I måndags, på Sveriges nationaldag fyllde min lillebror Lancelot 7 år. Men jag och mamma skulle tillbringa dagen i lägenheten, passa på helt enkelt. Hon hade inte Elliot heller så vi skulle bara ägna dagen åt att greja. Men först åkte vi upp till pappa och sa grattis till Lancelot, vi stannade på en fika och jag gav han hans present från mig.
Sen åkte vi först till Jysk där jag hade beställt en rumsavdelare några dagar tidigare, men när vi öppnade kartongen så märkte vi att det varken fanns några skruvar eller manual så vi var tvungna att åka dit och fråga efter ett skruvset först, men de hade inte skruvsetet inne så de var tvungna att beställa det. Drygt vi som ville skruva ihop den som i måndags. Men sen upptäckte mamma när hon fick se manualen att det även saknades luckor. Så vi skulle åka hem och kolla. Men så ringde hon från Jysk när vi var i en annan affär och sa att vi hade fått fel lådor också sa hon att vi kunde få en ny direkt så vi behövde inte vänta på skruvarna. Det var en positiv överraskning. Så mamma körde tillbaka den vi hade fått fel också fick vi en ny så vi blev så glada. Efter allt krångel och fram och tillbaka så kom vi till lägenheten med rätt byrå.
Jag har köpt en gråvit rumsavdelare med lådor som jag ska ha tv:n på plus att det är bra med förvaringen, sen har jag köpt snygga grå lådor till. Mamma höll på där jättelänge med den där byrån. Men tyvärr blev den inte klar, nästan klar iallafall, för pluggarna var för tjocka så nu måste vi ta med en såg för att få ihop väggarna till lådan….så drygt. Men skönt att vi fick en så vi iallafall kunde börja. Men så mycket krångel med denna byrå.
Men en sak som var positiv mitt uppe i allt var faktiskt att jag köpte ett matbord på Jysk och stolar, mitt i allt krångel. Matbord har ju varit den största möbeln som jag har haft kvar att köpa men aldrig riktig fått tummen ur eftersom att jag inte har vetat vad jag vill ha för matbord och stolar. Jag har ju varit noga med att jag vill ha sköna stolar och det har inte varit så lätt att hitta lätta, smidiga och nätta sköna stolar till ett passande matbord, men det gjorde jag på Jysk. Så nu är jag så nöjd med mitt nya matbord och köksstolar. När man fick dit det så kändes det verkligen som att lägenheten börjar bli ett hem. Det där med byrån hände av en anledningen, om vi hade fått rätt byrå från början så kanske jag inte hade hittat det matbordet på Jysk! :-)
Medans mamma höll på att kämpa med byrån höll jag på att fixa i badrummet och packa in alla saker i badrumsskåpen. Det var så roligt! Det såg ju kaos ut i lägenheten i måndags med saker överallt, men nu känns det som att det börjar bli ett hem. När jag var färdig med badrummet påbörjade jag mina garderober med att hänga in och lägga in alla kläder och ytterkläder. Det såg ut som ett kaos i lägenheten när vi höll på att greja, men det gör det ju alltid när man håller på att flytta.
Senare på eftermiddagen kom mormor och morfar för mamma behövde en hammare till byrån för att få ner de här pluggen. Mamma och morfar höll på där länge och försökte få ner de, men det gick inte heller med hammare och det var då vi konstaterade att de är för tjocka. Så det blir att ta med en såg idag när vi ska dit igen. Mormor hade med sig en rabarberpaj som vi fikade på, det blev premiär för fika ute på min terass. När mormor och morfar hade åkt utan någon färdig rumsavdelare tyvärr så packade jag och mamma ihop lite saker som jag inte behöver just nu och la ner det i förrådet. Dagen gick fort och sen blev det plötsligt tidig kväll så då åkte vi hem. Både jag och mamma satt som fågelholkar i bilen hem, vi var så trötta efter den dagen! Vi hade önskat att det var söndag så vi fick en dag till att greja, men vi får köra det sista nu i helgen istället.
Jag är så glad över att jag har denna lägenheten, helt otroligt! Jag trivs redan trots att det är lite kaosigt!
Här kommer jag att spendera många middagar och fik i sommar! :-)
Ungefär en vecka har gått sen studenten, jag har knappt reflekterat över att det bara har gått en vecka. Men ena sekunden känns det som att jag tog studenten igår och andra sekunden känns det som att det var månader sedan. Jag tänkte att jag skulle få ta det lugnt och andas ut nu den här veckan efter studenten men det känns som att det har gått i ett hela tiden. Det har bara hänt något litet varje dag, men jag hade hoppas på att jag bara hade kunnat få legat i soffan hela dagarna och inte behövt ställa klockan, även om vissa saker har varit roliga, hade jag bara behövt vara känner jag.
I söndags (dagen efter min studentmottagning) var det dax att åka till Storås för sista gången och packa ihop det sista och städa rummet. Jag och mamma åkte ditt på tidigt eftermiddag. Jag hade dessutom beställt taxi vid 18-tiden till lägenheten eftersom att Elof skulle komma med hem till mitt nya hem. Min kontaktperson skulle jobba på studenten men tyvärr så var hon sjuk då och hon skulle inte jobba på helgen heller, men hon var så gullig så hon sa att hon skulle komma ner till Storås som i söndags och säga hejdå till mig. När jag och mamma svängde in på parkeringen på Storås kom min kontaktperson, min lägenhetskompis och Wilma joggades nedför backen till parkeringen och stod förväntansfullt vid bilen och väntade på mig, det var ett härligt bemötande! :-)
Vi alla gick in i min lägenhet och pratade för fullt, jag gav min kontaktperson hennes brev och hon gav mig till och med en present, så gulligt. Hon bestämde sig för att öppna sitt brev hemma sen och jag bestämde mig också för att öppna hennes fina paket hemma. Sen stod vi bara och prata en liten stund och hon sa så fina saker till mig om att jag varit en sån glädjespridare, att hon kommer att sakna mig på Storås till hösten och att det kommer bli tomt här utan mig osv, jag blev jätterörd av hennes fina ord och sa att det kommer att kännas tomt för mig också, att inte komma tillbaka till hösten. Sen behövde hon tyvärr gå, så vi gav varandra en stor kram och sa hejdå.
Sen blev det att ta ner gardinerna från mitt rum och packa in de sista grejerna i bilen. Jag och mamma städade förfullt och grejade en stund där, sen var mitt rum så rent och tomt. Det kändes superkonstigt att se sitt rum så tomt efter fyra år. Mamma åkte hem ganska så snabbt efteråt för hon skulle ta emot mig med taxin i lägenheten. Medans jag satt och väntade på taxin satt jag ute och pratade med personalen, Wilma, min lägenhetskompis och nån till. Det kändes lite märkligt att sitta där och prata med de för sista gången, och lite ledsamt faktiskt. Vid 18 kom min taxi och jag kramade och sa hejdå till den ena personalen som följde med mig till taxin. Sen var det bye bye Storås.
Nu står Elof och Rulle i cykelförrådet i min nya lägenhet, det kan inte bli annat än perfekt!
Mamma och pappa hade ställt allt från Storås i min lägenhet så det såg ut som hej kom och hjälp mig när vi kom dit i söndags. Det blev rätt sent när jag kom ditt med taxin i söndags så vi lämnade bara allt och åkte hem. Men vi skulle åka dit dagen därpå, som i måndags (Sveriges nationaldag) och greja hela dagen.
Mer om min vecka får ni veta i nästa inlägg….
Väl hemma öppnade jag min kontaktpersons present och där i var det en superfin glasängel, den ska jag sätta på ett fint ställe i min lägenhet. Hon vet att jag gillar änglar så det var fint av henne att köpa en liten ängel.
Nu såhär efter studenten (speciellt i torsdags) känner jag mig rätt sliten om jag ska vara ärlig, haha, kanske inte sliten men trött, inte så konstigt kanske. Det känns som att jag skulle behöva sova i en vecka. Efter i onsdags fick jag återhämta mig i två dagar innan det var dax för nästa firande, nämligen studentmottagningen för familj och släkt. Vi skulle vara på mammas och pappas jobb för det är så stort där och där finns allt såsom porslin med mera. Jag, mamma och Elliot åkte dit två timmar innan det började och fixade, hängde upp dekorationer i taket osv. Sen kom pappa med maten och tårtan, vi hade beställt catering.
Jag hade valt att ha öppet hus från klockan 14, så jag viste inte riktigt när släkten skulle komma. 13:45 kom mormor och morfar, det var härligt att de kom allra först för då hann jag prata i lugn och ro med de lite först. Sen kom min morbror Peppe och min kusin Matilda, en stund efter de kom mammas kusiner, Jeanette, Martin, Christer och Malin. De bor i Habo och i Vårgårda där vi brukar ha våra släktträffar. Vi träffas ungefär bara två gånger per år så det var extra kul att de kom och roligt att få träffa de, och skönt att de kom såpass tidigt så man han prata lite extra med de, alla grimmare kom först! :-)
Jag passade på att ta lite mat tillsammans med de , men jag hann inte sitta länge innan nästa gäng kom och sen kom typ alla på rad, en efter en, så jag fick äta när jag kunde! :) Men det var så härligt att träffa och krama alla. Nästan alla kom, det var bara tre sällskap som inte kom så det var så roligt. Många träffar jag inte så ofta heller såsom farmor, pappas brorsor, Ia och Jon, pappas syster och mina kusiner på pappas sida, så det var väldigt roligt. Det var fullt ös kan man säga, huset fullt med alla mina älsklingar, det var underbart att ha alla samlade på ett ställe.
Mina brorsor och alla andra barn som kom hade så roligt, de sprang runt på företaget och roade varandra. Eftersom att jag åt upp typ innan de flesta kom så kunde jag mingla runt lite mellan borden när mina släktingar satt och åt. Jag kände att jag fick prata med alla eftersom att jag gick runt mycket, vilket var härligt och jag gillar ju att mingla också! :-) När det var dax för tårta passade jag på att öppna alla fina studentpresenter som jag hade fått. Jag fick så mycket fina presenter som jag är så nöjd med.
Jag fick mycket saker till lägenheten, vilket var bra. Jag fick bland annat fina glas, presentkort, en fluflampa som jag har velat köpa sen jag köpte min lägenhet, för jag tycker att den ser så mysigt ut, så jag blev superglad över den, den kommer att bli så mysig över min säng. Sen fick jag en jättestor blomma som jag har ställt på min terass. Sen fick jag världens största paket som jag var jättespänd på, och där var det en baden baden stol som jag har satt upp på min terass nu, den passar verkligen så bra där. Jag blev så glad för jag älskar verkligen baden baden, de är så otroligt sköna också fick jag en skön och tjock madrass till. Detta är bara några av de fina saker som jag fick! Jag fick så många fina saker som jag är så tacksam över.
Efter paketöppningen ville jag ta ett släktfoto nu när alla äntligen var samlade, så vi gick ut och ställde upp oss i gräset. Jag är så glad över att vi tog det fotot, det kommer jag att sätta in i en ram i min lägenhet, så underbart! Sen satte jag mig vid Ia, Jon, hennes dotter Klara, Klaras kille och deras två barn och tog mig en tårtbit eftersom att jag inte hann äta tårta innan. Sen började de flesta att droppa av efter hand och jag tackade och kramade mina släktingar. Grimmarna var kvar sist så i slutet satt jag hos de en stund och pratade, det var mysigt.
Vilken underbar dag och så otroligt roligt att så många kom och firade mig. Så härligt att ha hela släkten samlade som sagt. Pappas släkt fick träffa mammas släkt och tvärtom, släkten fick träffa släkten helt enkelt vilket också var roligt! Så mycket kärlek! <3
Nu är studentfirandet slut och jag är mer än nöjd med mina studentdagar! <3
<3<3Sen blev det prosseco på balkongen! :)Älskar det redan! <3
FÖR JAG HAR TAGIT STUDENTEN, FÖR JAG HAR TAGIT STUDENTEN, FY FAN VAD JAG ÄR BRA!!! :D (Jag trodde aldrig att jag skulle svära i bloggen! :-))
Det känns så konstigt nu, jag kan inte riktigt ta in att jag har tagit studenten och att jag inte ska tillbaka till varken Storås eller RG mer. Det är svårt att förstå och ta in att jag inte kommer att behöva plugga eller lämna in en ända uppgift till, jag fattar inte det. Det känns som att jag ska tillbaka till hösten, men icke sa Nicke. Det är en otrolig lättnad och frihet att allt kämpande, slitande och all stress är över nu inom skolvärlden. Nu börjar livet på riktigt! I detta inlägget får ni följa med på min stora dag i livet nämligen studentdagen, även om inlägget kommer att bli långt så lovar jag er att detta inlägget vill ni inte missa.
Jag gick upp klockan 6:00 i onsdags morse förväntansfull och spänd inför dagen. En personal från andra huset kom ner till mig en halvtimma senare och hjälpte mig med kläder, smink och hår. Jag blev verkligen så nöjd med hela min outfit. Klockan 7:30 gick jag över på andra sidan för då var det champagnefrukost. Det var såklart bara studenterna, nämligen jag, Wilma och Gustav som fick ta del av champagnefrukosten. Det är enda dagen som man får dricka alkohol på elevhemmet. Jag drack en jättegod prosecco. Personalen hade bakat scones och dukat upp fint med juicer, frukter och pålägg. Det var en jättefin champagnefrukost och vi hade så roligt redan då. Innan vi rullade till skolan så tog vi några kort på utsidan av Storås.
När vi kom till skolan var det ett bord i entrén med massor utav champagneglas med jordgubbar och alkoholfri cider i. Min engelskalärare stod där och serverade oss. Inne i skolan var det massvis utav personal och lite andra studenter som hurrade och skrek. Det var inte bara vi fyror på RG som tog studenten i onsdags, utan hela Angeredsgymnasiet tog studenten då också, och det hördes i korridorerna kan jag säga! :-)
Efter en stund åkte vi ner till ett klassrum, vi skulle egentligen varit i vårt hemklassrum, men lärarna hade tagit mediasalen eftersom att den är lite större. Inne i klassrummet var det fint pyntat med skynken runt om med bilder på alla i klassen och bordet var fullt av champagneglas, frukt, godis, chips, salta pinnar, pynt osv. De hade gjort jättefint. På projektorn framme vid tavlan var det ett bildspel med bilder från minnen med klassen under de här fyra åren som rullade i bakgrunden. Sen kom alla assistenter och lärare in och hade en liten show för oss med minnen och roligheter som vi har upplevt under året. När de hade showat klart minglade vi lite tillsammans med musik i bakgrunden, vår rektor kom in och pratade lite och fick presenter som vi i klassen hade fixat.
Klockan 9:45 var det dax för fotografering så då gick vi till skolans bibliotek där fotografen skulle fota oss. Vi ställde upp oss och tog ett klassfoto och sen blev det enskilda porträtt. Efter fotograferingen gick vi tillbaka till klassrummet där vi fick besök av hela gänget från Habiliteringen och lite övriga personal från skolan. De ställde upp sig i en ring och söng en låt för oss, det var jätteroligt och påhittigt. Vår rektor kom senare in igen och höll studenttalet för oss. Sen var det dax att mingla lite med HAB personalen och med övrig personal, det var roligt att snacka lite med de för sista gången. Jag fick mycket beröm av vissa lärare som jag har haft och från min specialpedagog så det var väldigt roligt att höra och de boostade mitt självförtroende mycket! :-)
Efter en stund var det dax för studentlunchen. Vi skulle äta i bamba (matsal på göteborgska), vi har inte ätit i bamba på två år nu, pågrund av pandemin. I bamba hade de dukat upp stora långbord där alla studenter på Angeredsgymnasiet skulle sitta och vi studenter på RG och personal hade fått runda bord som vi satt vid. De hade pyntat uppe på scenen där det skulle delas ut stipendier, vara lite framträdanden, musik och tal. Det bjöds på kycklingsspätt och potatissallad till huvudrätt och någon slags mousse med kakbotten till efterrätt. Det var en trevlig studentlunch med musik, olika tal, osv.
Efter studentlunchen var det inte långt kvar till utspringet så då gick alla ner till sina klassrum och taggade till ordentligt. Vi gick ner till vårat klassrum och spelade musik, dansade loss och umgicks med varandra sista minutrarna. Precis innan vi skulle göra oss redo för utspring körde vi en stor gruppkram också, alla i klassen. Vi gick sedan till utspringningsplatsen, vi tjöt och blåste i våra visselpipor i korridorerna och taggade till ordentligt, jag hade dock ingen visselpipa så jag övade upp min röst inför utspringet! :-) Vi skulle springa ut via biblioteket där de hade byggt upp en scen. Det var sjukt mycket folk där ute och mycket ljud, så när man såg allihop så blev man ännu mera taggad. Mamma och pappa skulle komma till mitt utspring och även Kevin, så det såg jag fram emot jättemycket. Vi ställde upp oss i kön till biblioteket vid de andra studenterna, och då kände man hur pulsen började slå. Vi var på fjärde plats i utspringet, så när den tredje klassen hade sprungit ut ställde vi oss på plats och redo för att springa ut i det fria. Vi hade valt att springa ut till låten ”Levels” av Avicii. Sen började de spela början av den låten och snart var det äntligen våran tur.
Efter några minuter öppnade de dörrarna och vi fick springa ut till våran låt, ut i det fria. Vi sprang upp på scenen där vi stod och hoppade och skrek och visslade till allt jubel från publiken, det var en helt fantastisk känsla och vilken frihet. Jag hoppade och skrek för glatta livet, jag trodde verkligen inte att jag skulle hålla igång så mycket som jag faktiskt gjorde, så jag överraskade mig själv. Det var skitkul! :-) Sen gick vi av scenen när låten tunnade ut efter några minuter och en assistent hjälpte mig att leta upp mamma, pappa och Kevin. Tyvärr såg jag inte de vid utspringet eftersom att de stod på sidan av scenen och folkmassan, och jag titta ju såklart inte dit, utan bara rätt fram, haha. Det tog en stund att hitta de i den stora folkmassan men tillslut såg jag de med min fina studentskylt. Åh, det var så härligt och underbart att få ge de en bamsekram och jag fick fina studentsaker runt halsen. Jag var så himla lycklig där och då. Vi tog massor utav härliga kort där ute på gräsmattan!
En assistent skulle komma ut med Elof så vi tog oss ut ur den stora folkmassan och ut till asfalten. Det var tur att jag hade Elof, för oj vad skönt det var att sätta sig ner där och då. Storås brukar ha fika på studenten, så även i år. Jag, mamma, pappa och Kevin skulle fika där innan vi åkte hem. Tyvärr så skulle Wilma och Gustav åka hem direkt eftersom att de skulle ha sitt firande med släkt och vänner redan på kvällen, så jag blev den ända studenten som fikade, men det gjorde inget, då får man ju mer uppmärksamhet! :-) När vi kom till Storås var typ ingen där, alla var fortfarande borta vid skolan, vi var så snabba. Så vi passade på att ta lite bilder utanför Storås. Sen kom min lägenhetskompis och en elev till och jag fick ännu mer saker runt halsen. Sen kom Wilma och hennes släktingar farandes och vi kramades innan hon skulle åka.
Jag & Wilma! <3
Sen gick vi upp till mitt hus, där var det typ inget folk alls, bara personalen från andra huset. Men sen började rulla in elever som skulle fika med mig, snällt tyckte jag och det blev fullt hus snabbt. Sen kom två av ”min” personal in genom dörren och gav mig ett till gosedjur runt halsen och kramade mig. Det var mycket folk, så det var roligt. Det bjöds på jordgubbstårta, kaffe och saft så vi alla fikade och hade jättetrevligt. Sen fick jag en studentpresent av både Kevin och Storås, samt ett brev från Storås. Brevet från Storås och presenten från Kevin bestämde jag mig för att öppna hemma sen. Men presenten från Storås öppnade jag där och då. När jag öppnade presenten från Storås var det ett fotoalbum med minnen och foton från mina fyra år på elevhemmet. Det var inte bara fina bilder, utan också text, citat och kommentarer som personalen hade skrivit, personliga hälsningar, till och med lite recept på sånt som jag har älskat, interna skämt som vi har skrattat mycket åt och nästan det roligaste, de hade petat in bilder på Ernst lite här och var med hans roliga uttryck! :-) Det var roligt att de hade fått in honom! :-) (jag gillar ju Ernst och vi har ju skrattat mycket om det under åren, av hans kommentarer och talesätt med mera, speciellt nu i fyran) så det var skitkul. Sen var det också massor utav minnen som jag asgarvade åt, så roligt. Jag blev så himla glad över denna presenten och framförallt tacksam, så himla roligt och fint att ha som ett minne. De har verkligen lagt ner tid på denna fotoboken, den var verkligen så fin, helt fantastiskt!
Efter en stund var det dax att packa ihop och åka hem. Vi ska åka dit på söndag jag och mamma och städa och packa ur det sista så då jobbar den ena personalen som jobbade i onsdags så då får jag säga hejdå till henne då. Men det gör inte den andra personalen så när vi höll på att packa in i bilarna så kom hon ner och sa hejdå, kramade mig och sa att jag kommer att vara saknad, så gulligt och även att jag måste komma och hälsa på!
Idag ska jag ha mitt firande (4 juni) med hela släkten och familjen så vi skulle ta en grillkväll hemma hos pappa, med Jenny, pappa, mamma och killarna på kvällen. Kevin skulle även hänga med så det skulle bli mysigt. Det var rätt skönt att vi inte skulle ha partyt i onsdags eftersom att jag var helt slut efter den dagen så det var bara mysigt att hänga med familjen.
Jag är så glad över att det var så fint väder på min student, för det gör så otroligt mycket. När vi hade kommit hem och mamma och Kevin också hade kommit tog vi ett glas bubbel ute på altanen i solen och chips med räkröra på som Jenny hade gjort till förrätt. Där öppnade jag min studentpresent från Kevin, han hade också gjort en fin fotobok med oss två och alla våra äventyr tillsammans, det var så fint, om jag var rörd efter Storås fotobok så var jag gråtfärdig nu, hur fint? Så tacksam över att jag har Kevin i mitt liv. Av pappa och Jenny har jag fått en sänggavel till min säng i lägenheten, den presenten viste jag om redan eftersom att jag valde den! :-) Det var också väldigt snällt. Mamma sa att jag får hennes studentpresent på festen idag, det blir spännande.
Vi kunde till och med sitta ute och äta middag, helt fantastiskt! Det blev gott grillat med potatissallad och tillbehör som fantastiska Jenny hade fixat och rabarberpaj till efterrätt.
Alltså, vilken FANTASTISK dag! Den här dagen kommer jag att minnas i hela livet! Lätt bland de bästa dagarna i mitt liv! Och jag är så himla tacksam för att Corona är förbi så att jag fick en riktig student! <3
Bästa dagen!
Så fin present från Kevin! <3Tack för att DU finns Kevin! <3
Idag är dagen efter studenten och jag har ingen aning om hur jag känner just nu men förmodligen är jag lycklig och glad! Självklart kommer ett inlägg om studenten om nån dag! Men först får ni läsa detta inlägget där jag summerar mina fyra år på RG!
Nu är min tid på Riksgymnasiet och Storås över och vilka år det har varit! Skolan har jag trivts i jättebra men tyvärr så har det inte varit lika roligt att gå till skolan i trean och fyran som det var i ettan och tvåan. Speciellt i fyran när jag har varit så skoltrött så har det varit extra kämpigt. Det har varit mycket stress i gymnasiet och mycket att göra, speciellt i tvåan, tvåan var värst! Men det har också varit roligt med alla underbara lärare och personal. Nu i fyran har jag varit så skoltrött så jag har bara känt vissa gånger att ”nu ger jag upp”, jag har bara velat slänga täcket över huvudet på morgonen när klockan har ringt, men jag har kämpat mig upp varenda dag även om det har tagit emot. Jag har klarat gymnasiet och det är jag så glad över och jag är stolt över mig själv och över min insats (nu känner jag mig lite ego, men men :)).
Men även om skolan har varit tuff så har jag alltid trivs på elevhemmet, på Storås, jag har längtat hem varje dag för att jag har trivts så himla bra där. Jag kommer verkligen att sakna Storås. Åh, personalen på detta stället ska vi verkligen prata om. Vilket fantastiskt ställe och det är tack vare den fantastiska personalen! Vi har haft så roligt tillsammans under de här åren och jag har verkligen uppskattat allt de har gjort. Det har känts så himla familjärt. Bara det att vi har kunnat sitta och pratat i flera timmar om allt möjligt, antingen bara jag och personalen eller med några andra elever, det har varit så mysigt och det kommer jag verkligen att sakna! Det har varit så himla lätt alltid att bara prata om man haft problem eller bara ha roligt och trevligt. Jag har verkligen uppskattat mornarna på Storås, på vardagar, då jag har oftast varit uppe förre alla andra och ätit frukost. Då har personalen hjälpt mig med frukost också har vi bara suttit och snackat vid frukostbordet, det har ju varit så att jag inte har velat gå ner och gå till skolan liksom!
Jag är så otroligt tacksam över att jag träffade Wilma, att jag äntligen fick en bästa tjejkompis som jag kunde dela allt med. En sån vän hade jag verkligen längtat efter, och oj vad bra det blev. Den vännen hade jag saknat så mycket, speciellt innan jag och Kevin blev så bra vänner. Wilma har verkligen ljusat upp min tillvaro både i skolan och på Storås, utan henne hade det blivit tufft.
De här fyra åren har varit en bergodalbana, men personalen här på Storås har verkligen stöttat mig och har alltid funnits där vilket jag är så tacksam för. Jag har lärt mig så otroligt mycket under de här fyra åren som jag tror att jag inte hade lärt mig lika fort om jag hade bott hemma. De här fyra åren har varit fantastiska och det kommer verkligen att kännas konstigt att inte komma tillbaka hit, det har ju blivit mitt hem under fyra år!
Jag har liksom känt att jag har velat ge de något, både skolan, habiliteringen och elevhemmet. Jag har velat berätta hur tacksam jag är över dessa år och hur mycket jag har uppskattat vad de har gjort. Så jag har skrivit personliga brev till allihop, i skolan blev det dock bara till assistentgruppen och till min mentor. Men sen har jag skrivit brev till alla på habiliteringen, de jag har haft kontakt med såsom min psykolog, kurator, arbetsterapeut, fysioterapeut och logoped. Sen har jag skrivit ett brev till Storås till alla på mitt hus, tre sidor blev det brevet på! :-) Jag skrev också ett brev till det andra huset, fast inte lika långt eftersom att jag inte har bott där, men jag ville ändå att de skulle få ett brev. Sen har jag skrivit ett personligt brev till varje personal på mitt hus + nattpersonal. Det tog långt tid att skriva alla brev, men det tycker jag att de är värda! Även om det tog långt tid så var det väldigt roligt.
Personalen har stora gemensamma möten varannan tisdag på mitt hus, liksom i tisdags. Så I tisdags dagen innan studenten hade jag bestämt med chefen (för det är hon som håller i möterna) att jag skulle komma upp vid ca 14:30 och lämna breven. Det skulle bli en överraskning så det skulle bli jätteroligt. Så jag gick upp dit och ringde på och gick in klockan 14:30 i tisdags. De blev inte så förvånade som jag trodde att de skulle bli, jag tror faktiskt att de hade misstänkt något, det kändes så. Men det var roligt ändå. Tyvärr så var inte alla där, men nästan alla iallafall. Jag delade ut breven till husen och sen de personliga breven till var och en. Vissa började öppna sina brev direkt och nån väntade med att öppna sitt. De drog en liten snyftning och jag fick en kram. De hade ätit smörgåstårta eftersom att det var sista mötet, så jag fick en liten bit jag också, den var jättegod. Sen läste en utav personalen upp det gemensamma brevet som jag hade skrivit till alla i själva huset, brevet var på tre sidor så det var mycket att läsa. Alla tyckte att det var så fint av mig och att jag hade lagt ner så mycket jobb och tid. Det var en fin stund.
RG och Storås var ett stort äventyr när jag kom hit och det har varit ett stort äventyr, men nu är jag redo för ett nytt! Även om det känns lite ledsamt och vemodigt att lämna Storås så känner jag mig redo, jag känner mig liksom klar. Jag har dessutom mycket att längta till hemma och jag vet vad jag ska börja när jag kommer hem, livet börjar direkt efter RG tack vare att jag har både lägenhet och jobb, så jag har mycket att se fram emot. Om jag inte hade haft lägenheten och så mycket att se fram emot så tror jag att det hade varit jobbigare att flytta från Storås.
Jag har upplevt så otroligt mycket under dessa fyra år!
Storås och RG kommer aldrig tillbaka men det kommer verkligen att vara ett fint minne för resten av mitt liv!
Här är breven till all personal på RG och Storås, många brev blev det!
Idag är det en stor dag, en milstolpe i mitt liv, idag är en dag av glädje, kärlek och förväntan! Efter idag börjar det som kallas för vuxenlivet! IDAG TAR JAG NÄMLIGEN STUDENTEN! Jag kan själv knappt förstå det. Jag är inte bara klar med Riksgymnasiet och Storås, utan även med alla mina skolår, all plugg och slit. Äntligen är plugget över och jag kan inte vara mer än lycklig. Inget mer plugg (om jag inte vill förstås)! Gud det ska bli så skönt, en befrielse helt enkelt. Min skolgång har haft sina dalar och toppar, den har inte varit lätt och jag har verkligen gjort mitt yttersta för att klara av allt, även om jag bara hade velat skita i allt vissa gånger, då det har känts som att skolan är mitt liv, även mitt privatliv. Men tack vare alla i min närhet, mina underbara familjer och hela min omgivning så har jag klarat det här då de alltid har peppat mig och alltid gett mig energi, värme och kärlek! Vad hade jag gjort utan de? Så tacksam, livet vore så mycket tuffare utan de!
Låg- och mellanstadiet var inte en lätt period i mina skolår då jag hamnade i en mycket stökig klass, assistenter som kom och gick, lärare som slutade, lärare som skrek, nedskärningar, mobbning osv. Såklart att den tiden också hade sina ljusglimtar, men tyvärr så kommer jag inte ihåg de. Sen kom jag till högstadiet, åh underbara högstadiet, gud det var som en helt ny värld. Fantastiska lärare och personal som lyssnade, tog tag i problem och verkligen såg mig som den jag är. Även om det var snålt och jobbigt med kompisar så älskade jag den tiden.
Efter högstadiet kom en stor förändring i mitt liv, jag skulle inte bara börja gymnasiet utan jag skulle också flytta hemifrån! En nervös 16-årig Alice som undrade vad i hela friden hon hade gett sig in på. Men nu fyra år senare sitter jag här på min studentdag och är överlycklig över allt som jag har fått uppleva under de här fyra åren. De här fyra åren tror jag har varit jättenyttiga för mig, jag har gått från ett ”barn” till en vuxen kvinna, jag har blivit mer självständig, mer målmedveten, lärt känna mig själv mer och vet nu vem Alice är. De här fyra åren har också varit en bergodalbana, men den bergodalbanan har mest gått uppåt. Jag har lärt mig så otroligt mycket under de här fyra åren som jag tror att jag inte hade lärt mig lika fort om jag hade bott hemma. Det kommer ett separat inlägg senare om själva RG och Storås där jag går in djupare i ämnet och diskuterar och reflekterar över mina fyra år där!
Åh, där var mina 14 år av skola slut, mycket har hänt och mycket tar jag med mig från mina år! Men nu är det ändå skönt att det är över och nästa fas i livet börjar, nämligen vuxenlivet. Det ska bli spännande vad det har att erbjuda med lägenhet, jobb och allt annat. Det är mycket känslor och tankar idag men jag känner mig så fri och lycklig! Dagen efter studenten brukar man ju säga att man är arbetslös. men det är inte jag imorgon för jag har redan jobb! :-) Imorgon är jag en lycklig själ som njuter ännu mer av livet och har allt framför mig.
Men först ska jag njuta av min studentdag, för den kommer aldrig mer tillbaka! Jag ska fira att jag äntligen är i mål! Trots att det har varit mycket stress, press, ångest, prestationsångest och ännu mera stress så klarade jag det och det är jag så lycklig för.
Tack alla som alltid stöttar, finns där och älskar mig för den jag är, ni är bäst! <3
Hej allihopa!
Jag heter Alice och är 22
år gammal. Jag lever med en CP-skada sedan födseln. Jag älskar min CP! Utan den hade jag inte varit jag! Här på min blogg får ni följa mig och mitt liv med en CP-skada.
Jag bor i en egen lägenhet i Borås och trivs som fisken i vattnet.
Med min blogg vill jag visa att man kan leva ett härligt liv med en CP-skada och jag vill även sprida kunskap och spräcka fördomar.
Jag har även skrivit barnboken Turbofart.
Jag är öppen för frågor så om ni undrar något, tveka inte! Hör av er till mig privat eller skriv en kommentar!
Jag hoppas att ni vill följa med mig i mitt underbara CP-liv! :-)
Du kan också följa mig på:
Instagram: @alicegrimmscpliv och @funkisboken
Facebook: This Is How I Make My Way
