Kärleksrus

Hösten har börjat på det bästa sättet. Jag vet inte egentligen vad som har varit så bra, men det har hänt små saker (typ varje dag känts det som) som gjort att jag fått mer energi och känt mig värdefull och älskad för den jag är. Det känns som att människor ser mig och hör mig.
Människor på jobbet ler mot mig när de ser mig, de pratar med mig så glatt, alla på jobbet hjälper mig och är så hjälpsamma. Jag får skratta mycket på jobbet och jag känner mig som en del av gänget.

När jag kommer hem är det alltid någon granne som hejar så glatt på mig och frågar hur jag mår, grannarna här är så trevliga.
Det var till exempel en kvinna som ville få reda på var jag har köpt mitt balkongskydd, jag viste inte det där och då så då sa hon att jag kunde komma upp och ringa på någon dag. Jag tänkte att jag ville verkligen försöka hitta det där balkongskyddet så de förstår att jag vill hjälpa till och är trevlig :-) (om ni förstår vad jag menar). Så när jag hade hittat det var jag uppe och ringde på men då var hon tyvärr inte hemma. Men i onsdags var jag påväg upp dit igen och då kom hon precis in och skulle upp till sig i hissen, det var verkligen så passande. Så jag följde med henne upp och in i hennes lägenhet där hennes sambo stod och lagade mat. Vi satte oss och jag visade upp balkongskyddet. Vi pratade en del om annat med, de frågade om jag trivdes här och vart jag jobbade. Och jag frågade lite om de osv. Supermysiga verkligen. Också sa de att det är bara att knacka på om du vill ha hjälp eller bara vill något, vi finns här också sa de att vi måste ta en kaffe någon gång. De orden gör mig alldeles varm i kroppen, vilka grannar. Och de accepterar mig precis som jag är!

Familj, vänner och min omgivning skämmer bort mig så mycket, med så mycket trygghet och kärlek. De känner mig så väl och de är verkligen en trygghet för mig här i livet. Det är de som får mig att känna mig värdefull och våga vara den jag är.
Jag känner mig verkligen omhändertagen när jag är i deras händer. De ger alltid mig ny energi som gör att jag får lite extra kraft att kämpa vidare.

Detta kanske inte är så stort, men för mig är det så fint. Jag brukar erbjuda mig att hjälpa till när jag är hos nära och kära och ibland är de jättetacksama för min hjälp och jag är glad att jag kan hjälpa till. Men ofta säger de ”nej Alice, lägg dig på soffan och bara va istället så tar jag hand om detta” :-) och om jag börjar att duka av säger de ”nej, Alice lägg av, sitt ner” hahaha! :-) Alltså när de säger så så blir jag alldeles varm i kroppen, det är så fint.

De gör saker för mig som de vet att jag egentligen kan, men de vill bara underlätta för mig så att jag får andas. De hjälper mig att leva livet och så att jag inte ska behöva kämpa så mycket, det är så otroligt fint och jag är så tacksam för det!
Om jag inte träffar de så undrar de hur jag mår och hur jag har det, till och med mammas kollegor på jobbet undrar hur jag mår. Folk tänker på mig vilket bara det får mig att känna ett glädjerus i hela kroppen. Även om vi inte träffas så om jag får något meddelanden eller bara en kommentar på bloggen kan det göra hela min dag!
Alla är verkligen så gulliga, kärleksfulla och vill mitt bästa, vilket gör att jag nästan blir tårögd bara av tanken!
I deras närvaro kan jag verkligen slappna av och vara mig själv, Alice, så som hon är.

Jag finner inga ord om hur jag känner just nu över allt, det är bara så härligt och alla får mig att må så bra. Jag önskar att alla kunde ha det så!
Jag känner även att jag mår redan så mycket bättre bara av mina mål och saker som jag ska göra för mig själv i höst.
Att känna sig omtyckt, respekterad, älskvärd och uppmärksammad är verkligen viktigt för välmåendet.
Det är som ett kärleksrus som sprider sig i kroppen på mig varje gång som jag tänker på allt som hänt och händer, så underbart!

Kram från en tacksam tjej!