Slutar på Erikshjälpen

Äntligen helg igen, min vecka har varit kämpig, då jag har varit fruktansvärt trött, även denna veckan. Jag har varit både hjärntrött och trött på samma gång, ingen bra kombo. Känner mig alltid trött numera, vilket inte alls är roligt. Känns som att jag börjar varje inlägg med att skriva ordet ”trött”, inte heller så kul, men det är ju tyvärr sanningen just nu.
Plus att jag har haft huvudvärk i veckan, inte varje dag som tur är men huvudet har gjort sig påmint om man säger så, vilket varit jobbigt. Jag har nog behövt att stanna hemma och bara vila nån dag denna veckan tror jag, eftersom att jag haft huvudvärk också, men jag har kämpat mig igenom jobbveckan och det är jag stolt över, men samtidigt inte eftersom att kroppen inte har mått bra. Huvudvärk och hjärntrötthet är nämligen en tydlig signal på att man borde vila fick jag lära mig av en fin följare i veckan. Men tyvärr så har jag svårt för att stanna hemma om jag bara är trött och har lite ont i huvudet. Så då tar jag heller två alvedon och går till jobbet, även fast man inte ska det.

Jobbig vecka som sagt och då går den så långsamt också tycker jag. Men jag tror inte att det bara är hjärntrötthet heller, utan det är nog för att jag börjar tröttna på jobbet också. Det är inget fel på jobbet, men jag har liksom gjort samma sak i ett år och tre månader nu, dag ut och dag in, så jag tror att jag är lite uttråkad också om jag ska vara ärlig. Men alla som jobbar där och mina kollegor är helt fantastiska så det är en himla tur, jag har det så roligt på jobbet.

Jag kommer att sluta där på Erikshjälpen den 11 oktober, det är ju snart så jag har målet inriktat där. Därför vill jag inte heller vara hemma nån dag här och där nu pågrund av ”lite” trötthet eftersom att jag slutar snart, även om de på jobbet har helt förståelse för det, men det är mer för min skull jag inte vill det. För jag känner liksom att jag vill avsluta på topp om ni förstår vad jag menar, jag vill jobba mina fulla veckor nu ända tills jag slutar, för att känna mig nöjd. Det kanske är fel att tänka så för jag vet att de är jättenöjda med mig och att jag gör ett fantastiskt jobb, det har de sagt vilket är så kul att höra, men det är min egna känsla att jag vill göra ett bra avslut. Det kan vara jobbigt att känna så eftersom att jag kanske pressar mig själv lite för mycket just nu, men då tänker jag att det är typ bara tre veckor kvar, håll i och håll ut som man säger! :-) Och sen får jag ju verkligen vila för då kommer jag att gå hemma hela dagarna eftersom att jag blir arbetslös. Nu ska jag inte säga att jag ser fram emot att bli arbetslös för det låter fel men jag tror att jag behöver vara hemma ett tag och bara vara och vila, precis som jag gjorde på semestern. Jag tror att min kropp och hjärna behöver det, men det känns lite skamligt att säga.

Jag berättade på jobbet när jag hade fått min hjärntrötthet och kände mig extremt trött vissa dagar att jag kanske behöver ta några dagar lite här och var och bara vara hemma, och det förstod de helt och hållet, så det var skönt. Men faktum är, jag har ju varit hemma tre dagar från jobbet med förkylning, men jag har bara varit hemma en ända dag pågrund av hjärntröttheten, vilket jag känner mig stolt över, vilket kanske är dåligt att känna stolthet över en sån grej men sån är tyvärr jag.
Det är väldigt sällan som jag har varit hemma om man tittar på hela detta året på Erikshjälpen, vilket jag är nöjd med, men som kanske både har varit bra och dåligt.

Sen får vi se vad som händer efter den 11 oktober, jag vill iallafall ha fortsatt hjälp från SIUS på Arbetsförmedlingen. Så vi kommer att ha ett uppstartsmöte igen när min anställning går ut om hur vi ska gå vidare och vad jag tänker osv, så det känns bra. Men jag tycker det är lite konstigt att man inte kan få ett sånt möte innan anställningen går ut, för om man har det lite innan, ja då kanske man inte behöver vara arbetslös så länge eftersom att de hjälper mig att leta efter ett nytt jobb medans jag har ett jobb, det är ju så det går till på riktigt satt säga. Så jag tycker att det är lite konstigt att man ska ha ett sånt möte när man har blivit arbetslös, men men. Jag hoppas att ni förstår vad jag menar.

Jag kommer iallafall sakna mina fantastiska kollegor så mycket, det är väl det som känns tråkigt med att sluta på Erikshjälpen.

Men jag är riktigt taggad på nytt jobb och redo för nästa kapitel och utmaning jobbmässigt i livet!

Jag hoppas att nästa vecka inte blir lika jobbig, men tyvärr har jag mycket efter jobbet nästa vecka, och denna veckan har jag knappt haft något alls och ändå har veckan varit jobbig, så vi får se hur det går. Jag ska till exempel till Habiliteringen både onsdag och torsdag efter jobbet. Men jag kämpar på!