I år 3 och år 4 får man välja ett IV-val i skolan, vilket innebär ett ämne som man får välja att läsa utanför de ordinarie ämnena som tillhör året. Förra året när jag gick i trean valde jag att läsa psykologi och det ångrar jag inte en sekund. Det var så roligt och intressant, det var dock mycket uppgifter, mycket skriva och en del prov, men det var roliga och intressanta uppgifter för det mesta. I år har jag valt att läsa entreprenörskap, det finns inte på RG utan jag får läsa det på övriga skolan. Jag hade ingen aning om vad den lektionen skulle gå ut på när jag gick på första lektionen.
Nu har vi hållit på ett tag och vi ska starta ett UF företag under detta året, så himla roligt. Jag hade ingen aning om vad jag skulle göra, men på typ tredje lektionen när vi fortfarande bara satt och lyssnade på vår lärare, kom jag på. Jag ska göra en barnbok, och huvudpersonen ska sitta i rullstol. Boken ska heta Funkisboken. Huvudpersonen ska vara hjälten i boken. Det har inte varit lätt, men jag har planerat och planerat, det är så mycket som man ska tänka på, mer än vad jag trodde. Man ska ha en rådgivare i detta projekt som man kan bolla ideér med. Jag har mailat massor utav olika författare och berättat om min idé.
Men nu har jag två rådgivare, Eva Susso och Viveca Lärn. Den som jag har mest kontakt med är Eva Susso. Vi har enbart mailkontakt, men hon har hjälp mig jättemycket och kommit med tips och läxor till mig. Det är så coolt att just de ville vara mina rådgivare. Nu har jag precis skrivit klart själva historien och jag har även gjort klart för mig hur flickan ska se ut. Nästa steg är nu att komma på hur bilderna ska se ut och förklara för illustratören hur miljön runt omkring ska se ut. Jag har ingen illustratör än, så det är också något som jag måste ta tag i. Jag är själv i mitt UF-företag.
Den 5 mars ska vi vara på Svenska mässan där vi ska ställa ut på UF-mässan, och då planerar jag att ha en fysisk bok klar som jag kan sälja in. Det ska bli så kul att stå på den där mässan!
Vi har pratat länge om att det vore roligt om jag, min bonusmamma Jenny och min mamma skulle hitta på någonting någon gång bara vi tre. Det kanske låter konstigt i era öron, men mamma och Jenny kommer jättebra överens. De har hängt innan men då har ju övriga familjen varit med.
Men den här helgen hade vi planerat att vara i Göteborg tillsammans och sova över i Vasa bara vi tre.
Det var verkligen en sån helg som vi båda såg fram emot jättemycket!
I fredags kom mamma och Jenny och hämtade mig på Storås vid femtiden. Vi åkte sedan till vår lägenhet i Vasa. Väl i Vasa tog vi liten sip rosé och satt och pratade. På kvällen skulle vi äta ost-och chark som Jenny och mamma hade tagit med sig. Vi tog en liten promenad ned till Hemköp lite senare och kopierade lite saker till ost-och charken.
Det var verkligen så mysigt att bara hänga med mamma och Jenny. Vi gjorde ordning ost- och charken när vi kom hem. Det blev så mycket gott, olika ostar, korvar, knäckebröd, chips och vindruvor. Vi bara satt och njöt av allting, det var verkligen så gott. När vi var som mättas tog vi fram lite choklad och blev ännu mättare! :) Det var en helt magisk kväll, vi satt och pratade om livet, allt mellan himmel och jord. Det blev både tårar och många skratt. Vi satt uppe ända till 01:30, jag är förvånad över mig själv att jag kunde hålla ögonen öppna så länge, men det var så underbart, jag ville inte att kvällen skulle ta slut.
Tjejhelgen slutade inte där, nej, på lördagen hade jag bokat spa på Hagabadet. Jag hade även gett mamma en ansiktsbehandling som hon skulle få gå på. Jag är så glad att vi tog spadagen på lördagen istället för på fredagen för det hade blivit lite tajt och stressigt tror jag. Plus att tjejhelgen kändes extra lång när man spred ut det lite.
Lördagmorgon började med en lång härlig frukost innan vi gick mot Hagabadet. Det kändes annorlunda att ha mammas sovandes i Vasa, men så mysigt! Mamma har aldrig varit på Hagabadet så det var roligt att visa hennes stället. Vi gick runt på de olika rummen, det är så charmigt tycker jag att det är olika pooler och bastus i olika rum i byggnaden. Hela Hagabadet är så vackert! Vi bade i olika pooler, bastade, simmade i mittpunkten på Hagabadet: ägget, tog det lugnt i relaxen, ja vi hade det så mysigt. När mamma fick sin behandling gick jag och Jenny och tog en fika i våra morgonrockar, jag trodde inte att man fick fika när man var inne i spat och dessutom inte i morgonrock, men det fick man tydligen, det kändes så lyxigt att sitta i morgonrock och fika.
Det var ett fantastiskt avslut på en magisk tjejhelg, så mysigt. Jag älskar att ta sånt här på hösten, det blir verkligen ett avbrott i vardagen!
Om ni kommer ihåg så berättade jag att jag var hos min specialpedagog och rektorn på skolan för nån vecka sedan för att jag ville ta bort en kurs. Jag kunde ta bort kursen som ni vet, och det är jag så tacksam för. Det är så skönt att börja 12 på tisdagar. Men det är inte det jag ska skryta om i dagens inlägg! :-) För när jag var på det där mötet så sa min rektor och min specialpedagog att jag kommer inte att bli klar med engelskan på detta året. Jag avslutade engelska 5 innan sommaren och nu har jag börjat med engelska 6. Grejen är den att engelska 6 är under två år så jag kommer inte att bli klar med den innan studenten. Ni har säkert koll på att man behöver engelska 6 för att få en godkänn gymnasieexamen. Jag viste inte det så jag blev lite orolig.
Då började de prata om ett femte år igen och ni som vet vet ju att jag inte vill gå ett femte år. Men då när de sa så kände jag mig nästan tvingad för jag vill ju ha en godkänd gymnasieexamen. De sa även att jag kan flytta över lite kurser till det femte året så att jag får ett lugnare år detta året. Men som sagt, inget kan ändra det jag känner och det är svårt att tänka om när man har planerat att sluta efter studenten. Jag är dessutom trött på att gå i skolan och vill börja mitt vuxenliv snart Men jag fick lite betänke tid och tid att smälta det här.
Jag har då funderat och tänkt fråga om det går bra att ta engelskan på distans nästa år. Jag träffade då min specialpedagog och rektorn veckan därefter. Det gick jättebra att ta engelskan på distans sa min rektor, det känns jätteskönt. Det var som om en stor sten släppte från mina axlar. Jag tänker inte flytta över några andra ämnen i nuläget då jag känner att jag vill bli klar med de ämnen som jag har påbörjat nu plus att då kan jag bara fokusera på engelskan nästa år. Rektorn sa även att hon tror inte att jag behöver läsa engelska 6 hela året utan bara ett halvår, alltså bara höstterminen, så det känns också skönt. Men jag får ändå ta studenten som vanligt trots att jag inte har en full gymnasieexamen. Förr i tiden var det så att man inte fick ta studenten om man inte hade en godkänn gymnasieexamen men nu är det mer som att man säger hejdå och lycka till i framtiden.
Så nu vet jag iallafall en sak som jag ska göra efter studenten.
Jag har haft en helt fantastisk helg. Jag har nämligen varit ute på äventyr igen. Jag har varit och hälsat på min gammelmoster Ia och hennes man Jon i Helsingborg. Jag har länge velat åka till de själv. Vi pratade om det förra sommaren, men då blev det inte av och denna sommaren har jag haft fullt upp. Så det fick bli denna helgen mitt i september istället. Jag tycker till och med att det är mycket roligare att ta det i början på hösten istället för då får man ett avbrott i vardagsstressen och man har något att se fram emot om man har haft en tuff skolvecka. Jag skulle dessutom åka tåg dit vilket jag ÄLSKAR! Dessutom i två timmar, så en lång och härlig tågresa skulle det bli på fredageftermiddag. En utav personalen på Storås hjälpte mig till tåget i Göteborgs Centralstation. Sen satte jag mig i lugn och ro på tåget, lyssnade på musik och bara njöt av tillvaron.
Ia skulle hämta mig i Ängelholm så att jag slapp byta till buss, så det var ju snällt. Tågresan gick superbra och när jag klev ner på perrongen i Ängelholm möttes jag av en stor och varm kram av Ia, det var underbart, vilket välkomnande! Sen åkte vi till Råå där de bor, hem till Ia och Jon. I bilen var det mycket prat och skratt. Både jag och Ia var trötta efter en lång dag så på kvällen skulle vi bara vara hemma, äta god mat och mysa.
När vi kom hem stod Jon i köket och ljudet hördes från den fräsande maten, det var mycket levande ljus och i vardagsrummet var det fint uppdukat. Jag kände mig verkligen välkommen, det var så mysigt. Maten var klar när vi kom så Jon serverade oss. Det blev en vegetarisk rätt med varma tomater, mozzarella, pasta och till det hade vi tillagade tortillabröd vid sidan om. De serverade god rosé till maten också, ja ni hör ju värsta lyxmiddagen. Sen blev det goda bakelser till efterrätt medans vi sjönk ner i soffan och tittade på veckans Idolavsnitt.
Jag var så trött efter skoldagen, tågresan och all anspänning så jag blev trött redan vid nio. Men jag tyckte att det var så tråkigt att gå och lägga mig då när jag äntligen hade kommit till Ia och Jon så jag satt uppe lite till och försökte vara social! :-)
I lördags blev det en väldigt lugn morgon och förmiddag, vi alla sov ut och jag började morgonen med att titta på morgontv från sängen/soffan medans Ia och Jon fixade frukost, lyx! Det blev en sen och långfrukost, vi satt säkert och åt tills klockan var halv ett på dagen, så underbart, jag bara älskar sånna mornar. Till frukost blev det fil, müsli med färska bär på, gott te, lyxiga mackor och croissant.
På eftermiddagen när vi hade gått i våra myskläder ungefär hela dagen tog vi på oss och gick ner till havet och la oss på en filt på stranden, åt bullar och låg där och pratade om livet, helt underbart. Vi trodde inte att det skulle bli så bra väder, men vi hade tur.
Ia och Jon hade bokat en restaurang som heter På Piren, där var jag senaste gången jag var på Råå men jag har aldrig varit och ätit middag där. Vi hade det så mysigt där på stranden så vi fick snabba oss hem och byta om. Ia sminkade mig och plattade mitt hår. Jag brukar inte använda smink, men oj så fin jag kände mig tack vare Ia.
Vi kunde sitta ute på restaurangen en liten stund innan regnet kom. Men jag är så glad att vi fick sitta ute en liten stund och titta ut över havet och piren. Det var en supermysig kväll och jättegod mat. Sen åkte vi hem och tittade på en film tillsammans.
När Ia hämtade mig på tågstationen berättade hon för mig att hon hade en hemlig överraskning till mig, jag älskar överraskningar. Så i lördags kväll berättade hon att Jon skulle på segling på söndagmorgon och att vi skulle på spa och bubbla lite. Jag blev så glad och tyckte att det skulle bli så härligt.
Vi skulle på ett spa i närheten som heter ”Trivas på Råå”, det är ett minihus med hotell, restaurang och minispa. Jag har både ätit där och sovit där men aldrig spaat där. Det är ett litet annorlunda spa, man får ett eget litet hus kan man säga med dusch och en stor bastu. Men det bästa av allt, man har en utomhusbubbelpool för sig själv. Man ser inte ens nån annan människa förutom nån enstaka personal så det är väldigt lyxigt och just nu, coronasäkert. Så jag och Ia njöt verkligen av stunden, bubblade lite, bastade lite och vårdade vårt yttre. Personalen hade ordnat två alkoholfria drinkar, några bär och nöter som vi lyxade med i badet. Det var ett helt underbart avslut på en underbar helg, och jag kände mig så avkopplad i kroppen efterråt.
Ja, vilken toppenhelg, sen var jag mör men lycklig i kroppen när jag satte mig på tåget hem till Göteborg. Jag är så tacksam över denna helgen! Det känns som att den har varit lång och det ser jag som något positivt! Nu har jag mycket energi inför veckan! Nu känns livet enkelt!
Jag har inte blogga på ett tag nu för att det är mycket nu i början på terminen, vardagen är igång på riktigt. Så ni får har överseende med det , att det kanske dröjer någon vecka eller två innan det kommer ut ett inlägg. Men om ni inte orkar vänta så är jag mer aktiv på min instagram @alicegrimmscpliv.
Nu har skolan kört igång på riktigt och jag har startat upp ordentligt med alla kurser förutom religionen som börjar nästa vecka. Om ni läste mitt inlägg ”Första skoldagen, Tufft schema” och såg mitt schema så vet ni att jag har ett ganska tufft schema i år och att skolan erbjöd mig att gå ett femte år. Men att jag inte ville det och att jag ska kämpa detta året trots mitt fulla schema. Nu när vi har kört med vårt schema i någon vecka så känns det ändå helt okej och genomförbart.
Jag har en kurs som heter estetisk kommunikation 2 på mitt schema. Jag läste estetisk kommunikation 1 i ettan men det här är en fördjupningskurs. Jag har den på måndagar mellan 11:00 – 12:10 och på tisdagsmorgnar mellan 9:00 – 10:30. I estetisk kommunikation 1 jobbade vi mycket individuellt men nu ska v jobba i grupp med ett jättestort projekt som kommer att pågå under hela året. När jag hörde ”grupparbete” tänkte jag ”NEJ!”, jag gillar nämligen inte grupparbete eftersom att jag har tyvärr erfarenheten av att det alltid är jag som behöver göra allt och ta kommandot i gruppen. Men jag tänkte jag ger det en chans. Min klump i magen växte och växte för varje lektion jag gick på eftersom att det blev precis så som jag trodde att det skulle bli – att om jag inte pratar så pratar ingen. Det tycker jag är svinjobbigt och dessutom kände jag att det var ett jättestort projekt och jag kände liksom att det skulle bli för mycket för mig.
Jag gick därför till SYV på skolan för att titta på min studieplan om jag skulle kunna ta bort den kursen. Det såg då ut som att jag skulle kunna göra det men att jag behövde ha et möte med min specialpedagog och rektor först så att det inte blir något fel i min kursplan eller så. Vi hade då möte i torsdags och då sa de att jag kunde ta bort den, så jag blev jätteglad. Vi har något som kallas för resurspass i skolan, där man har ett eget pass där man får jobba med skolarbeten, läxor med mera så man inte ska behöva göra det när man kommer hem, vilket är kanonbra. Så då sa de att jag kunde få ett resurspass på tisdagmornar istället, men jag sa att jag tar hellre det resurspasset på måndagar mellan 11:00 – 12:10 istället för på tisdagmornar. Jag får nämligen en jättelång sovmorgon på tisdagar nu när den kursen är borta, jag känner att jag behöver det för att orka med. Så de la resurspasset på måndagar istället vilket var bra för det betyder att jag nu börjar klockan 12:00 jämna veckor och klockan 11:30 ojämna veckor på tisdagar. Då har jag dessutom antingen matlagning med min arbetsterapeut eller planering inför framtiden med min arbetsterapeut och min kurator, så det är ju ens inte riktiga lektioner. Den ända lektionen som jag nu har på tisdagar är gymnasiearbete som sista lektion. Tisdagar kommer verkligen bli en skön dag för mig vilket jag tror att jag behöver. Egentligen börjar jag med lunch på tisdagar som ni ser på mitt schema, men jag tänker att jag ska äta en ordentlig och sen frukost på Storås istället.
Om ni kommer ihåg så hade jag och min arbetsterapeut på Riksgymnasiet ett möte med LSS innan sommaren. Jag vill ju bo på ett service boende efter gymnasietiden inom LSS. Jag har tillhört LSS bara för något år sedan, jag har då tillhört personkrets tre. Men nu behövde de tydligen ompröva mitt ärende om jag får tillhöra personkretsen längre eller inte. Jag och min arbetsterapeut hade då som sagt ett möte med en handläggare där på LSS i våras. Då jag ansök både om att få fortsätta att tillhöra personkretsen men jag ansökte också för att få rätt till ett service boende.
Vi hade mötet digitalt under två tillfällen eftersom att det var så mycket frågor och så mycket att gå igenom. Ni som läste mitt inlägg när jag skrev om mötena minns säkert att jag var helt slut efter varje möte. Det var också lite jobbigt eftersom att jag och min arbetsterapeut behövde verkligen få fram allt som jag inte kan eller klarar av, så det var rätt påfrestande för psyket. Men jag hade en sån bra känsla efter de här två tillfällena, jag tyckte att vi hade fått fram allt på ett bra sätt, upprepat saker om och om igen som är viktiga men framför allt att vi var hårda med att jag måste ha deras hjälp.
I torsdags efter skolan låg det ett stort brev i min brevlåda på Storås och när jag öppnade den var det en hel bunt med papper. Jag förstod direkt att det var från LSS när jag läste namnet på min handläggare och första ordet i fetstil BESLUT. Jag tog ett djupt andetag och läste första meningen där det stod ungefär såhär ”enligt LSS och personkrets tre så är Alice inte berättigad LSS inom personkrets tre och därmed inte heller service boende.” Jag stod där ett tag, tog ett djupt andetag och gick där ifrån för jag orkade inte läsa mer än den första meningen. Jag blev inte ledsen där och då, bara ledsen i hjärtat. Varför jag inte blev ledsen tror jag beror på att jag hade det på känn innerst inne att jag inte skulle få LSS.
Mamma blev helt chokad när jag ringde på kvällen och sa det, och då lom det några tårar från mina ögon. Jag åkte hem i fredags och tog då med hela bunten med papprena som jag inte orkade läsa. Senare på eftermiddagen satt vi ner i lugn och ro och läste vad de hade skrivit. De första (säkert fem sidorna) bestod bara av vad vi hade sagt på mötet och om vad jag behöver stöttning och hjälp med. Mamma läste upp de sidorna med, jag tyckte att det lät så bra och vi hade verkligen fått med allt dvs även detaljer i min vardag som jag har svårt för. Jag tyckte att det var nyttig för mig att höra för jag tänker inte på min CP-skada på det sättet, om ni förstår vad jag menar.
Sen kom vi till det intressantaste och det jobbigaste….beslutet. Först var det refererat till andra kvinnor med liknade behov som mig som också fick avslag. Vi läste väl lite där, men det är inte så viktigt tycker inte jag. Det var så mycket text även där men de anser kort sagt att jag behöver hjälp men inte tillräckligt mycket hjälp för att tillhöra LSS, och det gör mig så irriterad, ”jag behöver hjälp, men inte tillräckligt mycket”, det låter sjukt i mina öron. Men jag tror att de nekade mig för att jag klarar all min hygien själv, såsom dusch, toalett osv och för att jag kan äta själv, vilket är skrattretande tycker jag. Det jag tycker är så irriterande och konstigt är att jag fick beviljad LSS bara för ett årsedan, jag har ju liksom inte blivit av med min CP-skada på ett år. Jag minns inte alls hur min ansökan såg ut då, men det känns som att min ansökan nu var minst lika bra som den ansökan jag gjorde när jag fick LSS. Jag skulle vilja jämföra de två med varandra. Men jag tror tyvärr inte att det är jag som har förändras, utan att det är de som har blivit hårdare. Då kom ännu mera tårar när mamma hade läst klart bunten med papprena!
Så nu är det bara att kämpa vidare till överklagningsprocessen…suck!
Igår var det första dagen i skolan efter sommarlovet, första dagen på mitt sista år. Det var ganska svårt att gå upp igår morse, jag är absolut inte van vid att behöva gå upp när jag vaknar. Men som tur var började vi (som inte är nybörjare) inte förrän klockan tio första dagen vilket var skönt – lite mjukstart. Jag går denna veckan till skolan eftersom att jag inte har Elof (jag kallar min elrullstol för Elof) här än, jag ska hämta den i helgen hemma. Det tar 12 minuter för mig att gå till skolan så det är inte så farligt! Det var väldigt roligt att träffa alla igen. Klockan 10:00 samlades jag och min klass i klassrummet med mentorerna. Först så fick vi lite covid-information och sen gick vi ett varv i klassen så att var och en fick berätta hur de hade haft det i sommar osv. Sen fick vi vårat schema nästan direkt så det var skönt att de inte drog ut på det.
De flesta brukar säga att ”åh schemat är så lugnt i fyran” osv osv. Men jag har ganska fullt på mitt schema, men jag tyckte ändå att det såg helt okej ut. Den ända långa sovmorgon jag har är på torsdagar då jag börjar klockan 10:00 och även varannan vecka på onsdagar. Sen börjar jag 8:30 eller 9:00 varje dag, 9:00 är ändå lite sovmorgon tycker jag. Jag slutar inte så extremt sent heller vilket är skönt. Specialpedagogen på skolan kom in i klassrummet för hon ville prata med vissa elever om schemat, bland annat med mig. Vi tittade då på mitt schema tillsammans. Jag såg då att min IV-valskurs var inte med (jag har valt entreprenör- och ekonomi som mitt IV-val) och religion som jag ska läsa i fyran var inte heller med. Min specialpedagog ritade därför till de kurserna på schemat, och då såg det plötsligt mycket ut. Jag undrar varför de inte låg där från början, men jag kommer att få ett nytt schema snart med alla mina kurser och ändringar om det sker några.
Det som var negativt var att min sovmorgon kommer att försvinna på torsdagar, så istället för att börja 10:00 börjar jag nu 8:30 med entreprenörskap, så det var inte så roligt. Sen skulle jag egentligen sluta klockan 14:15 på måndagar men efter min ”sista” lektion så hamnade ett till pass med entreprenörskap, så nu slutar jag istället klockan 15:00 på måndagar. Sen på fredageftermiddag efter klassrådet fick jag religion där som ett brev på posten. Så på fredagar slutar jag nu 15:10 istället för 13:40. Egentligen skulle jag ha psykologtid på fredageftermiddag som ni ser på schemat, men nu hamnar ju religionen där istället så nu måste de flytta psykologtiden till torsdag eftermiddag istället, vilket betyder att jag kommer att sluta senare på torsdagar. Men som ni ser så har jag långa luncher varje dag, vilket är skönt. Då är tanken att jag ska vila som ni ser, men det får jag ju givetvis välja själv, men jag tror att jag kommer att behöva det.
På RG (Riksgymnasiet) går man fyra år eftersom att man har habilitering inlagt på schemat och för att man ska hinna med allt. Men om man ändå inte hinner med allt eller har mycket annat i livet och inte hinner med skolan helt enkelt så kan man gå ett femte år. Min specialpedagog var lite orolig för mig igår för hon vet att jag stressar mycket och att jag hade mycket förra året och att jag kommer att ha mycket på schemat i år. Så hon frågade mig om jag vill gå ett femte år och skrev upp vilka ämnen vi kan ta bort och flytta till år fem isåfall så att mitt schema blir lite luftigare. Men jag känner inte alls för det om jag ska vara ärlig, jag känner mig liksom nästan färdig på RG och jag tror inte att jag kommer att orka gå ett femte år. Då tänker ni säkert ”men orkar du ett år med ett tufft schema?”. Ja det gör jag, jag har klarat tre år med hyfsat tuffa scheman så varför skulle jag inte klara det nu? Det som är negativt med mig är att jag har svårt för att tagga ner eller se varningssignalerna i tid när det blir för mycket, dessutom är jag lite för bra på att stressa.
Men jag har bestämt mig att jag ska kämpa på och göra så gott jag kan detta sista året! Även om jag har ett tufft schema så ser jag ändå fram emot att börja vardagen med mina nya ämnen och så. Hellre ett tufft schema än att gå ett femte år känner jag!
Nu är jag tillbaka på Storås igen! Mamma skjutsade hit mig igår eftermiddag med all packning i bilen med alla kassar fulla med kläder och saker. Det kändes så konstigt att åka till Storås igår på något sätt. Det känns konstigt att jag nu ska bli själv på kvällarna igen (förutom min lägenhetskompis då) och att inte få lägga mig i min säng hemma i lägenheten. Storås (elevhemmet) öppnade klockan 14 och 13:55 sladdade jag och mamma in på parkeringen. På parkeringen stod en personal, min nya rumskamrat och hennes föräldrar/mormor. Det kändes lite jobbigt nästan att komma samtidigt som de. Det var jätteroligt att träffa den personalen som var där igen och hälsa på min nya lägenhetskompis och hennes anhöriga. Hon hade tydligen flyttat in i helgen, men sovit någon annans stans.
Mamma skyfflade in alla mina kassar och saker in till mig. Det var speciellt att se sitt rum igen men ändå en härlig känsla. Mamma hjälpte mig att packa upp lite grann men det mesta vill jag greja med själv så att jag har något att göra. Personalen kom ner med kaffe, saft och kakor till oss eftersom att anhöriga får fortfarande inte komma upp till gemensamma. Så vi tog en fika i vår lägenhet tillsammans och satt och pratade, det var jättetrevligt. Min nya rumskamrat verkar så himla mysig och trevlig, men också hennes mamma. Så det här kommer nog bli toppenbra tror jag!
Mamma åkte efter en stund, jag fällde några tårar faktiskt medans jag kramade om henne, varför vet jag inte riktigt, men det gjorde jag. Men sen kändes det bättre och jag var inne i min lägenhetskompis rum och hängde medans hon och hennes föräldrar höll på att fixa med allt möjligt. När mamma hade åkt packade jag dessutom upp en kasse med kläder, men resten av packningen tar jag senare. Skolan börjar nämligen inte förrän på onsdag, vilket är lite skönt för då kan jag landa lite på Storås först innan allt drar igång på riktigt.
Nu känns det ändå rätt bra att vara här, jag tror att all min ångest och lite oro släppte igår när jag träffade min lägenhetskompis och det kändes så bra.
Nu håller även denna veckan på att lida mot sitt slut och Storås väntar runt hörnet. Som jag skrev i mitt förra inlägg så har jag varit själv hemma denna veckan och gjort exakt det jag vill. Det har verkligen varit så skönt. I måndags åkte jag in till stan med bussen, det var typ hundra år sedan jag åkte buss så det kändes faktiskt lite spännande. Jag kände mig som en femåring som tyckte att det var spännande att sitta på en buss! :-) Men jag tror att det var för att jag skulle åka till stan ensam. Jag har nämligen en Apple Watch, jag tror den är från 2012 om jag inte minnas fel, den är gammalt iallafall. Jag har inte använt den på många många år, varför vet jag inte, jag har väl inte varit i behov av den. Men nu helt plötsligt fick jag för mig att starta upp den. Men jag har hållit på och försökt och försökt att parkoppla den med mobilen, det går, men sen när jag ska uppdatera Watchen så tar det stopp.
Så det var den anledningen till varför jag åkte in till stan i måndags, för jag ville ta tag i problemet. Jag var så sugen på att köpa en ny men jag skulle först kolla om de kunde hjälpa mig med min andra. Jag viste nog innerst inne att den skulle vara för gammal, men jag ville göra ett försök. Jag gick därför till Applebutiken i Borås. Jag fick hjälp av en gullig tjej där. Men hon sa att min Apple Watch är nog lite för gammal, det går att skicka in den och få den reparerad men det skulle kosta ungefär lika mycket som att köpa en ny enligt henne (sen vet man inte om hon försökte sälja på mig en ny där). Jag gick och sneglade på Apple Watchs i glaslådorna, så snygga de var! Speciellt en fastnade jag för. den var roséfärgad med rosa armband. Det fanns en med ”normal” storlek på skärmen och en med större skärm, jag hade den med ”normal” storlek innan. Jag var så sugen så jag slog till på den med roséguld med rosa armband. Jag köpte den med större skärm för jag tyckte att det var värt de 400 kronorna extra. Då har mina CP fingrar lite större yta att spela på! :D Så det tyckte jag var värt! Så jag kände mig så lycklig när jag gick ut därifrån med en Applepåse i handen.
Senare på kvällen kom Kevin för jag ville att han skulle hjälpa mig att installera den. Han har nämligen en exakt likadan. Det är alltid roligt och pirrigt tycker jag att strata igång något nytt från allra första början, speciellt om det handlar om någon teknikpryl. När vi hade ställt in allting och så var den igång. Så snygg den är! Och så många bra funktioner den har! Nu märker jag hur bra hjälpmedel den är för mig. Jag kan ringa, tala in meddelanden och göra massor av andra bra grejer som att till exempel starta och stoppa musik i mina lurar via Apple Watchen. Jag behöver ens inte starta upp appen Spotify i mobilen först. Jag har märkt att det är ett jättebra hjälpmedel för mig. Det är så skönt att slippa fippla upp mobilen när det ringer, kommer ett sms eller att stänga av eller byta låt när man är ute och går. Men framför allt så har jag köpt mig en klocka. Jag har typ aldrig haft en ”vanlig” klocka. Nu har jag en supersmart klocka! :)
Den räknar även steg, puls och hur lång man har gått. Det finns olika träningspass som man kan sätta igång, bland annat utomhusgång, inomhusgång, löpning, jogg, cykel, ja allt möjligt. Jag brukar sätta igång utomhusgång när jag är ute och går. Jag ska även uppnå mål under dagen (om jag vill), jag har ett mål att jag ska gå ut och gå 30 minuter om dagen. Jag har klarat alla mina dagliga mål hittills under de här fyra dagarna som jag har haft klockan på mig. Det kommer nog att skita sig snart, haha! :D Efter bara några dagar är jag sjukt nöjd med klockan!
Nu börjar sommaren lida mot sitt slut och snart kommer vardagen igång igen. På söndag åker jag tillbaka till Storås igen, skolan börjar på onsdag den 18 augusti. I år har jag haft lite ångest eller kanske inte ångest, men jag har inte varit så jättetaggad på att börja vardagen igen och komma till skolan, jag vet inte riktigt varför jag har bara haft den känslan. Det har varit lite jobbigt faktiskt. Men jag tror att en del av den ”ångesten” kan bero på att jag vet inte riktigt hur det kommer att bli till hösten på Storås, eftersom att jag från att bo helt själv i min lägenhet till att jag nu ska få en ny etta nere hos mig, alltså en ny rumskamrat. Jag är sån som person som inte gillar förändringar och det är sånt som jag jobbar på mycket. Det har varit så skönt och lyxigt att bo själv så det kommer såklart kännas lite annorlunda. Men jag har faktiskt träffat personen som ska bo bredvid mig. Det är en tjej, jag träffade henne på öppet hus i våras, hon verkade jättetrevlig, så det blir nog bra tror jag.
Jag har haft en underbar sommar denna sommaren. Det har hänt saker hela tiden, vilket har varit både positivt och negativt. Det positiva är att jag hat fått uppleva mycket och har många fina minnen från sommaren. Jag och mamma har dessutom gjort en livsförändring kan man säga med tanke på flytten och den nya lägenheten. Det har känts lite upp och ner men mest positivt. Det har hänt saker hela tiden har det känts som, vilket jag känner nu kanske blivit lite för mycket. Men roligt med en händelserik sommar såklart! Jag kom på att jag inte har varit hemma bara en vecka denna sommaren och tagit dagarna som de kommit, det har jag saknat lite om jag ska vara ärlig. Bara den första veckan på mitt lov fick jag vara hemma själv hela veckan i huset och sen började jag ju jobba i fyra veckor och sen har det bara gått i ett.
Efter jobbveckorna blev det Halmstad nästan direkt i två veckor med allt vad det innebar, det var två underbara veckor. Sen åkte jag på mitt eget spännande äventyr till Hjo efter en dag hemma och efter Hjo blev det sommarens sista äventyr vilket var Ölmanäs. Jag har haft jättefina dagar mellan mina äventyr också. Sommaren började med att jag och Leila hängde en heldag, supermysigt. Sommaren startade också med att jag var på Kevins student och en spontaninbjudan på kvällen till min förra grannes student, det var superkul. Jag har dessutom fått testa på något nytt i sommar, LPG, som min granne behandlade mig med, det är alltid roligt att testa något nytt. Jag har äntligen fått krama mormor och morfar och börjat umgås med de, som jag har längtat. Jag hade dessutom en otroligt mysig midsommarafton hos de tillsammans med mamma. Sen blev det min födelsedag när jag fick fira med både mamma och pappa, Jenny och mina brorsor, det var en fin dag!
Jag minns också när pappa och jag var på ett minikalas då min kusin fyllde år. Då fick jag träffa farmor och några av mina andra släktingar på pappas sida, det var så längesedan vi träffades så det var mysigt. Jag kände mig så lycklig när jag äntligen fick träffa de. Jag fick även träffa mina släktingar på mammas sida på släktträffen i Onunga efter två år, det var roligt och så härligt att äntligen få träffa alla igen. Jag fick till och med in min båttur där som jag hade hoppats på i sommar! :-) Jag minns också när jag och Kevin åt sushi på stranden i den varma sommarkvällen och sen tog ett härligt kvällsdopp, det var en magisk kväll!
Ja, vilken sommar det har varit. Hoppas att ni har haft en lika underbar sommar som jag! Lite livsförändringar och lite smått och gott! :-) Även om det har varit en händelserik sommar så har jag ändå fått min återhämtning känts det som, trots allt flängande. Det är alla underbara personer i mitt liv som ger mig återhämtning och ny energi. <3
Denna veckan (v.32) innan allt drar igång igen får jag en lugn vecka alldeles för mig själv (på dagarna iallafall). Mamma och pappa har börjat jobba och jag får ta dagarna som de kommer, precis som jag vill. Jag känner att jag behöver denna veckan för extra mycket vila efter min händelserika sommar. Jag är hemma hos mamma denna veckan och bara chillar. Jag har som sagt inte varit hemma en hel vecka på hela sommaren förutom första veckan då, men det var ju i huset och inte i lägenheten. Jag har faktiskt sett framemot den här veckan i nya lägenheten, speciellt i slutet på sommaren. Att få göra precis det jag vill, gå upp när jag vill, sova hur länge jag vill, titta på tv och serier men framför allt att bara gå i myskläder en hel dag om jag känner för det….skönt tycker jag!
Hej allihopa!
Jag heter Alice och är 19
år gammal. Jag har en CP-skada sedan födseln. Jag lever ett helt underbart liv med min CP-skada. Jag älskar min CP! Utan den hade jag inte varit jag!
Jag studerar på Riksgymnasiet i Göteborg, jag bor även på elevhem där.
Jag är öppen för frågor så om ni undrar något, tveka inte! Hör av er till mig privat eller skriv en kommentar!
Jag hoppas att du vill följa mig i mitt underbara
CP-liv! :-)
Du kan också följa mig på:
Instagram: @alicegrimmscpliv
Facebook: This Is How I Make My Way
