Author Archives: Alice

Ni som läste mitt förra inlägg vet att jag hade mycket i valborgsveckan och att jag var i Göteborg hela den helgen och gick och gick och gick. Även om det var roligt så var jag mycket trött efter den veckan och helgen. Veckan därpå (förra veckan) skulle också bli hektisk men det var roliga saker så jag såg ändå fram emot veckan trots att jag var helt slut innan den ens hade börjat. Men det skulle bli skönt med en kortvecka.

I tisdags var det dax för CP-kurs igen på Habiliteringen så dit åkte jag direkt efter jobbet. Men som ni flesta vet så älskar jag att gå på de, tiden bara springer iväg. Det är så kul att diskutera och lyssna på de tillfällena. Då är det som att kroppen och hjärnan blir pigg trots att man inte är pigg.
När jag kom hem var jag dock väldigt trött så då gjorde jag inte ett skit mer. :-)

I onsdags när jag kom hem från jobbet hjälpte hemtjänsten mig med tvätten, jag brukar ha tvätt på tisdagar men eftersom att det var CP-kurs i tisdags så gick inte det.
Jag hade behövt vila i onsdags efter jobbet men istället så grejade jag hemma, fixade lite inför att familjen skulle komma på kvällen som vanligt på onsdagar. Det blev fint hemma men jag var slut. Jag lyssnar inte så bra på min kropp som ni hör, vilket är mitt problem, jag vill så mycket men glömmer bort att jag blir extra trött och behöver mycket vila pågrund av min CP, speciellt nu i vuxenlivet.

Mitt internet slutade även att fungera i onsdags och oj vad man tar det för givet, man märker så fort det är borta. Dessutom så har jag ingen tekning hemma pågrund av betongväggar och berg så man kan inte köra utan wifi heller. Så min telefon fungerade bara om jag ställde mig längst ute på terassen, så det var lite drygt. Men det var något stort fel i hela huset tydligen, så alla grannar var utan wifi så det var skönt att det inte bara var mitt som strulade, utan att det var något allmänt problem. Men i torsdags eftermiddag var det tillbaka, tack gode Gud! :-)

Familjen kom inte till mig i onsdags, utan det blev en pizza på Granada i Borås istället, men det var lika mysigt det med, huvudsaken är att vi får vara tillsammans. Det var jättegoda pizzor.

I torsdags hade jag också en fullspäckad dag, först jobb och sen direkt efter jobbet åkte jag till Habiliteringen igen för att träffa min kurator. Jag älskar verkligen att sitta och prata med henne, det känns så naturligt och vi sitter och pratar om det jag vill och om mina tankar och känslor. Det känns så bra att få bolla de med någon och få lite perspektiv på saker och ting men framför allt att jag får förstå mig själv lite bättre. Det blev ett väldigt djupt samtal i torsdags, det blir det alltid, men jag älskar ju att prata djupt, dela tankar och diskutera saker på djupet, jag mår bra av det. Så även i torsdags, men när jag kom hem kände jag att det hade varit lite för mycket i veckan. Huvudet var sprängfyllt med tankar, det kändes som att kroppen var upp och ner, jag kände mig som en duracellkanin och jag var supetrött som jag typ varit i två veckor nu konstant, kroppen bara skrek VILA, SNÄLLA, hahaha! :-)

Även om jag är jättenöjd med veckan och det inte har hänt något, bara mycket att stå i, så tar det ändå mycket kraft och energi att vara Alice. Fram och tillbaka, upp och ner, hit och dit, så kändes det förra veckan, plus att man jobbade också! :-) Men med ett leende på läpparna går det mesta! :-) Även om det har varit brist på vila och återhämtningen så får jag ändå så mycket energi av alla underbara människor som jag har runt mig, vilket jag är så tacksam för.

I fredags var det så himla skönt att det var fredag, som jag hade längtat. Helgen skulle bli lugn men jag hade ändå några planer inplanerade men jag skulle bara få vara samtidigt, en riktig Alice-helg. Fredagen började med massage, det var verkligen välbehövligt. Det var så skönt att få kroppen att slappna av så mycket som den gjorde, det kändes som att det var längesedan som jag kom ner så mycket i varv. Det kändes som jag blev lite extra avslappnad i fredags, kanske pågrund av mina intensiva veckor. Jag var så avslappnad i både kropp och sinne efteråt så jag kunde knapp gå eller tänka, det var en härlig känsla. Tur att jag inte mötte någon i entrén när jag kom hem för då hade mina granar trott att det var något fel på mig eller att jag var full, hahaha!

I lördags hade jag bokat klipptid på Vivåga nere i stan klockan 11:15. Jag behövde verkligen klippa mig, jag gillar mitt långa hår men det är svårt att sköta och hantera plus att jag ofta får riktigt stora tovor bak i nacken som är så svåra att få ut. Jag fick håret tvättat, klippt och lockat. Jag älskar att få håret tvättat hos frissan, det är så härligt. Jag kände mig verkligen omhändertagen med massage dagen innan och frissan dagen därpå, jag kände mig som en ny människa verkligen!

Kevin fyllde år i lördags så jag hade blivit bjuden på kalas. Han hade sitt familjekalas men han sa att jag fick gärna komma för att han tycker att jag är en del av familjen, det gjorde mig så himla rörd när han sa så! Verkligen! <3
Han bjöd på grillat och tårta, det var jättetrevligt. Tänk att jag får äran att ha en sån underbar vän i mitt liv som Kevin, vilken vinst! Wilma och Kevin, de är bara bäst! Jag som aldrig trodde att jag skulle kunna få vänner, nu har jag två helt underbara vänner i mitt liv, bättre med två riktiga än 100 halvbra som jag brukar tänka.

Den här helgen kom mycket lägligt, nu hoppas jag på ett par lugnare veckor igen, men förmodligen inte, hahaha.
Denna veckan blir det CP-kurs på tisdag igen och kuratorn på onsdag igen, men det ser jag fram emot. Åh, till helgen kommer Wilma till mig och sover över, det ska bli så mysigt.

Önskar er en fin vecka!

Det har gått i ett sen sist jag skrev känns det som, jag har tänkt blogga men jag har varken haft tid eller ork. Förra veckan var en fullspäckad vecka, helgen var fullspäckad och denna veckan har också gått i ett. Det är roliga saker vilket är tur, men även roliga saker tar mycket energi, nen de ger också mycket, vilket år tur.

I torsdags förra veckan skulle jag och Marko gå på basket. Borås basket har gått till final och det var första finalmatchen (det är bäst av 7 matcher) och Marko hade fixat de bästa platserna till oss. Det skulle bli mysigt att hänga lite med Marko också. Men tyvärr blev han sjuk vilket var supertråkigt. Men gullig som han är försökte han att fixa vem som skulle kunna följa med mig så att jag kunde få gå. Jag skulle tycka att det vore roligt att gå på en finalmatch. Men nästan i sista stund fick han tag i Sisko (Markos mamma) och hon ville jättegärna följa med mig, så det var så snällt och roligt att få hänga lite med henne.
Marko hade verkligen fixat de bästa platserna, i mitten nära planen i en liten box, så det var verkligen speciella platser och det kändes som att man satt på planen, så det var nice. Tyvärr vann de inte, de var faktiskt verkligen inte på topp som de brukar vara, så det var lite tråkigt, speciellt på första finalmatchen. Men det var ändå roligt att få uppleva en finalmatch och så mycket folk, men framför allt mysigt att hänga med Sisko och snällt att hon ställde upp för min skull.

I fredags var det jobb som vanligt, sen på kvällen skulle jag passa mina brorsor i Vasa i Göteborg för Jenny och pappa skulle gå på en stand up och då ställde jag upp. Pappa kom därför och hämtade mig på eftermiddagen också åkte vi och hämtade familjen innan vi drog mot Göteborg. Jag var ganska trött i fredags efter veckan, så det skulle bli skönt att bara vara i lägenheten med brorsorna.
Vi hade det supermysig, pappa och Jenny gick nästan direkt när vi hade landat i lägenheten.

Först chillade vi i soffan med våra skärmar! :) Sen beställde vi mat, det blev Fodora. Killarna var sugna på hamburgare så jag letade upp en hamburgerrestaurang också satt de bredvid mig så snällt och sa vad de ville ha också beställde jag. Efter ca 30 minuter kom maten och Lancen gick ner och tog emot maten, supersmidigt. Lancelot hjälpte mig och delade hamburgaren också satt vi alla tre och åt, det var så mysigt. Jenny och pappa hade köpt godis och chips till oss, killarna är godisgalna, haha och de var sugna direkt efter maten. Vi hade bestämt att vi skulle titta på Mask Singer senare så jag sa till de att ni får ta två godisar också sparar vi resten till Mask Singer. Det gick ju sådär hahaha, de fortsatte att äta, men jag kände att jag ville inte bråka om det, jag ville vara den snälla syrran! :-) Vi satte oss i soffan med täcke och godis och chillade, det var mysigt. Efter Mask Singer var det dax för att borsta tänderna och sova, jag tänkte ”hur ska detta gå?” men det gick väldigt bra, det behövdes bara lite tjat på den lille! :-) Men jag löste det och det är jag så glad över. De la sig så snällt i sina sängar och jag sa godnatt, det tog nog inte mer än 5 minuter så stensov de, haha, så det var skönt. Jag satt uppe en stund till, men sen gick jag och la mig jag med.
Mysig kväll med bara mina brorsor! <3

Helgen bestod av mycket stros i Göteborg som vanligt. Jag var som sagt ganska trött men jag hängde på ändå. På lördag eftermiddag och kväll blev det mycket chill i lägenheten så det var väldigt skönt. Sen när killarna hade lagt sig beställde vi en ost-och chark bricka från Björns Bar som vi satt och mumsade på ända till midnatt. På söndagen sov jag till 10:45 vilket förvånade mig mycket, men min kropp var och är trött, den behöver sova ovh vila. Under söndagen gick vi också en massa. Vi skulle titta på kortegen på kvällen, det skulle bli kul men jag var så himla trött plus att jag hade fått ett stort skavsår på foten som gjorde jätteont så det var lite tråkigt att jag missade det. Men jag hade det rätt gött i lägenheten med.

I måndags var vi ju lediga eftersom att det var 1 maj så då packade vi ihop oss efter frukost och åkte hem. Även fast det var roligt att hänga i Göteborg med familjen så var det så skönt att få komma hem, jag var helt slut så det blev bara serier resten av dagen vilket var skönt. Jag hade behövt att vara ledigt på tisdagen med! :) Jag kan slappna av och sova bra i Vasa, men jag sover bäst hemma, så är det. Men det var en bra helg, även om kroppen inte var på topp.

Tänk att det är Maj redan, helt galet. Hoppas att ni hade en bra valborg och 1 Maj!

Det känns som att denna veckan har gått jättelångsamt men ändå fort, alla veckor går så fort, men med denna veckan kan jag inte riktigt bestämma mig. I måndags kändes det inte som måndag t.ex, vilket bara var skönt för då var jag inte måndagstrött, jag var bara trött haha. Men jag tror att det har med att göra att jag var hemma onsdag, torsdag och fredag förra veckan pågrund av min handled och då blev jag dagvild. Jag vilade och vilade under helgen för att verkligen vila handen så jag skulle kunna jobba som denna veckan. Tyvärr blev det inte bättre under helgen så jag var lite orolig för måndagen, men jag tänkte att jag får testa och se hur det känns. Jag har ju min handortos och det känns ju bättre med den så.

Det var roligt att komma till jobbet igen och träffa kollegorna. De undrade hur jag mådde och hur det känns i handen, så det var väldigt gulligt. Under dagen i måndags gjorde det ont nästan hela tiden i handen, men det gjorde bara lite ont så det gick ändå okej. Det gick faktiskt bättre framåt veckan och då har det inte gjort ont alls i handen när jag har jobbat, bara i vissa lägen, så det har varit jätteskönt. Men däremot har det gjort jätteont på kvällarna när jag har tagit av mig handortosen, det har varit en konstig kontrast. Men då vet jag iallafall att handortosen hjälper. Men iallafall på kvällarna har det gjort jätteont, i början på veckan hade jag till och med så ont så att det var svårt att duscha och göra min kvällsrutin. Men jag har gått på alvedon och iprem varje kväll denna veckan, så jag har kunnat sova iallafall, tack och lov!

I tisdags kom min arbetsterapeut från Habiliteringen till jobbet för att titta på min arbetsträning gällande handen. Jag tänkte att hon inte kommer att gilla hur jag sitter överhuvudtaget, jag har absolut ingen bra stol och jag sitter dåligt. Som jag trodde så var hon inte nöjd med min arbetsställning som jag viste! Men det fokuserade vi inte på då, utan det var handen som var prio. Hon tittade lite på hur jag jobbade och kände på min hand osv. Hon sa då att hon definitivt tror att det är en belastning på handen. Jag har alltid haft handen neråt mycket, när jag skriver, när jag greppar saker – vad jag än gör, det är svårt att förklara i ord men ni kanske förstår vad jag menar. Hon visade då hur hon skriver/jobbar, och hon vilar då handen mot skrivbordet, det gör ju inte jag, utan min hand är alltid i luften om ni förstår vad jag menar. Hon testade då att hålla upp min hand också skulle jag prova att greppa/skriva, handen kämpade bara emot för den ville ner och min arbetasterapeut fick kämpa för att hålla emot. Jag provade att försöka greppa eller skriva när handen var i ”normalt” läge men det gick verkligen inte, det gick ens inte att ta ut fingrarna och dessutom gjorde det ont.

Jag skulle behöva något som får min hand att vila, så jag fick prova en styrplatta med knappar också kan jag vila handleden där på. Jag har provat den i veckan, det har gått ganska bra och det har vart skönt att vila handleden på något, men jag glömmer av mig. Dessutom är det svårt att styra handen när den är i det läget som den inte är vann vid, men jag har ändå gjort ett försök. Jag frågade min asrbetstterapeuft varför hon tror at jag har fått detta nu, min hand och handled har liksom varit så i 20 år liksom, snart 21! :-) Men hon sa att nu är din hand i samma läge hela tiden när du jobbar, nu är det mer monotont arbete, när jag gick i skolan så gjorde jag inte samman sak hela tiden som jag gör nu på samma sätt. Hon sa dessutom att jag grejar mycket mer nu när jag har en egen lägenhet och så. När jag tänker på det, låter det mycket rimligt.

Sen kände hon lite till på min handled och var det gjorde ont osv. På ett ställe gjorde det svinont, det bara högg till. Jag råkade då skrika ”AJ!!!” utöver hela E-handeln kändes det som, men vad ska man göra, men det var lite pinsamt…. L

Jag berättade också att jag har fått problem med min nacke sen jag flyttade hemifrån, eller problem och problem, jag är stel i nacken, speciellt på morgonen, men jag är också stel i axlarna. Jag har liksom inte reflekterat över varför men när hon var där fick jag min förklaring. Hon sa då att det är dels för att jag sitter som jag gör men också för att jag tittar hela tiden lite neråt eftersom att jag har en laptop. Hon sa då att hon skulle vilja att jag får upp blicken lite med hjälp av en stationär skärm, då nacken får mindre belastning. Hon pratade då med en utav arbetsledaren och frågade om de kunde skaffa in en stationär skärm till mig, så vi får se vad de kan åstadkomma.

Min arbetsterapeut sa också att hon ville att vi skulle boka in en ny tid för att kolla på eventuella arbetsanpassningar och hjälpmedel. Det vore ju bra om vi kunde vara på jobbet då men både jag och hon kände att det var skönare att vara på hennes kontor då vi kan prata och testa olika arbetsställningar och hjälpmedel i lugn och ro som kan passa mig. Så det känns verkligen jättebra. Min arbetsterapeut är verkligen så himla bra, hon tar verkligen tag i saker och hjälper mig så mycket som hon kan.

Det är ju bra att det förmodligen inte är något ”allvarligt” med min handled utan bara belastning, men samtidigt så är det svårt att ändra på något som sitter i muskelminnet om ni förstår.

Jag hoppas att handleden blir bättre utan handortosen snart också, men jag är väldigt glad över att jag har kunnat jobba i veckan.

Som ni säkert vet så har jag haft problem med min handled i några veckor nu. Jag skrev om att jag hade fått en handortos av en arbetsterapeuft på vårdcentralen förra veckan. Efter att jag hade fått den blev det mycket bättre och jag kunde jobba och vara som vanligt även fast det gjorde lite ont. Men natten till onsdag vaknade jag mitt i natten och upptäckte att jag hade råkat somna på handen. Det gjorde så fruktansvärt ont så jag visste inte vad jag skulle ta vägen. Det tog en stund innan jag kunde somna om igen. Jag tänkte att det kanske släpper tills morgonen eftersom att jag bara hade råkat somna på den. Till slut somnade jag ifrån smärtan och vaknade på morgonen och det gjorde lika fruktansvärt ont som på natten. Jag tänkte ”vad är det här?”, den höll ju på att bli bra. Det var så illa i onsdags att jag knappt kunde röra handen, fingrarna stod rätt ut och när jag försökte böja på de gick det knappt och det gjorde fruktansvärt ont. Det gjorde ont konstant men framför allt så fort jag rörde handen. Jag gör ju allt med höger också. Jag hade liksom till och med svårt för att gå på toa och att ta på mig.

Jag ringde mamma i desperation, hon blir så orolig när jag ringer så tidigt på morgonen, det vet jag, men jag ville ringa henne. Vi bestämde då att jag skulle ringa till henne som jag fick handortosen av på vårdcentralen klockan 8. Då var klockan bara omkring halv 7 så det var långt till klockan 8. Hemtjänsten kom som vanligt vid 06:45 och hjälpte mig med frukost. Jag fick äta med vänster då jag inte kunde hålla i mackan, men det gick faktiskt förvånansvärt bra.

Klockan 8 ringde jag till henne på vårdcentralen, hon sa då att det är bättre om jag ringer till min Arbetsterapeft på Habiliteringen då hon är mer inriktad mot CP-skador. Jag tänkte att hon kommer nog inte kunna svara direkt så då får jag prata in ett meddelande och vänta. Men hon svarade direkt, jag blir lika förvånad varje gång! :-) Hon sa då att hon ville att jag skulle kontakta vårdcentralen och be om en tid, och eventuellt få röntga så det inte är någon spricka eller fraktur.
Jag ringde till Trandareds vårdcentral som jag har blivit inskriven på nu. Tyvärr hade de inga mer akuttider i onsdags så resten av dagen var det bara att hålla ut. Min gulliga mamma kom vid lunchtid och gav mig Ipren och alvedon och smörjde in min hand med voltaren, och det kändes faktiskt lite bättre av det, vilket var så skönt. Då började jag iallafall kunna böja mina fingrar.

På torsdagen ringde jag till vårdcentralen och fick äntligen en tid vid klockan 11:15. Jag frågade mormor om hon kunde följa med mig och det kunde hon så det var snällt. På torsdagen kändes handen bättre såklart när jag fick en tid, men jag hade ju fortfarande ont så den behövdes ju kollas upp. Mormor kom och hämtade upp mig vid kvart i elva ungefär. Jag har aldrig varit på den vårdcentralen så jag viste inte vart den låg, tur att mormor gjorde det.
Efter en stund i väntrummet fick jag komma in i ett rum och en sjuksköterska tittade på handen, den var liten svullen och varm så hon skulle hämta en läkare. Det kändes som att jag satt där i nästan 20 minuter och väntade, det tog sån tid att hämta läkaren, suck… det kändes som de hade glömt av mig. Mormor skulle fixa parkeringen så hon viste inte vilket rum jag satt i så jag satt där helt själv och stirrade in i en vit vägg, lite långsamt men det gick bra.

När läkaren kom in och tog av min handortosen började det göra jätteont igen, men det betyder ju att handortosen hjälper så det är ju bra. Hon ville att jag skulle röntga handen så hon skickade en akut remiss till röntgen direkt så jag och mormor åkte upp dit. Hon sa inget annat ifall röntgen inte skulle visa något, hon sa bara att jag får åka hem, käka alvedon och Ipren och vänta tills det går över typ, lite drygt.
Men iallafall så åkte jag och mormor upp till röntgen och satte oss där. Vi tänkte att här får vi nog sitta länge men bara efter en stund kom en kvinna ut och ropade upp mig. Det visade sig då att det var mormors kusin som hon inte har träffat på jättelänge, så det var roligt, och hon har även träffat mig, men det var när jag var väldigt liten, så det var längesedan. Men vi hade roligt för det, det var så lustigt.

Väl inne i röntgenrummet fick jag sitta på en stol och lägga handen i olika vinklar på ett röntgenbord också tog de olika bilder från olika vinklar. Det var svårt att få handen att ligga kvar och ligga still, så mormor fick komma och hålla fast den, men det gick bra, det gick ganska så fort ändå. Sen fick vi sitta i väntrummet igen och vänta på svaret eftersom att läkaren skulle titta på bilderna. Det gick faktiskt fort det med, så det var skönt. Men det var ingen läkare som kom och ropade upp mig utan det var hon i receptionen som bara ropade mitt namn helt plötsligt och jag blev så förvånad att det var hon som lämnade ut en sån information. Men iallafall så var det inget, allt såg normalt och fint ut. Jag viste inte om det var positivt eller inte, kanske lite både och. Positivt för att det såg normalt ut men negativt för att jag har ju fortfarande ont och om det inte hittar något fel så kan man ju inte göra något åt det, så jag får väll gå hem och käka Alvedon och Ipren som de sa och hoppas på det bästa. Men såklart om det inte går över får jag höra av mig igen som hon sa i receptionen. Men det tycker jag är så konstigt, nått måste det ju vara, jag kunde ju inte ens böja på fingrarna i onsdags. Mamma sa att det kan vara en inflammation som de inte ser på en vanlig röntgen, men om det nu är en inflammation så måste ju jag få hjälp för att den ska läka. Så jag får väl gå tillbaka dit om detta inte släpper och få be om en mer ingående röntgen eller undersökning.

Innan jag och mormor åkte hem tog vi en fika på sjukhuscaféet, jag var jättehungrig eftersom att jag inte hade ätit något sen tidig frukost. Men jag var framför allt väldigt trött så sen var det skönt att komma hem. Men jobbigt att inte få något svar.

Jag är så tacksam över att jag hade med mig mormor under denna sjukhusdag, det var mysigt att få hänga med henne också några timmar även fast det inte var sån rolig situation.

När jag kom hem sen tänkte jag att jag skulle gå till jobbet som igår. Jag tänkte att jag skulle testa eftersom att jag har mindre ont och dessutom visste jag då att inget var farligt eller brutet. Men jag pratade med både mamma och pappa på kvällen och de tyckte inte att jag skulle jobba som igår, utan att jag skulle vila handen igår och resten av helgen så att det kan bli bra någon gång. Så jag lyssnade på de och det var nog bra för jag har ont så fort jag anstränger mig, även om det är bättre. Jag hoppas att det bara blir bättre nu så jag kan jobba nästa vecka, jag försöker tänka positivt men jag tvekar på att detta bara kommer att gå över av sig själv tyvärr, men vi får se.
Känns sådär kul att bara ha jobbat en dag denna veckan eftersom att vi var lediga i måndags, men vad ska man göra när kroppen inte samarbetar.

Tågresan gick bra hem i lördags från Göteborg. Det gick väldigt fort måste jag säga. Jag hade ingen som kunde ta emot mig på Borås central så jag beställde en taxi (färdtjänst), den kunde inte komma förrän vid 18:50 så jag fick sitta och vänta en stund på centralen eftersom att tåget var framme vid 18, men det gjorde inget. Taxin var i tid så den dök upp klockan 18:50 och körde hem mig. Det var så smidigt, jag har aldrig gjort så innan för jag har alltid blivit hämtad på centralen de gångerna som jag har åkt tåg. Så jag blev väldigt glad att jag kunde ta mig hem på helt egen hand, både med tåget till Borran men även hem sen. När jag kom innanför dörren var jag helt slut efter all gång, jag hade ont i fötterna, var svettig och luktade rök efter påskbrasan, men jag var glad ändå. Det var så härligt att komma hem och känna att jag är ledig i två dagar till, en underbar känsla. Även fast jag var helt slut packade jag upp för jag ville inte skjuta upp det för det är så tråkigt :-), sen hoppade jag in i en dusch, åt mat och sen slängde jag mig i sängen.

Det var härligt att vara iväg men det var lika härligt att komma hem igen. Ni kanske tänker att jag tyckte att det var tråkigt att vara hemma själv på påskafton men det var bara skönt, dessutom hade jag ju fått fira mycket påsk med familjen i två dagar, så jag var nöjd, mer än nöjd. Jag såg fram emot att vara lite ledig på hemmaplan också, jag hade dessutom inget planerat på söndagen heller så det skulle bli så skönt att bara vara. Framför allt så skulle det bli skönt att återhämta sig efter mina 2 mil på långfredagen och påskafton, haha. Det tyckte nog kroppen med! ;-)

Det var härligt att vakna upp i sitt egna hem i söndags och känna att jag kan gå upp precis när jag vill, det är det bästa på helgerna. Det var superfint väder på påskdagen så efter frukosten öppnade jag upp min altandörr för första gången på hela vintern, det var så härligt att få in våren i lägenheten. Jag märkte att det var jättevarmt i solen så jag tänkte ”här kan man ju sitta nu”, man får ju passa på liksom. Men mina utemöbler är fortfarande nerpackade och jag har ingen brassestol. Jag ville så gärna sitta ute och fånga första vårsolen, men så kom jag på att jag har en rullsol, haha, så jag gick till förrådet och hämtade den och satte mig i den, det var helt perfekt. Så där satt jag och njöt av första vårsolen, det var underbart, altanpremiär! Äntligen kommer årstiden då jag får mitt extra rum tillbaka! :-) Och det bästa är att nu har man allt framför sig. Jag längtar så mycket tills jag får ta fram mina utemöbler och göra iordning min terass, det blir nice. Det var så härligt med sånt väder i påsk, man fick så mycket vårkänslor och framför allt energi.
Jag hade inget planerat på hela söndagen vilket var skönt och framför allt att känna att man var ledig på måndagen också. Lite senare tog jag en härlig promenad till stan och resten av dagen var jag bara hemma och tog det lugnt.

Tur att man har en rullstol! :D

På måndagen skulle jag fira lite påsk med mamma och Elliot. Vi skulle till mormor och morfar på eftermiddagen och ta en påskfika. Men på dagen låg jag faktiskt bara i sängen i min morgonrock och tittade på tv, det var väldigt skönt. Det känns som att när jag är hemma bara så gör jag alltid något ändå, antingen åker jag till stan, promenerar, städar, grejar också har en hel dag gått också har jag inte ”hunnit” att bara titta på tv, för det känner jag att jag behöver göra men ändå gör jag inte det. Så det var väldigt skönt att ta sig den tiden i måndags och inte göra någonting. Vid halv fyra- tiden hämtade mamma och Elliot mig också åkte vi till mormor och morfar. Jag gav Elliot mitt påskägg som jag hade köpt till honom, han blev jätteglad och gav mig en go kram, det var härligt. Jag fick ett fint påskägg av mamma också! <3 Det var härligt att ha något planerat på måndag eftermiddag och avsluta en jättefin påsk hos mormor och morfar, det var ett mysigt avslut. Vi satt i deras uterum och fikade, det är verkligen så mysigt att sitta där, jag älskar verkligen deras uterum.

Jag tänkte på det, i år var det första påsken i mitt vuxenliv, vilket dock betyder inget påsklov, men det gör faktiskt inte så ont som jag trodde för det är verkligen en frihetskänsla att tänka att förra året vid den här tiden var jag i skolvärden och i Storåsvärlden och nu har jag mitt ”eget” vuxenliv och jag känner mig fri som en fågel.

Det var verkligen en helt perfekt uppdelning av påsken i år. Två nätter i Vasa med äventyr med familjen och två dagar hemma med go återhämtning. När jag kom hem i lördags var det så underbart att känna att jag hade en hel helg framför mig, som om det var fredag liksom och ändå hade jag två underbara dagar bakom mig med ledighet, det var en underbar känsla och det kändes som en lång ledighet som jag verkligen behövde.

Jag är så tacksam över denna påsken, jag fick allt jag behövde. Jag fick pappa och familjen, äventyr i Göteborg, god mat, gott sällskap. Jag fick vara i min älskade lägenhet och fick göra vad jag kände för också fick jag fira lite påsk med mamma, Elliot, mormor och morfar. Det kunde ärligt talat inte blivit bättre! <3

Denna veckan har börjat mycket bättre och är mycket bättre än förra veckan. Jag känner mig piggare, starkare och gladare, vilket är så otroligt skönt. Jag hade en mycket bra helg med massor utav återhämtning och vila, men det blev också kalas för mina kusiner i söndags vilket var så kul.

Men istället för att få njuta av en bättre vecka och en piggare Alice så har jag nu fått problem med min handled. Förra veckan var det psyket som dippa och denna veckan är det kroppen som säger emot….suck. Men iallafall så har jag haft ont i handleden till och från nu i några veckor. Det började med att jag kände att jag hade ont när jag skulle resa mig upp från golvet eller hoppa upp i sängen, alltså när jag tog emot mig med handen. Men jag hade inte ont förövrigt, bara i just den rörelsen, så jag tänkte inte mer på det också gick det några dagar. Sen började jag även känna av det i fler rörelser, när jag böjde på handen eller gjorde hastiga rörelser med mera. Men det var ändå okej, jag hade ju inte ont hela tiden bara i vissa situationer och lägen så jag brydde mig inte så mycket, tänkte att det går nog över.

Sen var jag på massagen för någon vecka sedan och då sa jag till min massör att jag hade fått ont i handleden. Hon har också medicinskt laser hos sig så hon var så snäll och ville prova det på mig. Hon körde först nere vid handleden och det gjorde väll lite ont men det kändes ändå inte som hon var på rätt ställe. Men sen provade hon att köra lite upp på armen och på ett ställe på underarmen lite högre upp gjorde det riktigt ont och bara strålade ner i handen och fingrarna. Det var där punkten satt fast jag trodde att den satt mer längre ner eftersom att det var där jag hade ont. Det gjorde verkligen svinont men hon fick fortsätta lite till för hon sa att ”när det gör ont, då läker man”.
Det blev bättre redan dagen efter så jag var verkligen så tacksam för det.

Men för någon vecka sedan kom det tillbaka igen och i helgen blev det mycket värre. Det liksom strålar ner i fingrarna och kan till och med göra ont i axeln ibland. I måndags när jag skulle till jobbet gjorde det också ont men det var liksom samma smärta som under hela helgen så jag tänkte inte så mycket på det. Men medans dagen gick började det att göra ondare och ondare ju mer jag ansträngde handen, och på mitt jobb använder jag ju inprincip bara händer och armar. Men jag kämpade på hela dagen. På lunchen tipsade min jobbarkompis om sin arbetsterapeuft på Herkules inne i stan som han brukar gå till. Jag nämnde att jag vet liksom inte vart jag ska vända mig. Han sa till mig att jag skulle ringa henne och höra vad hon säger. Han sa att hon är jättebra så det kändes ändå tryggt och bra. Jag blev jättetacksam.

Senare på eftermiddagen fick jag hennes direktnummer av honom och testade att ringa. Hon svarade direkt när jag ringde, jag blev väldigt förvånad. Min jobbarkompis sa att hon är väldigt uppbokad så du ska vara glad om du får någon tid denna veckan sa han. Jag berättade om mina besvär och att jag har en CP-skada, även om det kanske inte har med den att göra så ville jag ändå säga det. Hon sa då att hon hade en lucka imorgon klockan 14:00, jag blev förvånad med tanke på vad min jobbarkompis hade sagt, men glad. Jag sa att det var rätt akut så det kanske var därför.

På kvällen efter en dag ansträngning blev det mycket värre, jag hade konstant ont även fast jag inte gjorde något. Jag hade till och med svårt att hålla i skeden när jag skulle äta kvällsmat. Det bara värkte och gjorde ännu ondare så fort jag gjorde något. Mamma sa att jag får vara hemma från jobbet som igår då om det gör så ont. Jag som inte är hemma i första taget, fick lite ångest vid tanken på att jag skulle vara hemma bara för att jag har ont i handleden och mår bra i övrigt. Men så har jag alltid varit, så inget nytt. Men samtidigt tänkte jag på dagen, att jag hade jätteont när jag jobbade och att det kanske blir värre om jag kämpar på imorgon också innan läkartiden.

Jag hade ställt klockan som vanligt igår morse och när jag vaknade kändes handleden rätt bra, då blev det ännu jobbigare att fatta ett beslut. Men när jag hade gått på toa och grejat lite så kände jag att värken började komma igen och då bestämde jag mig för att vara hemma. Hemtjänsten kom som vanligt 06:45 och hjälpte mig med frukost och sen kröp jag bara ner i sängen igen och tittade på Nyhetsmorgon. Då var klockan bara 7:30 så dagen kändes jättelång, men om jag ska vara ärlig så var det jätteskönt att bara chilla.

Lite innan två kom taxin och körde mig till Herkules. Jag har aldrig varit där innan så det var lite svårt att hitta, haha men tillslut kom jag upp till våning två där jag skulle vara. Jag träffade arbetsteraupeften, hon var verkligen så gullig och väldigt bra. Jag berättade då lite mer ingående om problemet och om smärtan osv också tittade hon på min hand.

Det slutade med att jag fick en stöd skena/ortos till handen, ni vet en sån svart tubgrej som var och varannan människa har känns det som, nä kanske inte riktigt, men jag har sett många som har en sån. Det kändes faktiskt mycket bättre efter att jag fick på mig den. Den ger bra stöd. Den ska jag ha nu varje dag, men inte på natten. Hon bokade ett återbesök om två veckor, så det känns faktiskt bra. Det som är jobbigt är att det är höger, och jag gör ju allt med höger, min vänsterhand är ju lite extra CP-pig! :-) Dessutom kan jag inte ta på ortosen själv, men jag kommer att kämpa på. Jag får se hur det går på jobbet idag och resten av veckan. Men jag är återigen glad att jag fixade att ta mig till vårdcentralen själv och lösa besöket på egen hand.
Nu märker jag att det var en väldigt dum idé att blogga, för nu gör det väldigt ont så bye bye.

Denna veckan har varit jättejobbig, som tur är har den haft sina ljusglimtar den också, vilket är tur för annars hade jag nog inte överlevt, haha nämen skämt och sido. Jag har varit så trött och orkeslös exakt hela veckan, jag har sagt att det har känns som att en ångvält har kört över mig 100 gånger, och det känns verkligen så. Jag har varit trött när jag har vaknat, trött på jobbet och trött när jag kommit hem, hela veckan. Jag har dessutom känt mig låg, varför vet jag inte, men det kanske inte är så konstigt att man känner sig låg när man är trött. Jag har inte gymat på hela veckan för när jag har kommit hem från jobbet har jag varit helt död. Det är jobbigt när man aldrig får känna sig pigg under en dag, och framför allt inte under en hel vecka. Det är egentligen inte så roligt men jag skrattade lite för mig själv när jag tänkte på hur jag började mitt förr förra inlägg då min vecka hade varit så toppen och jag kände mig så pigg och full med energi och denna veckan blev det precis tvärt om. Jag är lite vit och svart som person, och det är faktiskt rätt jobbigt ibland. Jag vill vara lite mer grå som jag brukar tänka! :-)

Jag har dessutom haft ont i magen i veckan, det var längesen jag hade ont i magen, det har verkligen inte varit rolig.

Men trots min jobbiga trötthet, magont och låga humör har jag kämpat mig igenom denna veckan. Jag har gått upp varje morgon och kämpat mig igenom hela veckan på jobbet och det är jag faktiskt stolt över. Jag har liksom gjort det jag ska och sen varit död hemma. Det kanske inte låter jättebra, men det är tyvärr sån jag är, jag kör på som vanligt fast jag är trött och mår dåligt.
Om jag skulle vara hemma en dag ”bara” för att jag är trött så skulle jag få ångest och dåligt samvete, så det skulle inte bli bra det heller.

Jag har bara velat att denna veckan ska vara över, så har det känts. Men det har inte varit skit hela veckan, den har bjudit på några ljusglimtar som har fått mig att klara mig igenom veckan.
I måndags åkte jag till exempel till stan efter jobbet. Jag skulle ta Elof hade jag tänkt men det var lite osäkert vägglag så jag ville inte chancha så jag tåg taxi. Vi ska nämligen fira mina kusiner på söndag och mamma hann inte till stan i veckan så då sa jag att jag kunde åka och köpa två presentkort från oss båda. Jag tyckte att det var så roligt att åka in till stan själv efter jobbet och fixa presenterna, jag kände mig fri och tyckte om att jag kunde hjälpa mamma. Sen efter nån timme kom taxin och hämtade mig och körde mig hem, supersmidigt.
Jag var jättetrött i måndags och kroppen var seg så det var roligt att hitta på något efter jobbet. Jag trodde att det var måndagströtthet men tyvärr så skulle det hålla i sig hela veckan som sagt. Men stan piggade upp mig lite iallafall.

I onsdags kom inte familjen för pappa hade möte, men då skulle Marko komma istället. Han har nämligen lovat mig att putsa mina fönster och då bestämde vi att han skulle komma i onsdags också skulle jag bjuda på mat. Det skulle bli så mysigt tyckte jag och gulligt av honom och hjälpa mig med mina fönster, för det behövdes verkligen. Det skulle egentligen bara vara Marko som skulle komma men en stund innan han skulle komma frågade Sisko mig om hon fick följa med också, jag blev jätteglad så de båda kom och förgyllde min kväll i onsdags. Sisko städade mina fönsterbrädor och plockade undan medans Marko stod ute och putsade mina fönster och jag fick bara sitta på sängen och prata med Sisko, så lyxigt och tacksamt. Nu är mina fönster så fina! Sen bjöd jag Marko på köttbullar och vi satt och tjatade en stund och åt middag ihop. Sisko hade varit så gullig och tagit med sig bullar som vi snaskade på sen. Jag fick även en fin påskpresent av Sisko och en påse med Lindor chokladpraliner av Marko. Jag blev chokad över att de hade med sig presenter till mig, men jag blev så glad och varm inombords.
Det är så härligt att vi kan umgås och fortsätta att ha en relation tillsammans trots att mamma och Marko har gått isär! Det var en mysig kväll och de gjorde verkligen min onsdagskväll!

I torsdags hade jag fått lite energi från onsdagskvällen men var fortfarande helt slut.
Men i torsdags kom familjen istället och det var så underbart, de piggade verkligen upp mig, det blev god mat, massor utav prat och bara massa kärlek, så underbart. Jag saknade de direkt när de hade stängt ytterdörren! <3

Igår var det äntligen fredag, jag tycker alltid det är så skönt med fredagar men igår var det magiskt med fredag alltså. Jag skulle dessutom på massage på eftermiddagen och det var det bästa som kunde hända efter denna veckan!

Men mina jobbarkompisar har veklingen gjort det lättare den här veckan, med de trevliga och snackiga luncherna och alla dessa garv och flams, jag älskar det!

Man får ha dåliga veckor, dåliga dagar men jag är så tacksam att jag har så fantastiska människor runt mig som gör mitt liv så mycket lättare och fyller mitt hjärta och själ med glädje, värme och kärlek. <3

I fredags var en underbar eftermiddag, inte nog med att det var fredag. Jag lagade mat efter jobbet eftersom att jag inte gjorde det i torsdags. Innan det fick jag det städat och rent hemma av hemtjänsten och bytt lakan i sängen som jag älskar. Sen kommer det bästa, efter att jag hade lagat mat och fått städat åkte jag på massage, och den var lika avslappnande och underbar som vanligt. Sen kom jag hem till ett nystädat hem som doftade ljuvligt, nygjord mat stod på bordet och jag var nymasserad och avslappnad, och sen kröp jag ner under mina fräscha rena lakan, det var så underbart! Jag tror faktiskt att det var bästa fredagen på länge.

På lördag var det våffeldagen så då hade jag och mamma bestämt att vi skulle hänga och äta våfflor ihop. Mamma frågade även om jag ville stanna på middag och även sova över och det ville jag jättegärna. Jag brukar vilja sova i min egna lägenhet för det är så härligt att vakna i mitt hem men samtidigt så tyckte jag att det lät mysigt att sova över och jag tyckte också att det skulle vara skönt att slippa åka hem på kvällen, men framför allt att jag skulle få hänga med mamma länge. Mamma hade dessutom inte Elliot heller så det skulle bli en mor- och dotter helg vilket var längesedan.
Mamma kom och hämtade mig hemma vid halv tre tiden också åkte vi hem till mamma och gjorde våfflor. Vi köper ALDRIG Nutella hemma, men mamma hade lyxat lite och köpt Nutella till våfflorna. Så det blev Nutella, sylt och grädde till, det var väldigt gott!

Vi hittade inte på något skärlist, vi åt våfflor och bara var hemma och hängde i soffan, det var så mysigt. Till middag blev det kyckling i ugn och klyftpotatis. Nu när jag bara äter vardagsmat hemma så var det nog det godaste jag ätit på länge. Som jag har sagt innan så kan jag ibland sakna den här fredags- och lördagsmaten när man äter något extra gott, det blir det liksom aldrig när jag är hemma själv på helgerna. Därför var det så lyxigt och gott att komma hem till mamma och äta lite go lördagsmat. Efter maten tittade vi på en film ihop.

Mamma ville åka till Ikea på söndagen så jag hängde på, det var längesedan jag var där men framför allt såg jag fram emot att hitta på något. Vi tog en lugn morgon i söndags tillsammans och sedan åkte vi mot Ikea. Det var inte bara vi som var där om man säger så, men det gick ändå bra. Jag behövde egentligen inget skärkilt men det blev lite grann ändå, man hittar ju alltid något som man behöver.
Det var en bra tur till Ikea. Men sen var jag helt slut i både ben och huvud!

En underbar helg helt enkelt med mammi! :-) Det är jättemysigt när Elliot är med oss också, men jag älskar när det bara är jag och mamma. Det händer inte så ofta, speciellt inte en hel h elg som det blev i helgen, så det var riktigt mysigt.