Ett år av Kärlek

Idag firar Arvid och jag ett år tillsammans! Vi träffades den 15 februari men blev ihop 3/3, ett heligt och fint datum, och även om vi firade 15 februari också så har vi alltid ”räknat” från 3/3. Det känns så ofattbart att vi redan har varit ihop i ett år, men helt fantastiskt såklart! Detta året har varit helt underbart! Det har både gått fort och långsamt, vi har hunnit med så himla mycket på ett år, redan skapat så många fina minnen ihop, men samtidigt känns det som att vi har varit ihop i 80 år som vi brukar säga. Vi lärde känna varandra så himla snabbt och idag känns det helt ofattbart att bara för ett år och tre veckor sedan fanns inte Arvid i mitt liv, och då var vi två helt främmande människor framför varandra, vilket känns både sjukt och konstigt. Sen trodde jag absolut inte för ett år sedan när vi blev ihop att vi skulle sitta här och vara sambos idag, det fanns inte i mitt huvud. Tänk vad mycket som kan hända på ett år!
Det känns sjukt att säga men till och med idag efter ett år kan jag ibland fortfarande inte förstå att du är min! <3

Jag minns att jag var nyfiken på hur livet skulle fortsätta och se ut nu, i en relation, jag var såklart extra spänd och nyfiken på det då jag aldrig varit i ett förhållande innan.
Men allt var så naturligt och så enkelt och vi tog dagarna som de kom, umgicks så mycket som möjligt och började älska varandra på riktigt och jag fick uppleva sann och äkta kärlek för första gången i mitt liv, utanför familjen, och det var verkligen så häftigt för mig men framför allt så otroligt fint såklart.

Idag för ett år sedan var den finaste kvällen i mitt liv, då Arvid frågade chans, det är en mycket speciell och fin kväll för mig som jag kommer att bära med mig livet ut. Mitt första förhållande och förhoppningsvis mitt sista började där och då, idag för ett år sedan, och det var verkligen häftigt för mig och så fint såklart. Jag som aldrig trodde att jag skulle kunna finna äkta kärlek och att ingen skulle vilja ha mig pågrund av min CP. Men Arvid har bevisat sen den dagen (eller från den 15 februari egentligen) att min CP bara är en liten detalj och att han ser mig Alice, som person, och inte min CP, vilket var något som jag aldrig kunde drömma om men som är så otroligt fint.

Att leva ihop med Arvid är helt fantastiskt och min CP står aldrig i vägen känner jag vilket jag oroade mig mycket för innan jag träffade Arvid. CP-skadan finns där men den är aldrig delaktig i vårt förhållande utan då känner jag mig bara som Alice och det är en fantastisk känsla som jag aldrig trodde var möjlig för mig att känna i ett förhållande. Men det är ju bara tack vare Arvid som bara ser mig och som är så himla naturlig med allt. Jag trodde aldrig att det skulle vara så enkelt som vårt förhållande är idag med tanke på min CP men jag är så himla lättad och tacksam att det är så himla lättsamt och naturligt, men som sagt så är det ju pågrund av den fantastiska killen som jag har haft äran att träffa, min älskade Arvid.

Arvid har till och med sagt att min CP tillför mycket i vårt förhållande vilket gör mig så himla rörd. Jag tycker till exempel att min CP tillför väldigt mycket humor i vårt förhållande och jag tror att det är mycket tack vare den som vi har så roligt, det vet jag dock att vi hade haft annars med, utan min CP, men min CP tillför mycket humor, vilket är så himla underbart, och det är så himla härligt att vi kan ha den jargongen.

Jag tror nämligen att mycket som tillhör min CP hade andra stört sig på eller tyckt varit jobbigt eller konstigt men inte Arvid, han gör liksom ingen grej av det utan vi bara skrattar åt saker och ting vilket är så himla underbart. Arvid är dessutom så himla naturlig med att hjälpa mig med det jag inte kan eller behöver och det känns aldrig jobbigt när han hjälper mig för jag känner att han alltid gör det med kärlek vilket är så otroligt fint.

Jag förväntade mig nästan att det skulle bli problem eller att han jag är ihop med hade älskat mig men att han hade stört sig på mycket och tyckt att det är konstigt och blivit obekväm, men inte Arvid, han har aldrig varit osäker, vilket känns helt ofattbart men helt fantastiskt såklart. Vi skämtar, skrattar och tar CP- skadan med en klackspark och han hjälper mig som om det vore det mest naturliga i hela världen, vilket är så underbart, men framför allt så känner jag hur mycket han älskar mig, från insida till utsida, hur han älskar ALLT med mig och till och med min CP-skada, vilket är en fantastisk känsla! Och såklart så älskar jag verkligen ALLT med Arvid med och det är så fantastiskt för mig att äntligen kunna visa det till någon, på det sättet, till min Arvid, och att känna så såklart.

Det finns så mycket att säga om Arvid men han är en sån himla fin person, han är så himla omtänksam, snäll, romantisk, rolig, omhändertagande, otroligt hjälpsam men framför allt så är han så himla kärleksfull mot mig. Han är mitt ALLT! <3

Jag ser så himla mycket fram emot livet med dig min älskling och vår underbara lilla familj, med våran Frasse! <3