Category Archives: Okategoriserade

Förra fredagen hände allting på samma dag som det brukar göra i mitt liv rätt ofta! :) men det var bara två saker som var planerade. Men det är det som är så härligt tycker jag jag när det blir så spontant. På morgonen gick jag upp ganska tidigt och tränade vilket var härligt då det var längesen som jag var på gymmet nu så det fick starta min fredag. När jag kom hem duschade jag och åt frukost, gud vad nöjd man är med sig själv efter den starten på morgonen.

Jag har beställt en extra nyckel till min lägenhet, varför får ni veta om ett tag, jag kommer inte att avslöja något nu. Men iallafall så hade den kommit då jag fick ett SMS om det. Jag kände då att det var lika bra att hämta den direkt då jag inte skulle ha tid för det under de kommande dagarna. Nyckeln skulle man hämta på FR Fastighets kontor, jag har aldrig varit där. Så jag åkte dit med taxin och hämtade nyckeln, förvånad blev jag då det var så enkelt att skaffa en till nyckel då jag trodde att det skulle vara mycket mer komplicerat än vad det var så det var så härligt och dessutom fick jag inte betala någonting vilket jag tyckte var väldigt konstigt men sånt blir man ju glad av! :)

Jag hade varit på Hemtex dagen innan men jag upptäckte att jag hade köpt fel sak då jag trodde att jag hade köpt ett stort doftljus men fick istället doftstenar vilket jag inte ville ha så då tänkte jag att jag ville byta ut dem mot ett stort doftljus så då tänkte jag att jag tar det också när jag ändå var ute på tur. Så direkt efter upphämtningen av nyckeln på FR (vilket gick väldigt lätt och smidigt) åkte jag till Hemtex inne i stan och bytte stenarna mot ett sånt fint stort doftljus ni vet. Sen hade jag beställt taxi tillbaka hem, jag tycker att det är så himla svårt att veta hur lång tid saker och ting tar och så vidare, det gick ju bara på några minuter att byta de där stenarna till ljuset och min taxi skulle inte komma förrän om ca 40 minuter. Så jag jag tänkte vad ska jag göra nu för att döda tid? Så jag gick till Espresso House som bara ligger några kilometer därifrån och tog en kaffe. Ja det är faktiskt så att jag har börjat dricka keffe nu, helt sjukt, det var på tiden :), men jag tycker det är gott. Men på Espresso House lyxade jag till det och tog en lyxkaffe med smak av mocka och med grädde på, men det var så himla gott. Det var väldigt mysigt också att sitta där och dricka kaffe även om jag gjorde det själv så kändes det ändå lite mysigt. När jag hade druckit upp mitt kaffe gick jag till Hemtex igen och när jag kom dit så kom min taxi precis så det var verkligen mitt i prick. Så jag åkte hem och packade upp doftljuset som jag satte i hallen och det passade så himla bra där. Det var en härlig och produktiv morgon.

Klockan 13 kom Veteranpoolen och städade hos mig vilket var skönt. Hon var väl färdig ungefär vid tretiden. Sen ringde min granne och ville prata lite vilket var väldigt mysigt, hon var hemma så hon kom ner till mig och vi hängde en sväng, snackade lite och hon hjälpte mig upp med höst-och vinter kläderna från förrådet då jag hade tänkt att jag skulle göra ordning min garderob. Hon erbjöd sig då att hjälpa mig upp med kläderna vilket var väldigt snällt. Det var väldigt mysigt att hänga lite.

Efter att hemtjänsten hade varit hos mig och hjälpt mig med middag började jag lite smått med min garderob. Jag tycker sånt är väldigt roligt, både att rensa och göra i ordning den, ta bort vår- och sommarkläderna och in med höst- och vinterkläderna. Tiden gick väldigt fort men det var väldigt mysigt. Jag hade öppet altandörren medans jag rensade så att Frasse kunde gå ut och in som han ville och när jag höll på att rensa hörde jag röster och skratt utanför och en hund som skällde (förmodligen på Frasse), jag vet nämligen att grannen har en hund och hon brukar titta nyfiket och skälla på Frasse. Jag gick ut för jag var nyfiken på stojet utanför och det var grannarna som hade det trevligt :) och då var det ju grannen jämte mig som hade över folk. Jag mötte hennes blick och hon kom ut och pratade med mig och sa att jag jättegärna får komma över om jag vill. Jag blev väldigt glad för det såg så mysigt ut och jag ville vara lite social plus att jag bara har pratat med henne typ två gånger så jag tyckte att det lät väldigt roligt att få lära känna henne och de bättre.

Det är liksom inte ofta som det händer att jag blir inbjuden på spontanfest och det känns så speciellt för mig att gå på nåt sånt då det typ aldrig händer mig att jag blir spontan inbjuden till nåt förutom inom familjen så jag var typ överlycklig när jag studsade över till grannen liksom. Det var så mysigt hos henne och hon har en jättemysig inglasad altan som vi satt på och jag fick ett glas cider och vi satt och tjatade och lyssna på musik. Det var hennes kille, hennes bästa kompis, en annan kompis till dem som också bor i huset faktiskt och en till kille som jag inte vet vem han var men det var ett trevligt gäng liksom. Jag är ju så social som person så jag älskar ju och sitta så och snacka skit och dricka vin höll jag på att säga ha ha ha ha, tyvärr händer det inte så ofta nu för tiden i mitt liv så jag njuter av varje sekund när det händer.

Det var i alla fall så himla mysigt och vi satt och pratade och snackade och skrattade och hade det så trevligt. Jag har ju bara pratat med henne två gånger eller vi har sagt hej två gånger över altanräcket liksom så vi kände ju typ inte varandra men det kändes så naturligt ändå och det var så himla härligt för mig. Jag hade inte heller berättat om min CP och så, men det är ju ganska uppenbart när man ser mig och pratar med mig att det är något, ha ha ha. Men det är ju inte så att jag har sagt rakt ut att jag har CP liksom. Men det är så svårt tycker jag, hur man ska göra i den situationen, för jag vill inte komma in där och säga ”tjena tjena jag heter Alice och jag är CP” ha ha. De första minuterna satt jag där och lyssnade på allihop och ingen visste vem jag var eller någonting, alltså jag älskar ju det men det kändes lite konstigt. Men sen frågade min granne mig lite grejer och jag fick berätta vem jag var och så vidare. De blev så himla imponerade av mig så det var så rörande. Det var en sån mysig och trevlig kväll och vi hade det så himla roligt, de var bara helt underbara!

Hon har som sagt en hund, och hon var typ på mig hela tiden förmodligen för att jag luktade katt ha ha ha. Efter nån timme av härligt snack och häng gick grannen och jag ut en sväng med hunden och snackade vidare innan jag gick hem till mig och försökte smälta en rolig kväll som jag inte visste att jag skulle bli inbjuden till på morgonen när jag vaknade. Det var en underbar kväll och jag är så tacksam över att jag faktiskt vågar socialisera mig med nya personer liksom och att det kan bli så bra trots att man inte är som alla andra.
Och såklart så var det roligt att lära känna sina grannar mer.
På kvällen somnade jag gott och det kändes som att det hade hänt lika mycket saker på en dag som det händer på en vecka, hahaha, men så underbart.

I fredags skulle Arvid komma till mig efter jobbet då jag skulle på Sandareds bibliotek bokmässa som i lördags med min barnbok Turbofart och då skulle Arvid vara med mig vilket skulle bli jätteroligt. Men eftersom att han redan skulle komma till mig i fredags eftermiddag bjöd jag ut honom på en liten dejt då vi firade ett halvår i onsdags, jag ville göra något speciellt då för att för oss är ändå ett halvår ganska stort så då bokade jag bord på min favoritrestaurang La Copita i Borås. Jag har länge velat ta med honom dit och nu när vi firade sex månader så var det ett fint tillfälle tyckte jag.

Det hade gått en vecka igen sen vi träffades, då jag var hos honom som förr förra onsdagen så det skulle bli helt underbart att få träffas igen framför allt men också att få spendera hela helgen ihop.
Nu när han har börjat jobba 100% igen blir det tyvärr att vi inte kan träffas så ofta som innan.
Men vi har dessutom aldrig spenderat en hel helg ihop så det skulle bli så mysigt.
Jag hade bokat bordet vid 19 tiden och även bokat färdtjänst dit och hem faktiskt, jag kan ta med mig någon i färdtjänsten vilket är väldigt bra. Vi tog färdtjänst så att vi kunde ta något gott att dricka! :-)

La Copita har både så god mat, sån trevlig service och som dessutom är en väldigt mysig resturang inredesmässigt också. Vi tog varsin drink och åt tapas, då jag tycker att tapasen är den godaste där. Både Arvid och jag tog carpaccio (tunn oxfilé), heta räkor och raviolin och sen tog Arvid även en löjromstoast. Men favoriten var definitivt raviolin, den är sååå god och den såsen är helt ljuvlig.
Det var så roligt att ta med min älskling dit och han var också så nöjd och tyckte att maten var helt gudomlig vilket var så roligt. Men framför allt var det en väldigt mysig kväll.

På lördagen, i lördags, var det dax för bokmässa i Sandared. Jag såg fram emot den väldig mycket, det skulle bli så kul, men framför allt skulle det bli kul att ha med mig Arvid. På Arvids examen i juni kom vi även fram till att hans faster Maria skulle vara där då hon är barnboksförfattare och bibliotikarie – vilket sammanträffande va? Och dessutom i lilla Sandared, men sååå kul!
Bokmässan skulle vara från klockan 10 till 15 men man fick börja ställa upp och göra iordning från klockan nio. Arvid och jag tog en lugn morgon här hemma och var vid biblioteket vid 09:30 ungefär. Det första vi möttes av var Arvids faster Maria och hennes man Pär, så det var så kul och dessutom satt vi vid samma bord Maria och jag. Vi satt liksom inte inne i själva biblioteket utan i entrén, barnböckerna var i entrén, vi var väl tre, fyra styckna och sen inne i aulan var det vuxenböcker bland annat och massor utav mer utställare, så det var ganska stort ändå trots lilla Sandared. Men det var väldigt skönt att vi fick vara där ute i entrén, då det var lite lugnare där och dessutom såg folk oss först när de kom in, vilket jag såg som en fördel. :-)

Det var lite nostalgiskt att vara där inne då jag spenderade mycket tid där när jag gick på högstadiet, i och med biblioteket, aulan och matsalen som låg även där inne och vi hade även våran musiksal där, så det var lite nostalgi på det, men väldigt härligt då jag älskade den tiden och kan ibland även sakna högstadiet än idag.

När vi kom fram till vårt bord började jag packa upp några böcker och mina skyltar, erbjudanden och swish-QR koden, Arvid hjälpte mig. Bakom vårt bord fanns även en pysselhörna där barnen kunde få färglägga Agnes och hennes permobil (min huvudkaraktär) och även figurer från Marias bok vilket var kul.

När Arvid och jag var klara med att fixa bordet tog vi en sväng inne i aulan och kikade, det var väldig många där inne och mycket böcker så det var kul att kika runt lite.
Sen vid 10 var det bara att sitta vid bordet och se om det kommer något folk. För att vara lilla Sandared kom det väldigt många tycker jag, speciellt mellan 10-13, vilket var superkul. Många kom fram och pratade och ville till och med köpa min bok, så det var så kul. Många ville dessutom ha en autograf vilket var extra roligt. Arvid satt jämte mig och när någon ville ha en signatur, tog han upp en bok, slog upp den första sidan åt mig, öppnade pennan, gav den till mig också signerade jag, det var sånt bra teamwork! :D
Jag träffade även många kända ansikten såsom gammal skolpersonal och personer i Sandared från min barndom etc, vilket var så kul.

Klockan 11:30 skulle jag ha sagostund för de barn som ville komma och lyssna. Jag skulle vara innanför dörrarna, påväg till matsalen. Där hade de fixat filtar och kuddar att sitta på till barnen och sen en stol till mig. Mamma kom precis när jag skulle ha min sagostund så det var roligt att hon fick vara med på den. Det var så roligt och det var så många barn som kom och satt tålmodigt och lyssnade medans jag läste. Det var dock lite svårt att vända sida i boken, speciellt när man är lite nervös också, men som tur var satt mamma bredvid mig och vände blad åt mig vilket var skönt.
Det var en fin sagostund och jag fick beröm efteråt av en personal på biblioteket som var med inne i rummet att jag läste med en sån inlevelse, så det var väldigt härligt att höra. Det kom dessutom 12, 13 barn vilket var många så det var så kul. Det var en mysig stund!

Arvid, Maria och Pär hade hållt ställningarna där ute medans jag hade sagostund. Mamma stannade kvar en stund och pratade med Arvid, mig och Maria innan hon gick hem.
Sen var det dax för lunch, eftersom att vi inte ville lämna vårt bord fick vi äta i omgångar, så Maria och Pär började äta. Sen var det dax för Arvid och mig att äta och vi åt i matsalen, där fanns även fika och kaffe som man kunde ta under dagen. Vi åt ju i min gamla matsal som jag alltid åt i när jag gick på högstadiet vilket var väldigt nostalgiskt och dessutom satt jag där nu med mitt livskärlek, det blev typ kortslutning i hjärnan, det var ändå lite häftigt men framförallt härligt.

Efter lunch var det typ bara en och en halv timme kvar. Eftermiddagen var väldigt lugn, men det kom ändå några och ville köpa min bok, så det var kul. Lite innan 15 började vi packa ihop oss och tackade Maria, Pär och Sandareds bibliotek för en mycket härlig dag. Även om bokförsjälningen inte spelade någon roll för mig, utan mest att bara vara där och hänga, så är jag ändå mycket nöjd med att jag lyckades sälja 14 av 30 böcker i lilla Sandared, nästan hälften.

Efter bokmässan var Arvid och jag väldigt nöjda såklart men också väldigt trötta. Men då skulle vi direkt på kalas, hahaha, japp, Elliot fyllde 11 i lördags så då blev det kalas hos mamma. Men det var mysigt, mormor och morfar, Peppe och hans småbarn var där. Vi åt pastasallad och hovets tårta.
Elliot fick oranga små konor av mig vilket han blev så himla glad för, man såg verkligen det på honom, vilket var så kul. Att små oranga konor kan göra så mycket och göra en så glad, men alla tillbehör till fotbollen gör en lycklig när man är fotbollstokig! :-)

Sen åkte Arvid och jag hem, helt slut men supernöjda över en späckfull rolig dag.
Vi chillade hemma hela kvällen och bara myste. Jag är så himla glad för att Arvid följde med mig på bokmässan och även på kalaset efteråt.

I söndags trodde vi båda att vi skulle sova länge men det gjorde vi inte konstigt nog, utan redan vid niotiden satt vi vid frukostbordet. Vi tog en liten tur till Knalleland sedan och sen spontan åkte vi faktiskt till IKEA så vi fick en väldigt mysig dag och händelserik dag även i söndags.
Jag älskar sovmornar och lugna mysiga mornar, speciellt med Arvid, men jag måste ändå säga att det är så skönt när man kommer upp tidigt för då känns dagen så lång vilket den definitivt gjorde i söndags.

Han stannade även i söndags då han skulle jobba kväll i måndags, så vi fick verkligen en helhelg ihop. Dessutom har vi aldrig spenderat en hel helg ihop någon gång vilket var helt underbart! Så himla mysigt!
I måndags jobbade han kväll så vi fick dessutom en härlig sovmorgon ihop i måndags innan han åkte till jobbet lite senare på dagen. Men sen, nu ska ni få höra på vilken fantastisk kille jag har, han kom tillbaka hem efter att han hade slutat jobbat i måndags, han slutar klockan 23 hemma hos sig på Hönö, så ja, han var här ungefär klockan 00:30 på natten!!! Men han fick nyckeln också kom han in, gjorde sig iordning och la sig bredvid mig, alltså det var så himla underbart, och då hade vi spenderat fyra nätter på raken tillsammans vilket är rekord för oss, något historiskt hände i måndags natt! <3
Igår morse badade mormor och jag och sen när jag kom hem var han här hemma, vilket var så mysigt, vi åt frukost tillsammans och chillade lite innan Arvid skulle åka iväg och jobba.

Förutom våra fyra nätter i rad tillsammans har vi dessutom träffats och fått vara med varandra nu i fem dagar på raken, vilket känns helt fantastiskt! <3 Men jag får aldrig nog av min älskling, jag saknar honom redan jättemycket nu i skrivandes stund även fast vi sågs idag (igår för er)!

Ja vilken helg, så händelserik och så mysig!

Idag är det den 1:a september vilket betyder officiellt höst! Vi välkomnar hösten och den första höstmånaden! Så mysigt! Men i dagens inlägg ska vi inte prata om hösten utan om att jag ska stå på bokmässa nu på lördag.

Nu på lördag (den 6 september) har jag fått äran att få vara med på Bokmässa på Sandareds bibliotek. Mellan 10-15 kommer jag att vara i biblioteket, berätta och prata om min bok. Jag kommer även att sälja min bok Turbofart och om någon är sugen kan jag även erbjuda en signatur. Klockan 11:30 kommer jag även att ha en sagostund med de barn som vill lyssna på när jag läser upp boken Turbofart. Jag är så taggad på den här dagen och så tacksam för att jag får stå på Bokmässan i Sandared med min bok, jag känner mig extra hedrad eftersom att jag växte upp i Sandared.

Så kom gärna förbi, lyssna, köp min bok eller bara hänga och säga hej! Välkommen!

Ordet CP betyder Cerebral Pares (cp-skada) och är en medfödd skada men ordet CP har tyvärr blivit ett ord som är väldigt laddad, ett ord som oftast används som ett skällsord i mindre åldrar, ett ord som används i en negativ klang för att nedvärdera någon annan. Ordet CP är ett ord som jag har hört ekandes genom skolornas korridorer som har använts som ”CP barn”, ”CP störd” osv, ord som kan slå hårt på stackars barn som är i en situation som de själva inte har valt. Att ha en cp-skada kan vara tufft och att man då ska behöva höra dessa ord kan bli ännu tuffare. Allt man vill är att passa in, men det gör man inte för att andra barn tycker att man är annorlunda och har satt en stämpel på en redan i tidig ålder trots att man inte har fått visa vem man är bakom sin skada. Att gå i skolan är tuff för alla men framför allt om man har en cp-skada för man vet aldrig hur man ska bli bemött. Det som är annorlunda syns först och det som är annorlunda är oftast det som är fel, det som sticker ut, det som inte normen talar för. Cp-skador och funktionshinder i allmänhet väljs ofta tyvärr att tystas ner, framför allt hos föräldrar, föräldrar som hyschar sina barn när de ser en rullstol på stan, men det är så fel att göra så, det är ju så okunskap och fördomar uppkommer och det blir som en ond spiral för såhär har tyvärr samhället blivit. 

Därför skrev jag boken ”Turbofart” för att upplysa hur det är att leva med en cp-skada men framför allt för att spräcka fördomar och sprida kunskap hos de yngre för jag anser att det är i de mindre åldrarna som fördomar och okunskap byggs upp. Jag vill att denna bok även ska göra det lättare för föräldrar att prata om det som kanske känns svårt och krångligt. Boken Turbofart förklarar vad en cp-skada är och innebär på ett lekfullt och kärleksfullt sätt men ändå har lätt information om ämnet som barn lätt kan ta till sig. Men den är också till för barn med CP så att de ska känna en samhörighet med Agnes som är huvudkaraktären i boken och att de ska få känna sig delaktiga i samhället och i skönlitteraturen. Turbofart är också viktigt för barn med olika typer av funktionsnedsättningar för att de ska känna samhörighet, mitt mål är att de ska känna ”kan Agnes så kan jag”, att Agnes ska bli en förebild för barn med olika typer av funktionsnedsättningar och inte bara diagnosen CP. 

Jag skrev boken Turbofart när jag gick sista året på gymnasiet då idén kom till genom mitt UF företag. Jag håller på med sociala medier, bland annat ett instagramkonto också driver jag den här bloggen för att just spräcka fördomar och sprida kunskap om cerebral pares. Boken kom då till för att jag ville spräcka fördomar och sprida kunskap även hos de yngre barnen då som sagt fördomar oftast börjar där, så så kom jag på idén till Turbofart. 

Tillsammans spräcker vi fördomar och sprider kunskap! 💚💚😍

Att ha en CP-skada innebär mycket, jag låter inte min CP-skada påverka mig allt för mycket i mitt liv men eftersom att den alltid finns där och jag får konsekvenser av den varje dag så påverkar den ju en stor del av mitt liv oavsett om jag vill eller inte. Den påverkar mig i allt jag gör, i varje liten rörelse, speciellt i armarna, vilket gör det lite krångligare då armarna använder man varje dag. Men jag tänker inte så då det är ”det normala” för mig. Båda mina armar och händer är påverkade men framför allt min vänster vilket gör vardagen mycket svårare då varje litet moment är ansträngande. Jag tänker ju inte på det sättet då detta är mitt liv som sagt, men det jag märker det på är min enorma trötthet som jag har som jag så många gånger har nämt här på bloggen. Att leva med min CP tar så otroligt mycket kraft och energi från mig varje dag – även om jag inte gör något, så är det som ett träningspass och när jag väl gör något så är det som ett maraton för kroppen även om det är roliga saker.

Det känns ibland som att min CP-kropp helst inte vill göra någonting då den tycker allt är jobbigt och för krävande och att den blir helt slut av exakt ingenting. Om den hade fått bestämma hade den nog bara legat i sängen jämt, men det accepterar inte jag för det vill jag inte. Det är väldigt frustrerande då jag är en väldig aktiv person, en person som gillar att hitta på mycket och en som har mycket runt omkring mig. Men om inte kroppen blir trött så blir hjärnan trött pågrund av hjärntröttheten, eller tvärtom, eller varför inte båda på en och samma gång, hahaha.

Men vad folk inte tänker på är att när man har en CP-skada eller någon annan funktionsnedsättning så är det inte bara det fysiska som är utmanande och krävande. Det ligger massa andra saker som man måste göra och ha koll på utanför sina fysiska nedsättningar. Såsom koll på hemtjänsten, ansökningar hit och dit, läkarintyg som ska skrivas, Habiliteringsbesök, remisser, kontakter med vården, kontakt med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Det är så mycket mer än ”bara” en CP-skada.

Som ni vet så är jag med i Arbetsförmedlingen då jag vill hitta ett jobb som jag klarar av. Men folk hör inte av sig och jag har inte haft kontakt med de sen i mars och jag ska ha regelbunden kontakt med de. Nu har det dessutom begåtts ett stort misstag som har gjort att jag har blivit utan ersättning. Jag är medlem i olika ersättningprogram på AF och har varit medlem i ett program ett tag nu, men tydligen så tog de dagarna slut för mig i slutet på juni också blev det ett glapp där till nästa program vilket det inte ska bli, det blev så pågrund av att en viss person har glömt att meddela mig en viss sak som jag behövde fylla i för att det inte skulle bli något glapp och jag skulle få en annan typ av ersättning men pågrund av detta har jag inte fått denna ersättningen då den andra ersättningen tog slut i slutet av juni vilket jag inte hade någon aning om, detta skulle då denna personen meddela mig veckor innan det gick ut så jag skulle ha möjlighet att få en annan typ av ersättning när detta väl då tog slut och skriva in i ett nytt program, men det har missats och detta betyder nu att jag får avslag från att skrivas in i ett annan typ av program och ersättningsform, också ska jag behöva ”lida” och bli utan pengar för att någon annan har gjort fel. Detta fick vi inte reda på heller utan vi fick rota och leta till anledningen för beslutet till mitt avslag. Jag blir så himla trött, och det är så himla krångligt och rörligt allting, inte bara detta utan massor utav andra saker också som har hänt. Det är under all kritik alltså! Jag fattar ingenting!

Men nu har min mamma gått in för att hjälpa mig och försöka förstå, vilket jag är otroligt tacksam för, för det är en enda soppa alltihop med ersättningdagar, program, slut och början, olika människor, kontakter, avslag med mera. Jag vet dessutom inte heller vem jag ska höra av mig till på AF då det känns som att jag får nya handledare varje gång och jag vet typ inte längre vem som är min handledare. Det är så himla rörigt alltihop och jag känner att jag inte kan hålla koll på något.
I veckan bestämde vi att vi ska skicka in en överklagan om avslaget på ersättningsprogramet, helt sjukt att man ska behöva överklaga när det är någon annan som har gjort fel. Det som också är drygt är att jag inte kan få tillbaka ersättning.
Dessutom har jag tydligen varit avstängd från Arbetsförmedlingen några dagar, vilket jag inte hade någon aning om för ingen säger ju något så det var sån himla tur att jag ringde till en person på AF förra måndagen.

Men det är ju det här jag menar, att det ska vara så himla krångligt system, att bara för att man är född med ett handikapp ska man behöva krångla och kämpa för sina rättigheter. Jag blir så less på det, för inte nog med att man har ett fysiskt funktionshinder som gör att man har massor utav fysiska saker i vardagen som man behöver kämpa med dag ut och dag in och som tar så mycket kraft och energi från en då kroppen inte gör som man vill och säger, man ska behöva kämpa och hålla på och krångla med alla instanser också som känns som att de är emot en, speciellt när det handlar om LSS och personligt stöd. Nu var det inte personligt stöd som var mitt syfte med detta inlägget men ni förstår vad jag menar.
Jag orkar liksom inte att både kämpa i vardagen med allt som är, en kropp som inte gör som jag vill, ha min extrema trötthet och samtidigt hålla koll i djungeln av samhällets olika instanser.
Att ha ett funktionshinder borde vara lätt, när kroppen är som den är och är krånglig så borde samhället vara lätt och smidigt, men tyvärr är det inte så. Nu är jag väldigt tacksam för att jag bor i Sverige och får så mycket bra hjälp som det faktiskt finns, men ni förstår vad jag menar, det är inte lätt när det borde vara lätt.

Jag jobbar inte men att ha CP är ett heltidsjobb alltså, dels fysiskt men med allt annat också. Jag brukar säga att jag hade semester i juli, för det kändes verkligen så, och det var så lugnt och skönt. För i augusti kom alla kallelser ingång och jag kom ihåg, den 8 augusti klockan 10, plingade det till i telefonen gång på gång, för då fick jag massor utav påminnelser om att jag måste ringa den personen och den personen, för att sedan ringa den människan och jag måste göra det och det.
Alltså, jag klagar inte nu, för jag gillar verkligen att hålla igång allt själv och fixa, kanske inte på AF för där är jag irriterad nu, men jag gillar att hålla koll på allt och göra allt själv men jag vill bara förklara hur allt är och hur mycket det faktiskt är att leva med CP, och att det inte ”bara” är det fysiska och att det är anledningen till varför man är trött jämt. Men jag vet att den största anledningen till min trötthet är det fysiska, att allt jag gör tar tid och energi, men det här krånglet hjälper ju inte till precis.

När det är krångligt och kämpigt både med det fysiska och allt annat också brukar jag tänka att det är tur att man har det så bra i övrigt, att allt är så smidigt och lätt i övrigt i livet, att man har en fin familj och sån fin omgivning och att kärleksrelationen är så kärleksfull, lätt och smidig! :) Annars hade man ju gått sönder! Därför fattar jag att många mår psykiskt dåligt idag när de har att göra med krångliga system, röriga människor och att man behöver kämpa för sina rättigheter dag ut och dag in – vilket är bedrövligt!

Hösten är inte här än men man märker att den börjar närma sig när det börjar mörkna fortare på kvällarna nu, redan klockan 20:45 börjar det bli mörkt vilket man inte är så van vid men det är bara att börja vänja sig nu när den mörka tiden är påväg för det går fort, om ett tag blir det mörkt klockan 16 igen, nä ett litet tag kvar men vi går mot mörkare tider igen. Såklart att det är lite trist men jag klagar faktiskt inte, hösten har faktiskt blivit min favoritårstid på senare år, det har alltid varit sommaren innan och jag älskar sommaren fortfarande men nu är det faktiskt hösten. Jag är en mysmänniska och älskar att mysa framför tv:en framför en bra serier med filtar, tända ljus och kanske en kopp te, och det är så himla mysigt när man kan göra det på hösten. Man drar sig inåt igen och kryper upp i soffan eller sängen när höstmörkret faller utanför och regnet faller ner, det är så himla mysigt tycker jag. Det kommer mycket bra tv program och serier på hösten också.
I år blir även hösten lite speciell för mig då jag får spendera den mysigaste tiden på året med min älskling vilket gör hösten ännu mysigare, vilket jag ser fram emot, och med Frasse också såklart.

Idag börjar Arvid jobba igen efter sin semester. Det känns tråkigt då vi inte kommer att ses lika mycket nu som när han hade semester, vi kommer ju fortfarande att ses men det blir inte lika lätt som innan såklart. Men jag är så glad för att vi har fått så mycket tid att umgås under hans semester och att han har velat spendera så mycket tid med mig under sin semester.

Det har varit en fin sommar i år, i stora drag – först en väldigt fin födelsedag som jag fick av mitt livskärlek, sen en underbar resa till Spanien med min älskade familj och sen semester på hemmaplan med min älskade Arvid. Så fint att sommaren även fortsatte efter Spanienresan, och det är tack vare Arvid då jag själv inte hade några planer efter resan, så jag är jättenöjd med sommaren.
Augusti är ju i och för sig en sommarmånad men på något sätt känns augusti som både sommar och höst, iallafall i mitten och slutet av augusti just för att semestrar slutar, skolorna börjar och mörkret börjar sakta men säkert börja falla igen. Det känns som en nystart på något sätt tycker jag.
Men lite till får vi ändå njuta av härliga sommaren innan höstrusket kommer på riktigt.

Nu till hösten har jag inte så mycket planer, tyvärr inget jobb på gång men idag ska jag ringa till Arbetsförmedlingen och fråga lite vad som händer och hur vi går vidare. Annars ska jag fortsätta träna som vanligt, jag tänkte börja med yogan igen vilket jag har haft uppehåll ifrån under sommaren, jag ska fortsätta bada och gå på massage under hösten vilket jag ser fram emot.
Besök till Habiliteringen börjar också komma igång och även till min samtalskontakt, vilket jag också ser fram emot att gå till under hösten. Så det känns även som att vardagen börjar nu för mig också trots att jag inte har något jobb.

Arvid kommer till mig idag efter att han har slutat jobba då han är ledig imorgon så det blir mysigt. Badet med mormor börjar faktiskt imorgon, nu var det hela tio veckor sedan som vi var och badade sist så det var ett tag sedan, så det blir roligt. Sen på fredag ska jag på massage, det ser jag jättemycket fram emot, då det var hela 12 veckor sedan som jag var hos henne nu, men jag har ju lyxen att ha en egen massör nu ;). Men det ska bli så mysigt att få träffa henne igen och att bara få komma dit, känna lugnet, få prata med henne igen och få hennes fina massage. Som jag har sagt innan så är det så mycket mer än bara massage hos henne, det är upplevelsen och även en kär vän som jag kommer till och ett viktigt ställe för mig. Jag har några tider bokade nu framåt i höst vilket jag ser fram emot och det är underbart att se fram emot de tiderna, speciellt när det börjar bli lite kallare och gråare ute lite senare i höst och vinter, då blir det extra mysigt att komma till henne.

Så jag ser fram emot och hoppas på en mysig höst även denna hösten.
Ser ni fram emot hösten?

I måndags förra veckan skulle Arvid och jag åka till Varberg då vi skulle hälsa på min bästa vän Kevin som numera bor i Varberg med sin kille. Det skulle bli så himla roligt, då jag inte har träffat Kevin på ett tag, att få se hur de bor men framför allt för att åka dit med Arvid och att Arvid skulle få träffa Kevin då de bara har pratat med varandra på telefon innan. Vi skulle åka ner redan på måndagen då vi skulle få bo hos Arvids farmor och farfar, det skulle bli mysigt. Men innan vi åkte till Varberg tog vi en sväng till Habiliteringen där jag hade ett besök hos min fysioterapeuft klockan 13:00. Arvid har aldrig varit med mig på Habiliteringen så det skulle bli kul att visa honom vart jag går när jag säger att jag ska till Habiliteringen. Även om det kanske inte är så spännande och roligt så är det ändå en del av min vardag så det skulle ändå bli kul att Arvid skulle följa med dit. Besöket gick bra och sen åkte vi direkt till Varberg.

Väl nere i Varberg mötte vi Arvids farmor och farfar, det var jättekul att träffa de igen då jag har träffat de två gånger innan hemma hos Arvids föräldrar. De hade ett mysigt litet hus som var perfekt gjorda för de två. Sen på deras tomt, vid huset och altanen låg ett antefallshus, alltså gäststugan där Arvid och jag skulle bo. Det var så otroligt mysigt där inne, ljust och fräscht, med en säng och till och med en liten toalett med dusch. Sen hade Arvids farmor varit så gullig så hon hade ställt dit två glas, ett med sugrör i till mig, en Fanta och en chipsskål, så himla gulligt.
Vi började med en fika inne hos de och satt och pratade lite.

Efter fikat tog Arvid och jag en tur runtom Varberg. Vi började med att åka ner till stranden och havet, tyvärr var det inget pangväder, det var blåsigt och lite molnigt men inget regn så det var skönt. Vi gick en härlig promenad på stranden, det var blåsigt som sagt men inte så jättekallt så det var skönt. Sen åkte vi in till Varberg och tog en sväng runt Varbergs fästning, det var så himla mysigt att gå omkring där med min Arvid. Jag tror till och med inte att jag har varit vid Varbergs fästning någon gång så det var en fin upplevelse och vilken vacker utsikt det var från många ställen.

Vi gick en bra bit, nästan runt hela fästningen, vi var nästan borta i två, tre timmar, så det var en härlig tur. Efter vår lilla tripp åkte vi tillbaka till Arvids farmor och farfar och fick god middag och gott vin, och till efterrätt blev det jordgubbar och grädde. Efter maten satt vi i soffan, drack vin och snackade medans regnet smattrade mot rutan då ovädret slog in, det var så himla mysigt. Det var trevligt att få träffa Arvids farmor och farfar lite själva då vi alltid har träffat de på kalas och så och då får man ju inte så mycket tid till att bara sitta och prata. Vid ungefär tio tiden sa vi godnatt och Arvid och jag gick in till stugan. Vi chillade och åt lite chips innan vi somnade. Det var så mysigt att sova där med min älskling.

På morgonen gick vi in till Arvids farmor och farfar och åt frukost tillsammans med de. De hade dukat upp så fint med go frukost.
Vi skulle vara hos Kevin och Fredrik klockan 11 så efter frukost packade vi ihop oss, sa hejdå till Arvids farmor och farfar och åkte till Kevin och Fredrik. De bodde inte så långt bort från Arvids farmor och farfar. Vi svängde förbi Blomsterlandet innan då jag kände att jag ville komma med något, så jag köpte en fin blomma.
Det var så kul att träffa Kevin igen och såklart Fredrik också, de bodde i en liten mysig tvåa. Vi började med en liten fika på deras mysiga inglasade balkong och satt och pratade. Det var så kul att sitta där med Arvid framför min barndomsvän och bästa vän tillsammans med hans kille, det kändes overkligt men så himla roligt, tänk vad livet kan ge!

Efter ett tag bestämde vi oss för att ta bilen och köra en liten sväng runt Varberg, tyvärr var det ännu blåsigare då än på måndagen så det var inte så roligt att ta en promenad men vi körde runt lite vilket också var trevligt. Väderprognosen en vecka tidigare sa dock att det skulle spöregna hela dagen vilket det inte gjorde så det var ändå skönt. Men sen gick vi faktiskt ut en sväng, till ett utsiktstorn, det blåste så himla mycket där uppe och var så många trappsteg upp men det var så fint där uppe med utsikten. Men Arvid fick verkligen hålla i mig för jag höll på att blåsa bort, hahaha.

Sen blev det en trevlig lunch på Hatta Viken tillsammans. Vi satt inne fast i ett glasrum nära hamnen, så det var mysigt. Jag, Kevin och Fredrik åt Wallenbergare vilket var gott, och Arvid åt räkmackan. Innan vi åkte hem landade vi en stund till hemma hos Kevin och Fredrik i deras soffa, jag kände att man får passa på när vi ändå var där, och det är ju inte varje dag som jag träffar min bästis nu för tiden liksom, så det var trevligt. Vid fem-sex tiden åkte Arvid och jag hem till Borås.

Det var ett underbart litet äventyr till Varberg, både att få hänga med Arvids farmor och farfar, äta middag med de, göra Varberg med min älskling, sova i deras mysiga stuga och sen en heldag med Kevin och Fredrik, så mysigt. Jag tycker också att det är extra härligt när man kan göra något mer i samband med något annat, som i detta fallet var att bo hos Arvids farmor och farfar innan vi träffade Kevin och Fredrik, så blir det liksom något mer och då känns det som ett litet mysigt semesteräventyr.

Förra fredagen hade jag inte så mycket planerat, jag skulle mest chilla, greja lite hemma och blogga om Mallorca resan. Men på förmiddagen skickade Arvid till mig och frågade om jag ville hänga med till stugan och även sova över där. Det är hans föräldrars stuga som ligger på Malön, vi har varit där en gång innan i slutet på maj, men aldrig sovit över, vilket jag såg så mycket fram emot att göra i sommar. Så jag blev jätteglad när han frågade om jag ville hänga med dit som förra fredagen och även sova över där.
Så roligt när det kan bli så spontant tycker jag. Det var ju så mysigt när vi var där förra gången.
Arvid kom och hämtade mig efter lunch i fredags också åkte vi dit. Det tar två timmar dit så det tar en stund, men det var mysigt att sitta och tjöta med Arvid i bilen, jag älskar att åka bil med honom.

När vi äntligen var framme var hans pappa där och tog emot oss, vi hade planerat att bada där denna gången vilket skulle bli så roligt men vi väntade på Arvids mamma som var och handlade.
Arvids föräldrar har en sup som vi bestämde oss att ta över till andra ön. Jag har inte åkt en sup innan, bara suttit på en men aldrig supat på riktigt så det skulle bli kul.
Jag är så himla glad att Arvid ville suppa med mig och att han känner sig såpass trygg med min CP-skada osv, ni kanske förstår vad jag menar. Jag kände mig lite osäker först men jag känner mig såpass trygg med Arvid. Jag fick låna en våtdräkt av Arvids mamma när hon kom tillbaka från handlingen och en flytväst så man kände sig som en riktig korv sen då den där dräkten satt som ett korvaskin på kroppen! :)

Hans familj skulle också bada men på andra sidan ön.
Så när vi hade bytt om tog Arvid med sig supen och mig i handen också gick vi ner mot havet. Jag satte mig på suppen i vattnet och svängde över benen. Det var lite läskigt, speciellt när jag inte har världens bästa balans heller, men som sagt så känner jag mig så trygg med Arvid även fast vi bara har varit ihop i 4 månader. Dessutom så känner jag verkligen att han också känner sig så trygg med min CP och vet exakt vad min CP innebär för mig osv vilket känns så bra för mig och det får mig verkligen att känna mig så trygg med Arvid, även om det handlar om att ge sig ut på havet på en supp! :)

När jag var på suppen och satt stabilt där hoppade han upp och började paddla oss iväg ut på havet. Det var en mycket härlig känsla att vara ute så på havet. Jag låg där och njöt medans Arvid paddlade och såg mig omkring. Det tog inte så långt tid till den lilla ön och när vi började närma oss såg vi Arvids pappa. Men som sagt så badade de på andra sidan ön så vi fick vara där själva, det var ingen människa där heller så det var härligt. När vi kom fram till den lilla stranden och berget hoppade vi av supen och badade tillsammans. Det var första gången som vi badade tillsammans, och första badet ihop blev dessutom i havet, hur mysigt?! Det var svinkalt i vattnet men blev skönare ju längre Arvid höll mig i vattnet och jag fick flyta lite. Det var så mysigt att bada i havet tillsammans med min älskling, men om det bara hade varit lite varmare hade jag kunnat bada med honom där hur länge som helst. Sen gick vi upp på land och satte oss på klipporna men det var ganska kallt och vi frös ganska mycket då solen inte fick vara framme så länge då det var mycket moln så vi padlade tillbaka. Som tur var gjorde min våtdräkt mig lite varmare så jag frös inte ihjäl på vägen hem och Arvid padlade på så han blev varm av det.
Det var en fin badstund och paddelstund.

När vi var framme i stugan bytte vi om till torra kläder och satte oss och chillade vid dera soffgrupp på berget och såg på alla båtar som passerade förbi, det var mysigt att bara sitta där och titta ut över havet tillsammans.
På kvällen blev det grillad lax, grillade grönsaker, ris och rosé till middag tillsammans med Arvids föräldrar, det var väldigt gott. Då satt vi vid deras stuga då det blev lite för blåsigt där ute på klippan. Vi satt där hela långa kvällen och pratade och hade det så mysigt, vilken sommarkväll!
Runt 23 tiden började vi packa ihop och borstade tänderna och jag och Arvid gick ner till gäststugan, slog ihjäl lite djur (hahaha) och gick och la oss. Det var så himla mysigt att sova där i stugan med min Arvid.

På morgonen gick vi upp ungefär vid niotiden och åt frukost med Arvids föräldrar. Hans mamma hade gjort pannkakor, och bjöd på goda juicer, så det var lyxigt. Vi satt ute på klippan och åt frukost, så det var riktigt mysigt med havsutsikten också.
Efter frukosten bestämde vi oss för att ge oss ut på havet igen, vi tänkte att vi ville supa även på lördagen, så vi bytte om och gav oss ut på havet igen. Denna gången supade vi lite längre och rundade ön och var ute på havet och bara njöt, det var väldigt härligt och fridfullt. Vi badade inget då det var lite kallare på lördagen utan vi gled bara runt på havet vilket var mysigt. Vi supade rätt länge på lördagen vilket var härligt. Efter turen och ombytte till torra kläder satt vi på berget i soffan och myste och tittade ut över havet tillsammans, jag låg i Arvids knä och vi pratade om livet…åh vad mysigt det var!
Efter en stund kom hans föräldrar och bjöd på lunch, det blev kantarellpasta vilket var så gott.
Sen åkte vi hem, Arvid körde hem mig och sen åkte han hem till sig för att hänga med sina vänner, men det var så snällt att han körde mig ända hem trots att han bara fick lämna av mig inprincip och åka vidare.
Det var ett sånt mysigt dygn i stugan.

Hela söndagen var jag själv, gick hemma och pillade och grejade.
I måndags skulle Arvid komma till mig igen då jag frågade honom om han ville bada med mig och hänga på stranden då vädret var fint, vilket han ville så det var kul. Det har varit en liten sommardröm för mig att hänga på. ”min” strand med honom i sommar. Med ”min” strand menar jag den stranden som jag alltid har hängt på med familjen och den stranden som jag har växt upp på och varit på i hela mitt liv. Så det skulle bli underbart att få ta med mig Arvid dit. Han kom till mig ungefär vid tvåtiden också åkte vi ner direkt, han tog med sig min stora stol som jag har på altanen, jag har aldrig tagit med den till stranden innan så jag blev jätteförvånad när Arvid sa att vi kunde ta med den, han hade med sig en likadan till sig också. Men oj vad lyxigt det var att sitta i den stolen på stranden!

Det var så speciellt att sitta där med mitt livskärlek på min barndomsstrand och hålla handen men helt underbart! Jag tänkte, tänk om jag viste att jag skulle sitta här med min älskling för exakt ett år sedan när jag satt här förra året, häftig tanke. Det var väldigt kallt i sjön tyvärr men härligt att bada ändå med Arvid, och för Arvid är det exotiskt att bada i sjön medans för mig är det exotiskt att bada i havet, så det var mysigt att bada i sjön med honom också.

Tiden går så himla fort tycker jag när man är på stranden så helt plötsligt hade vi suttit där i lite mer än två timmar men så härligt det var. Vi kände oss nöjda och åkte hem och satte oss på altanen och åt lyxig sushi och sen efter maten satt vi där och drack GT och åt chips och njöt av sommarkvällen tillsammans,. det var så mysigt. Det var exakt en sån stranddag och sommarkväll som jag har drömt om så länge att få göra med min kille någon gång, och i år hände det.

På onsdagen skulle Arvids familj ha kalas för Arvids brorsa fyller år snart så då var jag också bjuden vilket jag var så himla glad för så på tisdagen när vi hade ätit frukost åkte vi tillsammans hem till Arvid, till Öckerö, det var längesedan som jag var hos honom så det skulle bli roligt och mysigt att komma hem till honom igen. Vi har länge pratat om att vi ska gå till Franses någon dag i sommar vilket är en resturang och bar på Hönö och Arvid har velat ta dit mig också i sommar. Så vi tog en lunch där när vi kom till Hönö i tisdags. Vi hade tur som fick ett bord uppe på Roof Top baren, det var tur då det var väldigt mycket folk. Vilken utsikt det var där uppe, vi satt längst ut dessutom så vi hade jättefin utsikt över havet, det var så härligt. Det blev en alkoholfri öl för Arvid och en cider till mig som var så god. Sen blev det räkmacka för Arvid och en väldigt god hamburgare för mig. Det var så mysigt att sitta där uppe och njuta av mat, havsutsikt och av varandra.

Sen hade vi en mysig eftermiddag med ett snabbt besök hos hans föräldrar och resten av kvällen myste vi hemma hos honom. Det var verkligen så mysigt att få sova hos honom igen.

På onsdagen firade vi hans brorsa hemma hos hans föräldrar och jag fick träffa hans mysiga släkt igen vilket var så härligt. Vi var där ganska länge då vi både fick mat och fika och vi följde även med de när vissa av hans släkt badade nere vid klipporna.
Vi var hos hans föräldrar hela eftermiddagen så det var trevligt och sen klockan 18:30 åkte jag hem till Borås igen.

I torsdags, i fredags och igår, lördags var Frasse och jag hemma själva och myste runt. Jag solade lite på altanen då det var fint väder, jag lagade mat, gick promenader, gymade och myste på här hemma helt enkelt, hade lite egentid vilket var skönt också.
Jag har köpt lite kläder och saker från Temu som jag har väntat på så länge nu så det var kul att packa upp de sakerna och pilla lite.

Men igår, lördags hängde jag med familjen, mamma och Elliot, vilket var väldigt härligt då det var längesedan. Vi åkte hem till mormor och morfar först när mamma och Elliot hade hämtat mig då vi skulle hämta en nyckel hos de, så vi satt där en stund och pratade med de, det var mysigt. Sen åkte vi och handlade innan vi åkte hem till mamma, chillade och gjorde hemmagjord sushi. Det var verkligen en sån mysig och rolig eftermiddag och kväll med familjen.
Idag söndag, kommer Arvid igen, vilket jag ser fram emot och vi har lite roliga planer i början på veckan.