att jobba sen? Sen var det skönt att sova på kvällen.

Jag måste bara lägga in en liten flik om detta vädret vi har nu alltså, helt otroligt. Det är liksom vår på riktigt och det känns typ som att det gick från ena dagen till den andra. Det är ljust på kvällarna, ända till klockan 18 och ljust på mornarna. Jag blir liksom förvånad när jag tittar ut och det är ljust och klockan bara är fem på seneftermiddagen.
Underbart också när ljuset hittar in i min lägenhet och jag kan börja öppna upp min altandörr lite försiktigt, även om det fortfarande är kallt så doftar det vår och det är underbart!

I fredags skulle jag som sagt till vårdcentralen på morgonen och ta prover. Eftersom att jag inte fick äta något innan gick jag upp lite innan åtta, tog på mig och åkte dit med Elof. En härlig morgonpromenad var det. Jag kom dit lite tidigt men jag kom in med en gång trots att klockan bara var lite innan 9 och jag hade tid tio över så det var skönt. Det gick jättefort, ett stick, sen var det klart så jag var till och med klar innan utsatt tid. Sen åkte jag hem och åt frukost. Efter frukost blev det lite bokläsning fram till lunch, jag kom en bra bit i boken så lite nytta fick jag gjort igår, det är den boken jag och min kurator läser tillsammans också antecknar jag samtidigt så det är ingen ren nöjesläsning, men boken är så bra och nyttig men det tar tid speciellt när man antecknar samtidigt, men snart är jag faktiskt klar med den vilket känns skönt då jag hållit på med den ett tag nu. Efter att jag kommit en bra bit kände jag mig nöjd med boken för dagen och tog på mig träningskläderna och gick ut i det underbara vädret, man kunde ju inte sitta inne resten av dagen.

Jag tog en härlig träningspromenad till stan och gick en tur i stadsparken, det blev en promenad på ca 45 minuter, det var helt underbart, det doftade vår och solen värmde till och med lite. När jag kom hem duschade jag och satte mig gött i soffan och avnjöt en coca cola! :)
Jag kände mig så nöjd med mig själv och fullproppad med energi efter två promenader ute på samma dag, en morgonpromenad sittandes och sen en eftermiddagspromenad på egna ben, fick jag in lite motion på schemat igår också, dessutom utomhus, det kunde inte bli bättre, mycket härlig frisk luft.
Dessutom var det kvinnodagen igår så jag firade den med en bra dag helt enkelt! :)

En sak är iallafall säkert, jag klagar inte, det är det sista jag gör. Mitt intensiva liv är underbart trots att min CP inte är lika imponerad! :)

Helgen blir lugn och skön. Mamma kommer till mig ikväll och tittar på finalen av Mello med mig, det ser jag fram emot. Jag brukar oftast vara hemma hos mamma när vi hänger på helgerna men idag kommer hon hem till mig vilket blir extra mysigt. Spännande vem som vinner ikväll också. Vem hejar ni på?

Önskar er en trevlig helg och njut av den första vårsolen!

Skaffa Pass

I måndags hade jag bokat tid för passtagning eftersom att jag ska ut och resa i sommar (mer om det i ett annat inlägg) och det var väldigt längesedan som jag var utomlands så mitt pass har gått ut, som tur var kom jag på det i god tid.
Jag hade en tid klockan 09:50 så jag tog färdtjänsten till polishuset. Jag känner mig otroligt fri med färdtjänsten alltså, tack vare den kan jag utföra ärenden själv och det får mig att må så bra och kunna göra saker på egen hand. Utan den hade ju mamma, pappa eller någon annan behövt skjutsa mig överallt trots att jag kan utföra själva ärendet själv och det hade varit jobbigt att känna att man är beroende av någon annan och framför allt att be om hjälp hela tiden. Nu ställer min familj alltid upp för mig när de kan och det är jag jättetacksam för men det är just själva känslan, så jag är oerhört glad och tacksam över färdtjänsten, det hade inte gått utan den! Jag känner mig så självständig vilket är en härlig känsla.

Jag kom väldigt mycket för tidigt dit eftersom att taxin kom redan vid nio tiden och hämtade mig så jag fick sitta och vänta en stund, men det gjorde inte så mycket. Jag fick till och med hjälp lite innan utsatt tid. Jag kan tycka att det är jobbigt att träffa människor som inte känner mig eller aldrig har träffat mig förut och vet om min CP-skada, även fast jag älskar att träffa nya människor. Nu tycker jag att merparten av alla människor är väldigt förstående och accepterande, men jag tycker ändå att det är lite småjobbigt ibland. Jag går ju liksom inte fram till honom i båset och säger ”hej, jag har en CP-skada”, det kan man ju göra, men jag personligen skulle inte göra så, kanske om man lindar in det på något sätt men aldrig att jag skulle säga det direkt, rakt ut så. Jag tänker dock att människor ser på mig att jag har ett funktionshinder direkt när de ser mig och mitt rörelsemönster är kanske lite ”typiskt” för CP. Men man vet ju inte heller om människan framför mig kan något om CP heller. Men jag vill ju betraktas som en människa först och inte min CP först även om den sticker ut och ”syns” först.

Iallafall så fick jag säga att jag ville ha ett nytt pass också fick jag lämna fram mitt ID-kort. Problemet var bara att mitt ID-kort hade gått ut, till och med i december förra året, det hade jag ju ingen aning om. Det var väldigt pinsamt men han sa att det är väldigt vanligt att man inte har koll på det så då kände jag ”bra, då är det inte bara jag”. Då tog vi både nytt ID-kort och pass i måndags, men för att få det behövde någon följa med mig och säga att jag är jag eftersom att mitt ID hade gått ut, lite drygt, men så är det ju och jag tycker att det är bra.

Men vi gjorde allt färdigt, tog bilden, namnteckning och allt så det var skönt att ändå få det klart. Jag skulle sätta mina pekfingrar på skärmen för att läsa av mina fingeravtryck, det var lite svårt, speciellt med vänster och jag fick kämpa länge för att få pekfingrarna på plats. Det är så att när jag känner mig ”stressad” eller när kroppen behöver sammarbeta så samarbetar den inte, den gör helt enkelt tvärtom mot vad den ska och det kan vara irriterande, även om det inte är en stressig situation. Men tillslut blev mina fingeravtryck godkända. Sen var det bara namnteckningen kvar vilket också var lite kämpigt då handen inte ville sammarbeta medans han satt där och kollade på mig och då vill handen definitivt inte sammarbeta. Men tillslut gick det också. Sen var allt klart, vilket var skönt.
Bara att jag behövde komma tillbaka så att någon kunde identifiera min identitet innan passet och ID-kortet kunde göras klart.

Jag fick ju komma in lite tidigare, problemet med det var att jag då behövde vänta lite längre på taxin efteråt, typ 40 minuter, så ganska länge. Men jag ringde till taxi och då hade de en bil som kunde komma lite tidigare så då behövde jag inte vänta så länge så det var skönt.
Igår eftermiddag följde mamma med mig till polisstationen och identifierade mig som Alice! :) Så nu är det skönt att ha det klart och framför allt var det skönt att själva passet redan var taget igår när vi kom in.

I tisdags var jag på Habiliteringen igen och träffade min kurator. Jag sa att jag hade gjort min läxa nästan varje dag med att vila på dagen, och att jag tycker faktiskt att det har hjälpt men framför allt så har det varit skönt.
Men att när jag vilar på eftermiddagen, vid 14-tiden så tycker jag att jag har lite svårare att somna på kvällen då jag ibland kan somna på vilan. Hon sa då att det är inte bra om det förstör min nattsömn, så nu ska jag börja vila på förmiddagen istället, vid 11-tiden. Fast jag är mer i behov av vila på eftermiddagen då jag är tröttare på eftermiddagen och inte lika trött på förmiddagen, ja det är en balansgång där, jag får prova mig fram helt enkelt.

Efter besöket på Habiliteringen tog jag en härlig promenad ute på mina egna ben. Äntligen börjar våren komma nu och jag kan både gå ute fritt och köra Elof!

HÄNDELSERIK vecka

Förra veckan var bra men den var jobbig då jag var så trött och hjärntrött hela veckan och kände mig allmänt ”utmattad” som jag berättade om i ett inlägg. Men jag fick ny energi från massagen på torsdagen och helgen då jag var i Göteborg hos familjen. Förra veckan var lugn och det var tur eftersom att jag var lite små ”sjuk” så jag behövde faktiskt inte ställa in någonting den veckan.
Den här veckan däremot, oj oj oj, snacka om kontraster, det har varit fullt ös hela veckan! :) Men jag såg så mycket fram emot veckan, varenda liten del. Jag hade ett möte per dag måndag till torsdag, så många möten denna veckan men det var möten som jag såg fram emot.
Det har varit en händelserik vecka med mycket roligt som gav mig massor med energi. Det känns som att det är allt eller inget i mitt liv, hahaha, antingen händer det inget eller så händer allt på samma dag eller samma vecka, det gillar inte min CP-skada eller min hjärntrötthet, men jag – Alice, älskar det, jag gillar att ha många bollar i luften. Jag blir trött men jag får jättemycket energi av sånna veckor också.

Som sagt så hade jag ett möte varje dag denna veckan. I måndags hade jag möte med en LSS handläggare på förmiddagen som jag berättade om i mitt senaste inlägg, det mötet var kanske inte jätteroligt eller peppande. Jag blev jättehjärntrött efter mötet så jag somnade när jag kom hem, det händer typ aldrig mig, så det mötet tog MYCKET energi.
Men i tisdags hade jag möte med mitt bokförlag faktiskt, det var mycket roligare! Det var en intervju med mig som författare, det var så roligt och jag fick veta lite mer om vad tanken/planerna är nu, hur det ser ut framåt, hur vi ska lägga upp det osv också fick jag lite uppdrag också. Vi pratade även om marknadsföring osv. Jag är såååå taggad, det kommer att hända många roliga saker framöver när boken väl släps! Jag vet inte om jag får berätta något så jag gör inte det för säkerhetskull. Men håll ögon och öron öppna för det kommer hända grejer framöver! :) Sååå roligt! :)
På kvällen fick jag mysigt middagssällskap av mamma och Elliot.

Onsdagen började med ett gympas innan hemtjänsten kom och hjälpe mig med frukost.
I onsdags skulle jag faktiskt på arbetsintervju! Det var på Samordningsförbundet. Min Sius på arbetsförmedlingen sa att han skulle höra av sig till de efter att det inte blev någonting på Simonsland, men det har dragit ut väldigt mycket på tiden men i onsdags blev det en intervju där. Det var en supertrevlig intervju, de var så mysiga och trevliga människor, min Sius var även med och stöttade mig. Det kändes knappt som en intervju, det kändes så enkelt, så lätt och vi pratade om allt möjligt. Självklart om jobbet och jag fick berätta om mig själv och om mina önskemål och kvalitéer för det var ju därför som jag var där liksom, inte för att snacka skit hahaha, men jag älskar att snacka skit med trevliga människor så det var en mycket trevlig förmiddag. När jag gick därifrån kändes det som att jag kände människorna! :D

Det hade varit en jättebra arbetsplats för mig, administration som jag vill jobba med, lugn och skön miljö med inte så många anställda, nära mig så jag skulle kunna ta Elof dit på hösten och våren, superhärliga kollegor. Men tyvärr hade de inte råd att anställa mig och för lite att göra för att ta in mig som en praktikant, så det var väldigt tråkigt, jag hade gärna jobbat där. Men de tipsade om andra firmor, jobb som jag och min SIUS kunde titta på så det var snällt av de att hjälpa mig på traven. Men som sagt, ett jättetrevligt och roligt möte som gav mig mycket härlig energi.

Resten av dagen låg jag bara i soffan framför tv:n, det var skönt! :)
På kvällen skulle jag på massage, ja det var faktiskt på kvällen vilket jag såg fram emot. Det var från klockan 19 till 20:15. Så jag åt middag innan, jag drog för gardinerna hemma, bäddade upp sängen och jag till och med borstade tänderna och tvättade mig, gjorde ordning mig för sänggång helt enkelt. Sen hade jag 75 minuter av avkoppling, avslappning och återhämtning, så underbart! Efteråt kom taxin och hämtade mig, körde hem mig och sen kunde jag bara gå rakt in till sängen och sova, alltså hur lyxigt? Jag kände mig som värsta lyxbruden! :D Älskar´t! <3 Vilken härlig dag! Sen sov jag som en drottning! :)

I torsdags skulle jag till min samtalskontakt nere i stan igen och prata i en och en halv timme om livet. Jag älskar att komma dit och prata med henne, det är så skönt att spy ur mig alla tankar och känslor där och diskutera mina privata saker med henne. Vi brukar träffas ungefär varannan vecka men nu hade det gått tre veckor emellan så jag såg så mycket fram emot att komma dit som i torsdags, eller, ja det gör jag i och för sig varje gång! :) Det blev som vanligt härliga 90 minuter med både högt och lågt, skratt och allvar, vilket jag älskar! Ser redan fram emot nästa gång! :)
När jag kom hem var jag fylld med energi även från det mötet. Resten av dagen lagade jag lite mat och tog det lugnt.

I fredags började jag även då med ett träningspass på löpbandet innan frukost, det var en härlig start på fredagen. Sen klockan 9 kom veteranpoolen till mig också fick jag en skinande nystädat hem med goa renbäddade lakan, åh vad jag njuter av ett nystädat hem. Sen låg jag bara i soffan under min värmefilt hela dagen och bara va. Jag firade även 2 år i fredags som lägenhetsägare, 1 mars 2022 fick jag nycklarna till mitt alldeles första egna hem! Jag firande dagen med en nystädad lägenhet och att bara vara i mitt hem hela dagen, det var underbart! <3
Sen på kvällen pratade jag med bästa Wilma (min bästa vän från Storås och RG). Det var superlänge sedan som vi pratade, över en månad sedan, alltså i telefon. Vi pratade i tre timmar, jag skojar inte, hahaha! Det var nog det längsta samtalet i hela mitt liv! :)
Efter det la jag mig i mina nybäddade lakan som doftade härligt av nytvättat! :)

Ja, vilken underbar veckan det har varit! Jag har blivit bombarderad med så mycket härlig energi och kärlek denna veckan. Tacksam för alla människor som jag har fått äran att få hänga med denna veckan och som har förgyllt denna veckan för mig, som förgyller mitt liv. <3

Hoppas att ni har haft en fin vecka!

Har även köpt mig en ny tavla som kom i veckan. Jag blev supernöjd, den blev så bra i hallen.

Möte med LSS Handläggare

I veckan skulle det bli mycket möten för min del som jag skrev i mitt tidigare inlägg. Möte både måndag, tisdag, igår (onsdag) och idag (torsdag), ja varje dag förutom imorgon, fredag. Men varje möte skulle bli roliga och spännande så jag såg/ser väldigt mycket fram emot veckan.

I måndags började vi med det första mötet för veckan klockan 10 på morgonen, det var faktiskt med en LSS handläggare. Som ni vet så tillhör jag tyvärr inte LSS och har stängt det locket lite nu tyvärr då jag inser att det inte är någon idé. Men för några veckor sedan fick jag ett samtal från en LSS handläggare om att de har fått in en ansökan om ledsagarservice från mig och att de tar upp mitt ärende igen och vill träffa mig. Jag blev såklart väldigt glad och tänkte att nu kanske det äntligen händer något på den fronten eller rättare sagt, nu finns det iallafall lite hopp och chanser igen. Samtidigt som jag knappt hade någon aning om att jag hade skickat in en ansökan till LSS. Men det var tydligen i november som den ansökan kom in och det var då som jag och min förra kurator på Habiliteringen höll på med ansökning om hjälp i badhuset, men det trodde jag enbart var till SOL och inte till LSS, så det var ju en positiv överraskning.

För er som inte har koll så har jag nu fått avslag på min ansökan om ledsagning inom SOL och hemtjänsten så just nu står jag lite och stampar på den fronten. Så då var detta ett glatt besked som sagt, men samtidigt som jag inte ville hoppas på för mycket då vi vet vid detta laget hur hårda de tyvärr är.

Men som sagt så var jag där i måndags förmiddag. Jag hade inget färskt läkarintyg och inget annat om min CP, så jag tänkte, hur ska detta gå? Jag var nämligen själv på mötet och även om jag såklart vet mycket om min CP så tänker jag inte på allt, och som sagt så måste man säga och få med ALLT när det gäller hjälp i dagens samhälle, och det har jag jättesvårt för. Men som tur var hade han både läkarintyg och ADL intyg från när jag gick på RG då jag höll på med LSS processen tillsammans med min kurator och arbetsterapeut. De papperna var superbra, de var både detaljerade och välformulerade och det var sidor med text, de hade skrivit så mycket om min CP-skada, eller rättare sagt vi tillsammans, så när han tog fram de papperna så kände jag mig lite lugnare.

Han läste igenom papperna för sig själv och ställde frågor till mig, om det stämmer fortfarande, om saker har ändrats osv. Sen hade han även frågor på datorn som han kompletterande med emellanåt. Som sagt så var det mycket text så det var mycket att gå igenom och många frågor. Men jag kände under hela samtalet och när jag fick en liten återblick om vad det stod i papperna att detta är väldigt bra, detta kanske kan gå vägen denna gång. När vi var klara en och en halv timma senare, puh…så sa han att han ska sammanställa allt innan jag får ett beslut.

MEN, nu kommer det där menet som man inte vill höra. Men han sa att han vill vara ärlig med mig redan nu också sa han att det är högst sannolikt att jag INTE kommer att få LSS. Är ni förvånade? Nej, inte jag heller, suck… Han sa att det beror på att det inte är så mycket som har ändrats sen ansökan från RG (vad som stod i ADL intyget och läkarintyget) förutom att jag har blivit tröttare och fått hjärntröttheten, men det är såklart inte tillräckligt.

Åh, det irriterar mig för jag vill så gärna tillhöra LSS igen!
Men han sa att ansökan kommer att gå genom sociala omsorgsförvaltningen istället, så ärendet läggs inte ner bara det att det inte utreds av just LSS, vilket ändå är något positivt i det hela. Men jag trodde att sociala omsorgsförvaltningen och SOL var samma sak, men tydligen inte.

Jag blir så irriterad, okej, visst om man har jättesmå behov kanske det är rimligt att man får avslag men människor som har stora hinder och stora funktionsnedsättningar får avslag, till och med de som behöver uppsyn och hjälpt dygnet runt, hur är det ens möjligt? Vilka får ens LSS idag undrar jag? Jag har varken ett litet eller stort funktionshinder, om man nu kan nämna det så, jag ligger någonstans i mitten, så jag tycker att jag borde få LSS. LSS är ju till för dig som har ett funktionshinder, men det är ändå inte självklart, vilka är det självklart för då? Alla som har ett omfattande rörelsehinder borde få tillhöra LSS, PUNKT SLUT! Och var går gränsen av ett ”omfattande” rörelsehinder kan man fråga sig då.
Jag blir så irriterad, inte bara för min del utan för alla som har behov av LSS och mycket hjälp men inte får det. Vart är vi påväg egentligen?

Efter mötet när jag kom hem var jag heeelt slut, det där mötet tog kål på mig! Jag är inte van längre vid att koncentrera mig och ta in så mycket information i en och en halv timma. Så när jag kom hem la jag mig och vilade som jag brukar nuförtiden, men jag somnade och vaknade en timma senare, ha ha ha ha! Men det var jätteskönt! :)

Trött vecka avslutas med LYX

Förra veckan var hel knasig och jobbig, först var jag ”sjuk” och sen var jag HEEELT utmattad av att ha gjort ingenting hela veckan. Jag tränade ingeting på hela veckan då jag hade noll energi, men i torsdags kände jag mig lite piggare och kände att jag ville röra på mig men orkade inte gymma så då gick jag ut en morgonpromenad efter frukost, vid nio tiden. Då fick jag både frisk luft och lite motion, det var så härligt. Som jag skrev i mitt förra inlägg så har jag fått i uppgift av min kurator på Habiliteringen att jag ska lägga mig och vila en gång per dag. Jag har faktiskt gjort det nu varje dag (förutom i helgen) sen i tisdags då jag fick ”läxan”. Jag har svårt för att slappna av så, speciellt på dagen, men jag tar min värmefilt på mig, en sovmask och sätter på lite avslappningsmusik, och det har hjälpt och varit jätteskönt, jag har liksom kunnat slappna av. Så det är mitt mål med dagarna nu: att vila! Bra mål va? :)

I torsdags eftermiddag hade jag 90 minuter massage och jag såg så mycket fram emot det, som jag alltid gör i för sig. Men speciellt i torsdags efter en extremt trött vecka, kanske låter konstigt när det ända jag gjorde förra veckan var typ att sova och vila. Min hjärna och min kropp tänkte ”äntligen massage idag så jag ÄNTLIGEN får slappna av lite och vila” och jag bara ”Hallå, det har du gjort heeela veckan”, hahaha! Men det blir en annan sak för mig, då får jag verkligen vila, avslappning och återhämtning på djupet vilket jag tyvärr inte kan åstadkomma någon annanstans, därför är massagen så viktig för mig.
Åh, herregud, jag kände mig verkligen som en ny människa efter 90 minuter på bänken och jag fick verkligen min avslappning som jag tydligen behövde trots att jag hade vilat hela veckan. Det var verkligen behövligt, och jag fick den återhämtningen som jag behövde.

I helgen skulle jag till Göteborg, till pappa, Jenny och brorsorna. Jag skulle nämligen passa Lance och Hamilton på lördagkvällen då pappa och Jenny skulle på standup. Jag tycker att det är supermysigt att passa mina småbröder, de är så snälla och gulliga när vi är själva plus att jag älskar att kunna hjälpa till. Men i fredags hade vi lite fredagsmys allihop tillsammans. I lördags skulle Lancen på kalas så medans han var där gick pappa, Jenny, Hamilton och jag omkring och strosade lite och åt en jättegod lunch på Pinchos. Sen när vi hade hämtat Lance efter kalaset tog vi en fika på ett café hela familjen.

På kvällen beställde vi hem thaimat som vi åt. Vid sju tiden gick pappa och Jenny. De är alltid så gulliga och fixar så vi ska ha det lite gött. Dukade fram chips och lite dricka. Vi skulle såklart titta på Mello men det börjar ju inte förrän klockan 20. Så jag och killarna satt i soffan, jag i mitten och killarna satt bredvid mig med sina plattor, så mysigt. Hamilton ville inte släppa paddan när Mello började fast jag hade sagt att ”när Mello börjar släpper vi paddorna”, men jag vill inte vara en sträng syster och dessutom så saknade han pappa och Jenny lite så jag var snäll och tog hand om honom så att han skulle känna sig trygg. Men Lancen släppte paddan och vi tittade tillsammans och diskuterade låtarna, det var mysigt. Han satt och åt chips och äpple, bra kombo, hahaha! :) Vad tyckte ni om Mello i lördags?

Sen när Mello var slut blev de lite busiga och sprang omkring, men det gjorde inte så mycket även om det blev LITE jobbigt. Men efter Mello så sa jag till killarna att ”nu går vi och borstar tänderna, ni behöver inte gå och sova men så att ni har det gjort” och det gick de med på, även jag borstade tänderna. Jag känner mig som en minimorsa ibland till mina småbröder, men kanske inte så konstigt! :) Pappa och Jenny kom hem en halvtimme senare och då blev det lite familjemys innan killarna la sig. Sen satt jag, pappa och Jenny uppe lite till själva innan vi också gick och la oss.
Det var en mysig dag och jag var inte så extremt trött så det var skönt, jag säger ju att massagen gör underverk! ;)

I söndags gjorde vi ingenting, bara chillade hemma och klockan två ungefär tog jag bussen hem till Borås igen, där taxin hämtade mig och körde mig hem.
Det var en mysig och rolig helg!

Denna veckan händer det mycket roligt och spännande så jag ser fram emot veckan.
Idag ska jag till exempel ha möte med mitt bokförlag, en intervju med mig som författare, det blir spännande! :)
Hoppas att ni får en trevlig vecka.

En glad tjej som är påväg hem till Borran efter en mysig helg hos familjen! :)

Min läxa: Att vila Hjärnan

I mitt förra inlägg berättade jag om min trötthet just nu och hur det är i allmänhet, att jag sover 11-12 timmar varje natt, att jag vilar, rör på mig, äter bra, äter mycket frukt och grönt osv, men ändå är jag så himla trött jämt. Läs gärna det inlägget om ni vill veta mer.

I tisdags var jag på Habiliteringen igen. Som många av er kanske redan vet så har jag fått en ny kurator, men vi har bara hunnits träffats en gång själva och det var den 11 januari, alltså över en månad sedan. Hon har tyvärr haft dåligt med tider och egentligen skulle vi ha träffats en gång i slutet av januari men då var hon sjuk, så då gick det lite tid emellan.

I tisdags pratade vi mycket om trötthet och hjärntrötthet osv. Vi pratade om att det finns olika saker som gör en trött, oj nu känns det som att vi hade värsta barnsnacket här, hahaha, men vi pratade om det på ett vuxet sätt! ;)
Det finns mycket som tar energi, speciellt när man har CP som jag har berättat om många gånger.
Men många tror, inclusive jag att det som tar energi är när man gör något fysiskt, eller är ute på något och hittar på saker. Men trötthet kan lika gärna sitta i hjärnan och är lika uttröttande som fysisk aktivitet, och det är det som kallas för hjärntrötthet, alla blir trötta i hjärnan lite då och då men bara för det har inte alla hjärntrötthet. T.ex om man sitter och jobbar på kontor, så jobbar man ju ingenting med kroppen men ändå kan man vara helt slut när man kommer hem, och då är det hjärnan som är trött inte kroppen. Detta gäller alla människor som sagt, men vi som har hjärntrötthet som jag, har det konstant, det räcker bara med litegrann för att vi ska bli trötta i hjärnan.

Även om vi inte använder kroppen fysiskt så blir vi med hjärntrötthet påverkade för allt påverkar.
Min kurator berättade att det som påverkar hjärnan är t.ex synintryck, ljudintryck, känselintryck och till och med smak och lukt, och det blir man också hjärntrött av. Så har jag aldrig tänkt, eller såklart att jag vet att man blir trött av ljud och mycket intryck, för det blir jag ofta, men jag har aldrig tänkt på att man kan bli hjärntrött av alla sinnena.

Som jag har berättat så känner jag mig inte så hjärntrött längre utan mest bara trött. Men efter mitt besök i tisdags så kan jag nu konstatera att det är min hjärntrötthet som har ”kommit tillbaka”, eller jag vet ju inte säkert men jag tror det. För jag gör ju verkligen allt för min kropp så jag borde inte vara trött, därför tror jag mer på att jag är hjärntrött och det trodde min kurator också.
Jag är ju sån som tittar mycket på TV för det är min sorts av avkoppling, men som min kurator sa, din kropp får vila men din hjärna får aldrig vila när du tittar på TV för då är det både syn- och ljudintryck och så har jag aldrig tänkt innan, att det också kan göra en hjärntrött.
Jag har alltid trott att jag vilar när jag slänger mig framför tv:n, men jag vilar enbart kroppen och inte hjärnan.

Min kurator frågade mig hur jag sover och om jag har på massor utav ljud runt mig när jag ska sova, men det har jag inte, jag har det mörkt och tyst och det var viktigt sa hon, så både hjärnan och kroppen får vila.
Hon frågade även om jag vilar något på dagarna.
Jag berättade då att det gör jag inte då jag har jättesvårt för att slappna av och verkligen lägga mig på dagen oavsett hur trött jag är, jag har alltid haft svårt för det. Jag känner mig liksom stressad av att vila på dagen, varför vet jag inte. Jag vilar ju varje dag nu men då har jag ju oftast på tv:n osv och som vi kom fram till så är det ju ingen vila för hjärnan.

Jag fick därför en läxa till nästa gång vi ses och det är att jag ska lägga mig en stund mitt på dagen, en halvtimme eller så och bara blunda. Det låter skönt och när jag väl gör det är det välbehövligt men jag känner att någon måste nästan ”tvinga mig” dit för att jag verkligen ska göra det.
Jag sa då att avslappningsmusik brukar hjälpa mig att koppla av, då jag har svårt att bara vila rätt upp och ner, men min kurator sa att avslappningsmusik är inte heller bra, för då blir det ett ljudintryck för hjärnan och det är ju det jag ska låta bli. Men avslappningsmusik är nästan ett måste för mig om jag ska kunna slappna av ordentligt. Min kurator gick väll med på det till slut, hihi! Men hon sa att jag kan ha på avslappningsmusiken en stund i början för att slappna av och sedan stänga av den så hjärnan får vila helt och hållet.

Jag tänker också att jag ska använda min värmefilt vid mina viltillfällen för den får mig att slappna av i kroppen jättefort, liksom all värme, CP + värme = Kärlek! :-)
Så min läxa till nästa gång är att jag ska vila en gång mitt på dagen, bra läxa och skön framför allt men lite komisk att ha vila som en ”läxa”! :)
Jag har till och med ställt ett alarm på mobilen som ringer klockan 14 varje vardag där det står ”vila”! :) Det var min kurators tips!

När jag kom hem från Habiliteringen i tisdags var jag verkligen jättetrött och hade ont i huvudet. Jag hade några måsten när jag kom hem men när jag hade gjort de tog jag två alvedon och gick och la mig under min värmefilt i sängen och satte igång lite avslappningsmusik. Jag har även en sovmask som jag satte på mig. Åh herregud vad skönt det var, jag bara låg där och kunde slappna av jättebra, jag hade ingen bestämd tid hur länge jag skulle vila men efter en halvtimme sa kroppen till av sig själv för då kunde jag inte slappna av mer. Sen när jag drog av mig sovmasken och stängde av musiken var huvudvärken borta, jag kände mig inte pigg men jag kände mig härligt avslappnad och kände att jag fick lite energi tillbaka iallafall, det var jätteskönt.
Det gäller bara att ”tvinga” sig dit som sagt!

Förra veckan skickade jag iväg ett meddelande på 1177 till min vårdcentral och frågade om jag kunde få ta lite prover igen pågrund av min extrema trötthet. I veckan fick jag då svar och fick ett läkarbesök på min vårdcentral den 6 mars. Nu är jag nästan säker på att det är min hjärntrötthet som spökar men det känns ändå bra att ta lite prover igen så man kan utesluta fysiska saker.

Varför är jag så trött?

Som ni säkert kommer ihåg så är jag väldigt trött och har min hjärntrötthet som jag fick i slutet av Erikshjälpen. I början av min arbetslöshet så var jag fortfarande väldigt hjärntrött. Men ju mer tiden gick började jag äntligen få energin tillbaka och hjärntröttheten var nästan ett minne blott, det var så skönt, jag kände äntligen energi igen och kände att jag var på G! Jag minns när jag skrev det på bloggen och berättade det, jag minns inte när det var när jag skrev det, men jag kommer ihåg att bara efter nån vecka så kände jag mig tröttare igen, det var lite komiskt faktiskt men tråkigt framför allt.

Idag kan jag tyvärr säga att jag nästan alltid är trött, men jag är inte så mycket hjärntrött, det är faktiskt stor skillnad på ”vanlig” trötthet och hjärntrötthet, vilket är positivt. Men det är jobbigt med denna vanliga tröttheten också.
Jag förstår inte, för jag gör liksom ALLT för min kropp och hjärna just nu:
Jag gymmar tre dagar i veckan (fysisk aktivitet är ju alltid bra), jag äter bra, försöker undvika socker så mycket som möjligt, men unnar mig på helgerna, jag äter MYCKET frukt, jag sover jättemycket, typ 10-11 timmar per natt och jag vilar hela dagarna utöver gymmet. Jag gör liksom inte så mycket och jag ger min kropp så mycket, men ändå får jag ingenting tillbaka känns det som, och det är så irriterande.

Jag vet att man kan bli ”seg” av att inte göra någonting också, men grejen är att jag känner mig inte seg, jag känner mig trött, helt slut till och med. Det är skillnad på att vara seg och att vara trött.
Såklart, att ha en CP-skada tar mycket på krafterna, även dagar då jag inte gör någonting, bara att gå på toaletten eller ta på mig tar energi, men ändå. Min trötthet som jag har nu är inte accepterad bara för det lilla. Som jag har sagt till er innan så är jag orolig över hur det blir sen när jag börjar jobba, om jag känner såhär nu när jag är arbetslös.
Hur kan man bli utmattad av att vara arbetslös? Haha, nä, det är inte roligt egentligen.

Förra torsdagen fick jag ont i halsen och kände mig allmänt kass, jag tänkte ”inte en förkylning nu”, jag var ju förkyld mellan jul och nyår och då var jag jättesjuk vilket jag nästan alltid blir när jag är sjuk. Jag kände liksom, inte en sån omgång till tack! Men jag hade ont i halsen, sen på fredagen försvann halsontet som det brukar vara och jag blev lite snorig, också hade jag feber, men det bröt liksom inte ut något som det brukar ganska snabbt hos mig. Sen på lördagen försvann snoret och mitt halsont var fortfarande borta, men jag var sjukt trött, tung i huvudet och hade fortfarande feber. Så brukar aldrig en förkylning gå till på mig. Men det går väll sån skit nu med, men lite konstigt när det gäller mig, det brukar liksom vara antingen eller! :-)

Men jag är tacksam över att jag inte var förkyld i näsan och jättesjuk som jag var mellan jul och nyår för det är jättejobbigt. Sen i söndags var jag febrig på morgonen men sen försvann det med och jag var ”frisk”, jag hade inga symtom iallafall. Men jag känner mig fortfarande inte helt 100, då jag kände mig så extremt trött och hängig. Jag har ju morgonbesök vid 8-tiden av hemtjänsten på vardagar men jag avbokade faktiskt de både i måndags och igår för jag kände att jag måste sova ut. I söndags la jag mig innan 21 på kvällen och i måndags morse vaknade jag ungefär 8:50, alltså hade jag sovit i 12 timmar, lite mer till och med. Men dagen i måndags var ändå inte bra, jag var så extremt trött hela dagen, orkade ingenting, jag orkade knappt laga mat fast 12 timmars sömn på natten och samma sak igår, jättetrött då med fast typ 11 timmars sömn. Jag vet att man kan sova för mycket, men som sagt jag känner mig inte seg, jag känner mig jättetrött. Jag känner mig sjuk, fast jag inte är sjuk längre, så trött är jag.
Men det kan ju vara så att jag har haft något i kroppen som är påväg bort, jag vet inte.

Men jag kände mig även såhär trött innan min lilla ”sjukdom” så jag har faktiskt hört av mig till vårdcentralen för att ta lite prover igen. Många har sagt det i min närhet när jag berättar om min trötthet då jag inte har en ”normal” trötthet att det är nog bra om jag tar lite prover igen.
Men förmodligen kommer de inte visa något, som förra gången, men det är ju bra att utesluta saker iallafall.

Jag har 90 minuters massage på torsdag, så jag hoppas verkligen att jag kan gå på den. Men som sagt jag är ju inte sjuk, jag har inga symtom kvar, jag är bara så extremt trött. Jag kommer att somna på massagebänken, hahaha. Som jag har berättat innan så är massagen verkligen en återhämtningstid. Även om jag vilar hela dagarna nu, så är massagen något helt annat för mig, det är liksom vila och återhämtning på djupet.

Hoppas att ni mår fint!

Jag Släpper En Barnbok!

Om ni kommer ihåg så hade jag ett UF-företag under mitt sista år på gymnasiet. Mitt UF-företag hette Funkisboken där jag under ett års tid skrev och formade en barnbok med både text och illustrationer. Illustrationerna fick jag hjälp med men historien och allt annat kom jag på och jobbade på själv. Om ni inte minns eller för er som är nya på bloggen så heter min barnbok Turbofart och boken handlar kort sagt om en flicka vid namn Agnes, Agnes går på förskolan och lever med en CP-skada som gör att hon sitter i Permobil. I boken får vi kort sagt följa med Agnes på en dag på förskolan där hon möter både kärlek, okunskap och fördomar. Men boken handlar också om skoj, spänning och lekfullhet. Boken är riktade till barn mellan 3-6 år.

Anledningen till varför jag ville ha detta som mitt UF företag och varför jag ville skriva denna boken var just för att det finns så mycket fördomar ute i samhället, framför allt hos barn. Därför ville jag göra en barnbok om just detta ämne för att minska fördomarna i tidig ålder innan de blir för stora samt öka kunskapen och förståelsen hos barn som forfarande är fria från fördomar.
Min tanke med boken var också att den skulle vända sig till barn som också har en funktionsnedsättning så att de inte ska känna sig så ”ensamma” i skönlitteraturen samt känna sig inkluderade i samhället och känna ”kan Agnes, kan jag också”.

När boken var ”klar” så var det en väldigt stor utmaning att hitta ett bokförlag, jag fick många nej. Men till slut hittade jag ett bokförlag som kunde tänka sig att ta an mitt bokprojekt, de sa inte till 100% men de sa att de var intresserade. Olika Förlag heter detta bokförlag och skriver barnböcker inom ämnet, om sånt som ”sticker” ut från normen. Det var därför som jag hörde av mig till detta förlag då jag kände att jag hade bäst chans där. Det har varit mycket fram och tillbaka och dragit ut på tiden osv, det är därför som jag inte har berättat om det här då jag inte vetat om det kommer bli något eller inte.

Men nu äntligen efter två år (sen gymnasiet) efter mycket om och men kan jag äntligen berätta att MIN EGEN BARNBOK ska bli TRYCKT OCH UTGIVEN av ett RIKTIGT BOKFÖRLAG! Jag kan knappt tro att det är sant, men det är sant! Även om jag har haft positiva förhoppningar hela tiden om boken så har jag ändå tvivlat på att det kanske inte blir något, men efter påskrift av bokkontrakt kände jag att det är på riktigt! Det var över ett år sedan nu då det som sagt dragit ut på tiden, men nu är det på G på riktigt och boken är klar och redo för tryck så nu känns det verkligen på riktigt. Inte bara det utan min bok ligger redan nu ute på nätet på olika bokhandlare för förbeställning och boken släppts den 1 april!!!! Så nu känns det verkligen PÅ RIKTIGT! Det känns så sjukt fortfarande men jag är så himla glad och tacksam över detta.

Av detta har jag lärt mig att ha tålamod och aldrig ge upp! Det är faktiskt en dröm som har gått i uppfyllelse! Nu får jag inte bara sprida mitt budskap genom bloggen och Instagram utan också genom en barnbok och nå ut till en större målgrupp vilket känns verkligen som en ära.

Under mitt UF-år med boken har det varit väldigt mycket utmaningar och jag har kämpat så mycket med denna boken samtidigt som det har varit väldigt roligt såklart. Men som sagt en stor utmaning så det är extra roligt att allt mitt kämpande och slitande faktiskt har lett mig fram till ett riktigt boksläpp.

Min förhoppning är att boken ska nå privatpersoner men även förskolor så att boken får en större målgrupp och spridning i även sociala sammanhang utanför hemmets väggar. Min förhoppning med boken är också att den ska göra det lättare för vuxna och förskolepersonal att prata om olika funktionsnedsättningar med barn. För ibland kan jag uppleva att vuxna tycker att det är lite svårt att förklara och framför allt hur, vilket i sig skapar ännu mer frågetecken, okunskap och fördomar hos barn, det blir som en ond spiral, så jag hoppas att min bok ska hjälpa till på den fronten också.

Boken finns att förbeställa på:
Akademibokhandeln: https://www.akademibokhandeln.se/bok/turbofart/9789189405479
Bokus: https://www.bokus.com/bok/9789189405479/turbofart/
Barnens bibliotek: https://www.barnensbibliotek.se/katalogen/bok/bokid/65252
Linköpings bokhandel: https://www.linkopingsbokhandel.se/barnbocker/bilderbocker/turbofart
Ginza: https://ginza.se/product/grimm-larsson-alice/turbofart/779300/
Lindhskabokhandeln: https://www.lindhskabokhandeln.se/turbofart_
Nyabokhandeln: https://www.nyabokhandeln.se/barnbocker/bilderbocker/turbofart
Naspbokhandeln: https://www.naspbokhandel.se/barnbocker/bilderbocker/turbofart

Förbeställ gärna boken redan idag medans vi väntar på att den kommer ut på riktigt och var med och bidra till ett fördomsfritt samhälle där vi ökar kunskapen och förståelsen redan i tidig ålder.

Tack OLIKA Förlag för ett fint samarbete!