”Den skar mig i foten”

I går hämtade mamma mig hemma vid åtta på morgonen, då åkte vi till sjukhuset för att ta bort gipset (ni måste läsa inlägget ”Tar bort gipset” först för att förstå varför jag skulle ta bort gipset). Det var exakt en vecka sedan vi var där. Jag hade en tid vid halv nio men eftersom att jag hade fått en akuttid så var vi nästan säkra på att vi skulle få sitta och vänta på att få komma in och ta av gipset. Men när vi kom upp till ortopedmottagningen så stod två tjejer där och vinkade in oss till ett rum (samma tjejer som gipsade mig förra torsdagen) Jag och mamma blev jätteförvånade att vi fick komma in vid halv nio, så vi åkte in där till gipsningsrummet. Jag hoppade ur Rulle och fick lägga mig på britsen. Eftersom att gipset är så hårt så kan de inte klippa upp det utan hon visade mig en maskin som de skulle använda, och den såg väldigt läskig ut, den såg ut typ som en motorsåg. Den skulle låta lite så jag fick på mig ett par hörselskydd. Hon som skulle skära i gipset sa att hon var jättesäker på att hon inte kommer att kunna skära mig i benet. Så hon satte igång maskinen och började uppifrån med att skära i gipset. Direkt när hon hade börjat skära så började mitt lår och mitt ben krampa och hoppa, så mamma fick stå vid sidan av mig och hålla i det.

När hon kom ner till foten så ryckte jag till jättemycket och kände att det gjorde jätteont, då sa hon att det kan bli lite varmt. Men det var inte pågrund av värmen som jag ryckte till. Och mamma såg ju att det gjorde ont på riktigt för jag fick tårar i ögonen och blev helt illröd i ansiktet. Det gjorde så ont. När hon var klar öppnade hon gipset och såg då att hon hade råkat skära mig uppe på foten. Det var rött och skrapat, det såg typ ut som ett skrapsår. Det var inte så djupt som tur var, men det gjorde superont fortfarande även när hon hade satt på ett plåster. Det bara pulserade i såret. Hon såg även att jag hade massor utav andra sår överallt på foten från gipset. På hälen, under foten, på liltån, det är ju därför jag haft så ont på och under foten, men även på lilltån som ni vet. Det var inga djupa sår, men de gjorde ont. På stortån hade jag ett inflammerat sår från kanten på gipset, så där satte hon på ett bakterie dödande plåster. Så i helgen ska vi hålla koll på mina sår så de inte blir sämre och även lägga om plåstrena.
Efter att de hade tagit bort gipset så krampade nått så fruktansvärt i låret, i benet och i foten, jag visste inte vad jag skulle ta vägen. Jag hade även svårt att gå till Rulle sen, det var svårt att böja på benet. Om ni kommer ihåg så var det ju precis samma sak när jag precis hade fått botoxen. Det gick inte över förrän vi satt i bilen påväg mot Storås.

Jag skulle ju ta på ett nytt gips på onsdag nästa vecka när det egentligen var omgipsning, men hon ortopedläkaren var osäker på om det gick pågrund av mina sår. Hon ringde läkarn och han sa det att pågrund av mina sår och även mina kramper så skulle vi vänta med gipsningen. Och om vi väntar ett tag så kanske botoxen har kickat in och då kanske det blir lättare att böja upp foten, när den är litet mjukare, och gipsa den i rätt läge. För han sa det att det kändes inte så bra förra torsdagen när jag fick ta i så för att få upp foten i rätt läge, och han fick ju inte den riktigt i rätt läge heller. och det är ju pågrund av det som jag har haft ont och haft kramper i benet. Han insåg nog det själv att han hade tagit i lite för mycket. Vi skulle även vänta tills såren hade läkt. Jag fick därför en tid om två veckor istället, alltså den 19 mars. Så nu får jag vara utan gips i två veckor istället för fem dagar som det var planerat först! Det skulle ta en kvart, en halvtimma att ta bort gipset, men vi var där i en timma istället.

Vi hade likabehandlingsdag i skolan igår och sen på eftermiddagen skulle vi äta lunch och bowla med klassen, men jag sa det till mamma att jag var så trött efter all smärta och ansträngning och dessutom hade jag lite kramper kvar så jag orkade inte följa med, så vi åkte direkt till Storås. Vi kom väll hit vid elva igår så jag var bara hemma och vilade igår, jag var så trött. Det var skönt att jag inte missade något i skolan igår iallafall.

Men det kändes så konstigt i foten efter att de hade tagit bort gipset. Jag trodde att den skulle vara som vanligt, men det var nog inte så konstigt att den var som den var. Jag var så stel i den, jag kunde knappt gå för jag tappade balansen hela tiden, så jag var tvungen att ha Rulle eller att någon höll i mig. Det var läskigt. Foten kändes även annorlunda, det kändes som om att jag inte hade någon känsel i den som om den hade domnat bort. Spännande att se hur den känns idag!

Bookmark the permalink.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *