Sond i näsan – läkarbesök

Jag hade fått en tid till läkaren på mag-tarm-och njur mottagningen för någon vecka sen. Jag hade verkligen ingen aning varför jag skulle dit, inte mamma heller. Det ända jag vet är att jag har problem i de regionerna, så det var ju bra :). Men jag gillar inte att de inte skriver vad det gäller, man blir ju lite smått nervös då. Men iallafall, så stod det på kallelsen att jag skulle ta blodprov två dagar innan besöket på sjukhuset. Där får man boka in sig själv på provtagningen på sjukhuset. Pappa följde med mig dit i tisdags, vi blev visad till njur-och tarm avdelningen men när vi kom upp dit så sa de att det är nere på provtagningen i sjukhusentrén som jag ska vara, lite konstigt att vi blev hänvisade dit då. Men vi fick snällt gå ner igen. Det var såklart lite krångligt med bokningen, och de hittade inte den osv, det var lite struligt men tillslut fick vi ordning på det hela.

Sen fick jag sitta ner i väntrummet i tio minuter för att jag skulle vara lugn när proverna skulle tas. Jag gick med två sjuksköterskor in till ett rum medans pappa satt kvar i väntrummet. Jag är så van vid att ta blodprov nu så det var inga problem. Proverna var för njuren och tarmen. Sen ville de att jag skulle ta ett urinprov (det har man inte gjort förr :), typ tio gånger i höstas bara…). Jag tog hjälp av en sjuksköterska för jag ville ha hjälp av en tjej, men det gick inte. Jag försökte verkligen, men jag kunde inte slappna av. Kanske inte så konstigt när en okänd kvinna står och är beredd att fånga upp mitt kiss, hahaha! Så jag fick med mig en burk och ett rör hem istället som jag skulle lämna till de på torsdagen innan läkarbesöket.

I torsdags gick jag redan upp 06:30, det var ingen succé! Men det var för att mamma skulle hjälpa mig med urinprovet och då gick det superbra. Sen var det ingen idé att gå och lägga sig igen för vi skulle åka till läkarn redan vid tio. Det första jag och mamma gjorde var att lämna in mitt urinprov på provtagningen, sen gick vi upp till mag-tarm-och njur avdelningen och satte oss och väntade. Vi fick vänta länge, jag trodde att de hade missat mig. Jag hade tid kvart i elva och ungefär vid halv tolv ropade en läkare upp mitt namn. Men han hade faktiskt en anledning, så jag förstod! :)

Vi gick in i ett rum också fick jag och mamma förklara mina problem, var jag hade varit och fått hjälp osv, göra en historia kort helt enkelt. Jag fick berätta om min magkatarr, min förstoppning, mitt läckage och vad jag äter för mediciner, så vi pratade lite där. Jag har nämligen slutat med mina magdroppar och börjat med ett naturpreparat som heter Sunwic för förstoppningen. Jag tycker att det har hjälpt, men det går lite i vågor tyvärr, en dag kan jag vara hård i magen och vissa dagar inte. Så läkaren tyckte att jag skulle börja med dropparna igen. Läckaget har även blivit bättre efter att jag ätit dropparna. Både jag och läkaren tror att mitt läckage beror på förstoppningen. Men det är ändå konstigt för läckaget kom innan jag blev förstoppad. Jag berättade även att jag åt tabletter för min urinblåsa varje dag och efter det har det minskat också.
Efter att vi hade förklarat och berättat om alla mina mediciner för magen och läckaget osv så fick jag ännu mer mediciner, jippi! Fast det var så rörigt. Det var ju inte bara en medicin och de hade konstiga namn hit och dit. Plus att han sa att jag skulle sluta med en medicin och sen ändrade han sig och sa något annat, ja det blev lite rörigt, ganska mycket rörigt. Jag har fortfarande inte koll, men som tur var fick jag ett papper på vilka mediciner jag ska hämta ut på recept.
Jag ska också till barnmottagningen Viskan i Borås och träffa en tjej där här i juni så då ska vi prata och följa upp det här.

Läkaren sa också att det vore bra om man gjorde en mättning på mig (som det kallas) i magen. Det gör man i Göteborg på Sahlgrenska, fast de måste bedöma mig först om jag ska göra en sån eller inte, så läkaren skulle skicka en remiss dit. Då är det så att man får en sond och slangar i näsan som går ner till magen, och det ska man inte ha i en eller två timmar utan 24 timmar! :0 Det känns superläskigt och jag hoppas verkligen att jag blir sövd när de stoppar in de iallafall. Nervöst, men jag känner att just nu vill jag göra allt som går för att hitta problemet. Så jag hoppas ändå att jag får göra den, än fast det känns obehagligt.
Jag hoppades på att det skulle bli i sommar så jag slipper missa skolan, men han sa att det troligtvis blir till hösten.

Bookmark the permalink.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *