Skitvecka – Hjärnskakning?

Förra veckan var en mindre bra vecka, så jag tänkte att den här veckan (alltså den som slutade igår) skulle bli bättre. Men tyvärr så blev det inte så, den blev till och med sämre än den mindre bra veckan. Jag vet egentligen inte varför, men jag har känt mig nere och ledsen hela veckan, vilket var otroligt jobbigt. Men jag tror att det är för att jag är en social person och i veckan har jag tyckt att det har varit jättejobbigt att leva mitt vardagsliv själv om ni förstår vad jag menar, kort sagt.

På tisdagen kändes det ändå helt okej, då var jag rätt nöjd med livet igen. Jag hade bokat pass på gymmet på kvällen, Multy Soft fys som jag såg fram emot. Det var jätteroligt att gå på det passet igen, och jag träffade en gammal träningskompis från Friskis & Svettis tiden när jag tränade där innan för längesedan. Sen träffade jag min gamla klasskompis mamma som också skulle gå på samma pass. Vi har haft en speciell relation när jag och min förra klasskompis gick i samma klass, så det var jätteroligt att träffa henne igen och småsprata lite. Det blir väldigt socialt när man går på pass, vilket jag saknar lite nu i vardagen så det fick upp mitt humör.
Hon jobbar i samma hus som Friskis & Svettis, mitt emot entré dörren till och med, så efter passet så följde jag med henne till kontoret för hon skulle hämta sina saker, så fick vi småsnacka lite till! :-)

Jag ska faktiskt erkänna att jag tog färdtjänst till och från gymmet i tisdags :-), okej, kanske lite bekvämt, men det regnade och jag orkade faktiskt inte klä på mig alla regnkläder och åka Elof i spöregn.
Men sen när taxin släppte av mig hemma och jag skulle gå in genom entrédörren precis som vanligt så snubblade jag på de hålen i den svarta gummimattan vid entrédörren om ni vet vad jag menar och slog i huvudet och ena bågen på glassögonen knäcktes till och åkte ut, som tur var gick de inte sönder men bågen gick ju utåt, det gick att ha på sig de men det var ju inte helt bekvämt. Iallafall så låg ju jag där helt chokad över vad som precis hände, som tur var såg taxichauffören mig och hjälpte mig upp. Jag har inga reflexer att ta emot mig med armarna så inprincip varje gång som jag ramlar så får huvudet ta smällen.
När jag kom upp gick jag in till mig och kände hur huvudet pulserade och jag hade fått en bula vid sidan av huvudet, men det kändes ändå helt okej, jag blödde ju ingenstans som tur var.
Som ni vet så hade jag ju en dålig vecka innan detta hände så då fick jag typ ett psykbryt, jag kände liksom jag orkar inte! Jag tror dock att det mest var för mina glasögon om jag ska vara ärlig, konstig nog. De har ju gått sönder nu med två veckors mellanrum bara, så jag blev lite trött.

Jag ringde mamma och bröt ihop, hon var mitt uppe i maten hemma och Elliot var hos en kompis och hon skulle snart hämta honom, så det var lite kaos. Men mamma lämnade allt, ringde till kompisens mamma och berättade att jag hade ramlat och frågade om Elliot kunde få stanna där liten stund till, som tur var gick det bra också åkte hon till mig. Så 12 minuter senare var mamma hos mig, jag grät i hennes armar men det var så skönt att ha henne där. Jag gick och duschade lite fort och sen bestämde vi att jag följer med henne hem och sover hos mamma den natten eftersom att jag hade fått ont i huvudet, och då ville inte mamma lämna mig. Dessutom kände jag också att det var lite läskigt att vara själv då.
Jag har haft hjärnskakning en gång tidigare, det var ju mer dramatik då eftersom att jag låg på sjukhus i två nätter och så. Men jag kände igen den huvudvärken, jag kände att det inte var någon vanlig huvudvärk, så jag blev lite orolig.

Hela kvällen, eller ja, den kvällen som var kvar, hade jag ont i huvudet och var trött. Men som tur var kunde jag somna ganska fort. Jag var lite orolig hur det skulle kännas på morgonen, om det var en hjärnskakning eller inte, men jag förutsatte att jag skulle kunna jobba på onsdagen.

När jag vaknade hade jag inte ont i huvudet vilket ju var jättepositivt, jag hade ”bara” ont i och vid bulan, så jag gjorde iordning mig för jobbet. Jag fick följa med och lämna Elliot utanför skolan också körde mamma mig hem så jag kunde ta taxin till jobbet, det gäller att ha logistik! :-)

Men hela onsdagen på jobbet var jag så himla trött, men då är det tur att man bara jobbar fyra timmar. Sen när klockan började närma sig hemgång började jag få ont i huvudet igen, säkert för att huvudet hade fått anstränga sig. När jag kom hem fick jag ännu mer ont i huvudet men jag åkte snabbt ner till stan och fixade mina glasögon, så det var skönt att få det gjort. Resten av dagen låg jag bara i sängen. Pappa och familjen skulle komma på kvällen, det var ju onsdag, men jag sa faktiskt att jag inte orkade det. Jag gick och la mig 20:10 i onsdags kväll, det var verkligen skönt och välbehövligt.
I torsdags var jag lite piggare, ingen huvudvärk på jobbet men sen när jag kom hem började den smyga sig på och jag hade huvudvärk hela eftermiddagen och kvällen.
Men i fredags mådde jag mycket bättre och jag hade ingen huvudvärk på hela dagen, så det var skönt, jag var bara lite extra trött.

Ja, vilken skitvecka det var förra veckan, både mentalt och fysiskt. Det har känts som att jag bara har velat storgråta hela veckan, och det har jag även gjort efter jobbet då, det är jobbigt att gråta så men det har varit skönt också att få släppa på trycket lite.
Jag är ändå stolt över mig själv att jag har kämpat mig till jobbet varje dag förra veckan trots allt som har hänt.
Man kan inte vara den där sprudlande, glada och positiva Alice jämt.
Men en skitvecka avslutades men en rolig helg iallafall, men den får ni veta om i nästa inlägg! :-)

Men en sak som var positiv och rolig i veckan var att Kevin kom och åt middag med mig i måndags kväll, helt spontant, som det alltid blir med oss! :-) Det var så roligt och mysigt!

Nu hoppas jag på en mycket bättre vecka än de senaste två veckorna. Men det händer mycket och roliga saker denna veckan som kommer så det blir en fullspäckad vecka.

Ta hand om er!

Bookmark the permalink.

One Response to Skitvecka – Hjärnskakning?

  1. Varför har du inga reflexer att ta emot dig med? Vad beror det på? Det trodde jag alla hade

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *