Ensamhetskänslor

Idag är det fredag igen, det känns bara som att det är måndag fredag måndag fredag, precis som det gjorde när man gick i skolan också. Men denna veckan har känts långsam fast ändå inte, det är svårt att förklara. Mitt humör har gått upp och ner i veckan, jag tror att det har berott mycket på min ork, att jag känner mig tröttare än jag någonsin har gjort. Jag har dessutom känt mig ensam på kvällarna denna veckan, vilket faktiskt är lite jobbigt. Jag vet att jag egentligen inte ska känna så eftersom att jag inte är ensam inombords om ni fattar vad jag menar. Det finns ju de stackars människorna som är ensamma hela tiden, som inte har någon, varken familj eller vänner. Så har verkligen inte jag det vilket jag är så tacksam för så jag ska egentligen inte tycka synd om mig själv. Men ibland måste man få känna också även fast man har det hur bra som helst och många som bryr sig om en.

Det är stor skillnad från när jag bodde på Storås. För då kände man sig aldrig ensam för man viste att man alltid hade någon man kunde snacka med. Dessutom åt man middag tillsammans varje dag, vilket gör att man alltid fick det där sociala varje dag oavsett om man satt ensam på sitt rum på kvällarna, som jag oftast gjorde för jag behövde det. Det var skönt då eftersom att jag hade fått mitt sociala vid middagen.
Eller bara det att någon frågar hur ens dag har varit när man kommer hem från skolan eller hur man mår, det var så härligt. På helgerna eller på vardagar för den delen också var det så mysigt att man bara kunde sitta och prata där uppe med personalen om man ville eller kände sig sällskapssjuk, det kan jag sakna nu, att liksom ha den valmöjligheten.

Det jag kan tycka är lite tråkigt och ensamt är att komma hem själv, äta lunch själv, vara hemma själv under eftermiddagen, äta middag själv och sedan sitta ensam på kvällen. Så ser de flesta vardagarna ut för mig nu för tiden när sommaren börjar lida mot sitt slut och man börjar skapa en vardag. Jag har tyckt att det har varit hur skönt som helst hittills, men just denna veckan har det skavt lite i mig att inte ha någon att diskutera dagen med eller ha middagssällskap. Jag älskar att vara själv, men inte för länge har jag märkt nu.
Ändå har jag både träffat pappa och mormor och morfar i veckan, men ändå så har jag tyckt att det har varit lite småjobbigt på kvällarna. Jag är verkligen ingen ensamvarg!

Jag har inte haft något planerat i helgen heller, vilket jag har haft alla helger känts det som sen jag flyttade, stort som litet. Som förra helgen då hade jag inget heller planerat förutom kalaset hos mormor och morfar på lördagen, och då gjorde det inget för mig att jag inte hade något annat planerat för jag hade liksom det att se fram emot och göra. Men i veckan har jag haft lite småångest över min helg, även fast jag bara hade velat tycka att det skulle bli skönt med en helg då jag bara vilar så har jag ändå inte riktigt kunnat vila i den tanken. Jag skulle dock behöva bara vara hemma i helgen och ta det lugnt, och då menar jag BARA det, men så funkar inte jag, jag behöver hitta på något annat också för att få energi. Det räcker bara med något litet, som kalset hos mormor och morfar förra helgen till exempel. Jag känner liksom att jag kan inte bara sitta hemma hela helgen själv utan att göra något, det pallar nog inte jag.

Nu är helgen kommen och jag har fortfarande helgen oplanerad MEN pappa och Jenny ska på Håkan Hellström konserten idag så mamma ska ha Lancelot och Hamilton ikväll fram till imorgon. Hon har passat de någon gång, men aldrig över en natt, så det ska bli spännande. Men iallafall så frågade mamma om jag ville komma och hänga med de ikväll.

Jag vill det samtidigt som jag känner att jag kommer förmodligen vara helt slut ikväll (som jag alltid är på fredagar) och då är det skönt att bara vara hemma. Men samtidigt (som hela detta inlägget har handlat om inprincip), så är jag inte så sugen på att sitta ensam hemma en fredagkväll heller, speciellt inte efter mina ensamhetskänslor denna veckan. Dessutom har jag inget annat planerat i helgen som sagt så jag tror att om jag inte åker till mamma i eftermiddag så kommer det att kännas ännu jobbigare att sitta hemma själv imorgon på en lördagkväll, så det är högst troligt att jag åker och har fredagsmys oss mamma ikväll, vilket också är mysigt såklart.

Elliot är egentligen hos Marko i helgen men eftersom att Lancelot och Hamilton ska komma så är det ju roligt om Elliot är hemma då också. Men han har tyvärr blivit förkyld, så jag vet inte hur han mår nu och hur det blir ikväll. Men jag skulle tycka att det skulle vara så mysigt att få ha alla mina brorsor samlade på ett och samma ställe! :-)

Tack för att ni tog er tid att läsa detta inlägget, jag tycker att det är viktigt att skriva om mina känslor och tankar också och inte bara dela med mig av när det är frid och fröjd hela tiden.

Bookmark the permalink.

One Response to Ensamhetskänslor

  1. Mari says:

    Jag förstår lite hur du känner, jag kunde också tycka att det var så konstigt att flytta hemifrån och helt plötsligt ha så mycket ensamtid. Du har inte funderat på om det finns någon fritidsaktivitet du skulle kunna börja med? Eftersom du bor så bra inne i stan borde det finnas en massa möjligheter till olika aktiviteter :)

Lämna ett svar till Mari Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *