Ett meningslöst läkarbesök

I söndags fick jag stanna kvar hemma, en natt till wohoo, det var mysigt! Vi åt jättegod pulled pork med sallad på kvällen, jag älskar pulled pork. Jag stannade kvar för i måndags skulle jag på läkarbesök. Det var mysigt att få en helhelg hemma. I måndags hämtade mamma mig hemma vid halv nio.

Det var jag, mamma och min läkare som träffades på Habiliteringen. Ja hur gick läkarbesöket då? Det gick bra men min läkare pratar inte så bra svenska, så vi förstår inte varandra så jättebra. För jag och mamma, känner att vi inte får ut det vi vill och vi orkar inte fråga frågor heller, eftersom att hon antagligen inte kommer att förstå riktigt vad vi menar och att vi inte kommer att få något riktigt svar. För när vi märker att hon inte förstår vad vi säger eller om det är någon fråga som hon inte förstår så nickar hon bara. Detta är såklart inte hennes fel, man kan inte hjälpa att man inte förstår. Men både mamma och jag känner lite att jag ska ju ha en läkare som kan hjälpa mig och svara på mina och mina föråldras frågor och funderingar och som kan hjälpa mig/oss – eller hur? Vi vill ju kunna ställa de viktiga frågorna och få ett riktigt svar. Jag vill få så bra hjälp som möjligt såklart.

Sen fick jag lägga mig på en bänk också kände hon på mina ben, armar och fötter. Jag känner att min vänster arm har blivit stelare och gör lite mer ofrivilliga rörelser än innan tyvärr. Sen försökte hon böja på min vänster fot, men det gick inte, den foten har tyvärr inte blivit bättre, det spänner i hela vänster benet när man röra på den. Det var också en sak, hon skriver upp det om foten att den blivit stelare men säger inte hur vi ska gå tillväga med foten, eller vad vi har för alternativ, för såhär vill jag inte ha det hela livet. Sen vägde vi mig, det var typ det vi gjorde.

Vi bestämde iallafall att jag ska röntga mina höfter igen för Maria min sjukgymnast tyckte jag var lite mer stel i de på CPU mättningen i somras. Plus att jag ska till Maria på Habiliteringen igen i december för att göra en mini CPU mättning. Det var typ det ända vi kom fram till!

Bookmark the permalink.

One Response to Ett meningslöst läkarbesök

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *