Livet med gips

I fredags var det annorlunda att vakna upp och känna att man har ett gips på foten. Jag ringade mamma, också kom hon hem och hjälpte mig upp ifrån sängen och upp för trappan. Hon hade även gjort pastasallad som hon hade lagt ner i en kylbag till lunch åt mig eftersom att jag tycker att det är läskigt att gå till kylen. Det känns lättare att bara ta sig från soffan till bordet. Som jag sa i mitt förra inlägg så känns det jättekonstigt att gå eftersom att jag inte kan sätta ner foten, så jag går på tå. Anledningen till det är att läkaren inte fick foten till normalt läge, om ni förstår vad jag menar. Hela dagen igår satt jag i soffan. Sen pratade jag med Kevin på eftermiddagen när han hade slutat skolan, han frågade om jag ville följa med honom ner till gymmet, jag blev jätteglad att han frågade och skönt att få komma ut. Så han var så snäll och kom hem till mig och hjälpte mig ner för trappan och på med mina ytterkläder. Han tyckte att det kändes som att gå med en häst när han gick med mig, oj oj vad vi skratta när han sa så, men det gör det verkligen. Så varje gång jag går nu tänker jag på en häst! :-) Sen satte jag mig i Rulle och vi började ta oss ner till gymmet. Han skulle ha pass så när hans pass började lite senare satt jag och väntade medans han körde Tone, kändes lite konstigt att inte vara med… Jag trodde dessutom aldrig att jag skulle vara på gymmet dagen efter botoxen! :-)

Efter passet var slut klockan fem gick vi hemåt igen. Vi köpte en dricka och lite godis på vägen hem. Vi hade väldigt roligt på vägen hem måste jag säga, det var så härligt att få garva lite tillsammans med bästa Kevin! :D
Jag blev så glad när Kevin ville ta ut mig på en sväng, han visste inte alls hur rörlig jag var eller något, men ändå så kom han. Han kom även fast han inte visste hur mycket hjälp jag behövde, nu när jag behöver lite extra hjälp. Det är så fint av honom, det är en riktig vän! Jag blir så varm inombords när jag tänker på det, och på vilka fina och omtänksamma vänner jag har. Jag är så tacksam! <3

När jag kom hem blev det fredagsmys med grabbarna eftersom mamma var iväg. Det blev en god tacopaj till middag innan vi tittade på en film med Elliot. Sen när han hade somnat tittade jag och Marko på Talang. När mamma kom hem hjälpte hon mig till sängs, det är lite speciellt nu när man behöver hjälp både upp på morgonen och att gå och lägga sig.

Hela dagen i fredags hade jag kramp och ont i benet. Det kändes precis som den gången i november. Så det var lite jobbigt. Jag tror att det är för att foten inte är van vid att vara i det läget som den är i nu. Jag hoppas att kroppen vänjer sig så jag slipper ha ont i fyra veckor! När vi satt och tittade på Talang i fredags ville foten vrida sig och då låg den inåt vriden trots att jag hade gips, men det är nog för att inte läkaren fick foten i det normala läget riktigt. Men det kanske han får när det är dax för omgipsning, hoppas på det.

Igår, lördags gick det mycket bättre att gå. Jag använde ju Elliots matstol och gick med i fredags, haha! :D Det kom jag på, det var skitbra! Men igår vågade och kunde jag gå utan den, så det kändes skönt. Jag känner mig mer stabil. Nu kan jag även gå på toa själv, jag har hittat en bra teknik, vilket känns skönt. Igår hade jag ont i benet igen, så om det inte släpper så ska mamma ringa sjuhuset imorgon för att kolla om det verkligen ska vara så.

Det jobbigaste är att jag har fått det problemet att det kliar under gipset. Se min lösning på det på sista bilden! :D Marko kliar mig så att jag dreglar! :-)

(Jag tänkte ladda upp en film där jag går med stolen men det gick tyvärr inte så jag tog några kort från filmen, det är därför inte bilderna är så bra)

#sugrörstekniken

Botox & Gipsning

Igår var dagen då det skulle ske, botoxen. Jag gick upp klockan 06:20, så tidigt. Det var mysigt, för Marko och Elliot var uppe så jag fick krama på de lite. Elliot var så glad över att jag var hemma, så jag fick så många goa kramar, så det var härligt. Då fick man lite styrka inför dagen. Jag och mamma åkte till sjukhuset och anmälde oss i entrén. Sen gick vi upp till barn dagavdelningen och satte oss i ett väntrum. Klockan åtta kom en sköterska in och hämtade in oss till ett rum där jag fick lägga mig på mage på en brits, där smörjde hon på emblasalva på min vad där läkaren skulle ta botoxen (salvan är till för att det inte ska göra ont). Salvan skulle sitta på i två timmar innan botoxen, så de två timmarna skulle jag och mamma låta gå på sjukhuset. Vi fick tips om ett pysselrum på högsta våningen som vi kunde åka upp till. Väll där uppe hade personalen lite möte så vi fick först gå in till ett lekrum för typ tre åringar, så det var väll inte så kul (vi var själva där dessutom), men jag och mamma läste en jätteintressant bok om människokroppen. Sen fick vi komma in till pusselrummet. Det var bara vi där, så jag och mamma satt där och pysslade medans en personal satt där och rensade i en hylla, det var lite musik på också. Det var mysigt att bara sitta där och pyssla faktiskt. De hade så mycket pyssel där va, men jag målade lite med vattenfärger. När jag kände mig klar gick vi ner och tog en fika i sjukhuséntren.

När klockan började närma sig tio åkte vi upp till barn dagsavdelningen igen. Klockan blev tjugo över tio innan sjuksköterskan visade oss till samma rum som hon satte på salvan i, sen fick vi vänta där ytterligare lite till. Jag förberede mig genom att lägga mig på mage. Sen kom läkaren in, och han pratade lite med sköterskan och förberedde lite saker. En annan sköterska kom in och presenterade sig framför mig och sa att hon skulle hålla syrgasen åt mig, och hjälpa mig genom det här, vilket kändes skönt. När hon sa att hon skulle hålla syrgasen åt mig så blev jag lite lugnare, för när jag såg den sa jag till mamma ”hur i hela friden ska jag kunna hålla i den själv”. Den var på vänster sida av mig dessutom. Ni fattar, min vänster arm och en lustgas går inte ihop…haha! :D Hur som helst när det första momentet var klart, så var det det andra momentet kvar: var skulle jag göra av min vänster arm? Den var helt stel och sjövild, men till slut kunde den slappna av. De sa till mig innan att jag kommer att tycka att det är jätteskönt med lustgas, och att jag kommer att bli fnissig och glad! :D

Jag och den sköterskan som satt jämte mig kom igång med lustgasen rätt snabbt, innan läkaren var på gång att sticka mig för att testa lite och förbredda mig. Så jag märkte inte när han började. Det var speciellt att andas genom lustgas, men hon som satt jämte mig peppade mig och sa att jag var jätteduktig. När jag hade andas ett tag i den började jag känna mig mer och mer yr och trött, i början kände jag mig precis som vanligt. Det var lite läskigt när det bara började snurrade till i hela systemet och framför ögonen. Men jag kämpade på! Jag började blunda när jag började känna mig yr, så det var skönt.
Det som var så konstigt var att när läkaren stack mig där jag hade salvan så ryckte jag till (det hörde jag att de sa, och jag kände det även), men när han sprutade till där jag inte hade salvan så ryckte jag inte till, hihi det var skumt!
Lite senare när jag hade haft den lustgasen ett tag så började jag skratta och fnissa till, ibland bara lite och ibland jättemycket…haha. Jag hörde mig själv skratta, men jag visste inte om vad, vilket kändes jättekonstigt. Jag kunde liksom inte rå för det, det kändes skumt. Så hörde jag alla i rummet börja skratta åt mig, och mamma skrattade jättemycket åt mig, det hörde jag och hon berättade även det efteråt..haha. Hon sa att jag såg helt borta ut…haha! Jag tycker att det är så roligt nu efteråt, jag skrattar bara jag tänker på det!
Efter botoxen var klar så tog sköterskan bredvid mig bort lustgasen försiktigt från min mun, och då kände jag hur mycket jag hade dreglat i den…hihi! :-) Läkaren gick upp till ortopedmottagningen där jag skulle gipsas sen. Jag låg fortfarande kvar på mage för jag var inte redo att börja mitt liv igen! :-) Jag var lite borta fortfarande också. Jag började hosta mycket, och det kan man tydligen göra eftersom att det blir torrt i munnen efter lustgasen, så jag fick en klubba och en festis av sjuksköterskorna. Tillslut kände jag mig redo, också hjälpte mamma och sköterskorna mig att vända mig om. Jag kände mig fortfarande yr så jag satt kvar på britsen en stund.
Mitt ben och min fot började plötsligt spänna och göra ont, ni vet som det har gjort det senaste året. Sköterskorna sa att kroppen brukar inte reagera så, men de sa att min kropp kanske reagerade så som den gjorde efter botoxen. Efter en stund kände jag mig redo att sätta mig i Rulle. Det var svårt att stödja på benet och gå till Rulle när det stod rakt ut och var så stelt. Vi tacka för oss och åkte upp till ortopedavdelningen.

På ortopedmottagningen började jag att nykra till, haha! Mitt ben började kunna slappna av också, vilket var skönt. Vi fick vänta jättelänge på ortopedmottagningen, vilket var konstigt. Men till slut kom vi in till ett gipsningsrum, läkaren som gjorde botoxen var med och två andra tjejer som jobbade på avdelningen. Jag fick lägga mig på en brits och välja färg på gipset, och det blev rosa! :) Sen började de att gipsa. Ena tjejen håll i mitt lår, den andra tjejen gipsade och läkaren försökte pressa min fot till normaläga. Alltså han fick ta i, jag såg det på honom, för min fot ville bara gå inåt och det går ju inte att ha den så när man ska gipsa. Han bara ”alltså vilken stark tjej”. Det var jättejobbigt för mig också eftersom att det spände och gjorde ont i hela låret när han vred på foten och hål den i normalläge. Jag fick kämpa, plus att mina armar bara flög ut och iväg eftersom att kroppen fick jobba så hårt…spasmer vet ni! :-) Men det var jätteroligt innan och efter det onda, vi skratta jättemycket, de två tjejerna var jätteroliga, även läkarn, högt i tak som är min grej! :-) Sen gick läkaren och en utav ortopedläkarn. Hon som stannade kvar gjorde det sista med gipset och sen var det klart. Jag får inte gå på gipset eftersom att det är så halt så jag fick en sko som jag ska ha ute och en som jag ska ha inne. Men som tur var fick jag det traditionella gipset, så jag kunde stödja på det efter bara en halv timma. Sen fick jag en tid för omgipsning om två veckor.

Vi var på sjukhuset ungefär fyra timmar eftersom att botoxen och gipsningen blev lite förskjutet i tid. Men när vi kom hem provade jag att gå, det kändes jättekonstigt. Det är skumt för jag kan bara gå på tå med gipset, jag kan inte sätta ner foten. Så vi får se hur det här går, det blir spännande de kommande fyra veckorna! :)

Det var tacksamt att ha med sin mamma igår som stöd! <3 Och tack till alla de som önskat mig lycka till igår. Wilma och Kevin, ni är bara bäst! Bästa vännerna som stöttade mig precis innan jag skulle in till läkarn och få botoxen. Jag tänkte på er när det var som jobbigast!

Vilken dag jag hade igår! :-)

Här är skon!

PBL

Den här veckan har vi något som kallas PBL vecka, som håller på fram till onsdag, alltså tills idag med andra ord. Det är ett projekt som man ska jobba klassvis med. Detta året handlar projektet om mänskliga rättigheter. Det är bara ettor och tvåor som har PBL. V.4 hade tvåorna PBL så nu v.9 var det 1:ornas tur. Man har de med övriga skolan så det är inte bara vi på RG. Måndagen började med en kick-of i en utav salarna på skolan. Vi ifrån ettan var med och några från övriga skolan. Kick-ofen handlade om allt möjligt som har med mänskliga rättigheter att göra och vad vi skulle pyssla med i veckan. Det var intressant. Sen kom en före detta gymnasieelev på Angeredsgymnasiet och berättade om hennes bakgrund och att det inte alltid ha varit så lätt att komma till Sverige med en annan kultur i ryggsäcken.
Kick-offen höll på hela förmiddagen, från kvart i nio till ungefär tolv. Så det var bara att lyssna och ta in.

Efter lunchen träffades vi i klassen i en utav våra salar med våra mentorer och assar (assistenter) och diskuterade hur vi skulle lägga upp vårt projekt. Man fick välja mellan ämnen att göra något med, ett ämne, det var ämnen som till exempel abortlagen, skolagen, diskrimineringslagen osv. Vi i klassen valde diskrimineringslagen, till den lagen fanns det olika diskrimineringsgrupper, vi valde sexuell legning, fuktionshindrade och etnicitet/religion. Det tog långt tid att bestämma vad vi skulle göra, men till slut kom vi på ett sätt som vi kunde göra vårt arbete på. Vi delade upp de här tre diskrimineringsgrupper så vi var två och två i varje grupp. En grupp skulle ta ett tydligt foto av diskrimineringsgrupper fuktionshindrade, den andra gruppen skulle göra en affisch om sexuell läggning och jag och en till skulle skriva en artikel om eticinitet och religion.

Den sista lektionen började vi på våra arbeten. Jag började leta upp fakta, det var väll det jag hann börja med innan dagen var slut. Igår var han som var med i min grupp sjuk, så jag fick arbeta själv. Jag letade upp ännu mer fakta och saker som människor hade varit med om som var diskriminerande för deras religion och eticinitet och så, och sammanfattade det till en artikel. Jag bollade lite idéer med min mentor David också. Jag blev klar med artikeln 20 minuter innan lektionen slutade, så det var skönt. Min artikel ska publiceras på Angereds webben.
Vi skulle även bestämma oss för vilken grupp vi ville nå ut till i klassen, och vi bestämde att vi ville nå ut till politiker och tjänstemän, så jag fick även tänka på när jag skrev hur jag skulle kunna nå ut till just den gruppen på bästa sätt.

Vi hade egentligen bara måndag eftermiddag och tisdag förmiddag på oss att jobba med vårt projekt eftersom att igår efter lunch hade vi lite andra saker att göra med några övriga elever från skolan. Vi diskuterade bland annat olika dilemman i grupper och så.

I dag, onsdag, är det redovisning på eftermiddagen. Så på morgonen ska vi sammanställa allt det som vi har gjort i klassen till en powerpointpresentation tänker vi. Det ska bli intressant att se de andras presentationer från övriga elever på skolan.

Det har varit kul att ha ett projekt den här veckan och intressant framför allt. Jag har inga vanliga lektioner över huvud taget denna veckan eftersom att jag är ledig imorgon och på fredag eftersom att jag ska ta botox.

Utprovning av ny Elon

Jag ska få en ny elrullstol, en ny Elon. Den jag har nu är mer för utemiljö, eftersom att jag fick en sån var för att då använde jag mest Elon ute men nu använder jag den mycket mer inomhus och den är inte anpassad för det. Fotstöden kommer nämligen före mig istället för att jag kommer förre de när jag kör, så de har ju åkt av några gånger för att jag har råkat kört i i ett par saker…! :-) Vi räknade ut att jag fick den när jag gick i fyran, så det var ju ett bra tag sedan, så det är dax för en ny nu. Dessutom är Elon min första elrullstol jag haft, vad det nu har med det att göra, det vet jag inte själv! :-) Jag fick alltså en tid i Borås på hjälpmedelscentralen i torsdags. Jag och min arbetsterapeut från Rg åkte till Borås med Bossbussen tillsammans eftersom att jag hade med mig Elon. Jag trodde att hjälpmedelscentralen låg i Borås, för det gjorde den förra gången jag var där, men de hade tydligen flyttat till Viared sen två år tillbaka, ännu mer tror jag, vilket jag inte hade en amning om.
Jag och mamma kom överens om att hon inte behövde vara med eftersom att det är jag som ska ha en ellrulstol och sitta i den och inte hon, så vi bestämde oss för att hon inte behövde vara med. Men när jag hörde att det låg i Viared skrev jag till mamma ”hjälpmedelcentralen ligger i Viared, så snart är jag nära dig :)”

Iallafall så kom vi dit och träffade Maria, min andra arbetsterapeut i Borås. Det var en jättefin byggnad och det var en väldigt ljus och fräsch hjälpmedelscentral. En person som jobbar där skulle följa med oss, och det var samma parson som hjälpte mig med att hitta Elon för ett par år sedan. Vi fyra gick in i ett rum och satte oss, där stod en test elrullstol, en sån som jag ska få och skulle testa. Det är en F5, vet inte om det säger er något. Men det finns också en elrullstol som heter F3, och F5 och F3 har många i skolan, så jag ser ju sånna dagligen. Skillnaden på modell F3 och modell F5 är att F5 är smidig men samtidigt bättre att köra utomhus än vad F3 är, så det var nog därför som jag fick just den modellen. Så det ska både vara smidigare ute och inne, så det var ju bra.

Helt plötsligt knakade det på dörren också öppnar en och säger ”här kommer en mamma”, och där stod min mamma. Hon skrev inte att hon skulle komma så jag blev överraskad, men glad för jag har inte träffat henne på en vecka. Så hon satte väll sig ner också fortsatte vi att prata. Efter sneglande och längtan efter att få prova elrullstolen så fick jag sätta mig. Det var en väldigt skön tygdyna, den var så skön som den ser ut när man ser de på skolan åka runt i sina elrullstolar. Den är helt annorlunda än min. Man sätter på den annorlunda, farten är helt annorlunda än på Elon….ja hela stolen skiljer sig helt från Elon. Det finns en display där man gör alla olika finesser på stolen och kör osv tillskillnad från Elon där det bara är knappar och en joystick. På den displayen ser man dessutom vad klockan är, och det har jag saknat på min Elon, så jag har tjuvkikat på Wilmas display ibland! :)
Sen bakom displayen och joysticken finns ett par knappar. På Elon kan man bara höja och sänka hela stolen, alltså bara framåt och bakåt. Men på den här stolen som jag ska få (precis som på alla andras i skolan som jag sett) så kan man göra massor av saker, som till exempel höja upp stolen högt upp och även köra där uppe, vilket är bra om man ska nå något högt upp eller om man måste vara lång satt säga. Man kan luta ryggstödet jättemycket bakåt, mer än Elon, så man kan bokstavligen talat ligga ner, man kan också ta ryggstödet framåt. Sen kan man ta fotstöden framåt och bakåt så att fotstödet/fötterna är jättelångt upp, i normalt läge eller långt bak. De här sakerna kan man göra samtidigt så man kan typ ligga raklång i sin elrullstol, så sen kan jag och Wilma vila tillsammans när jag får min nya Elon, så gött! :-) Det är så skönt att jag kan ändra min nya Elon så mycket. Jag kommer även få ett nackstöd så då kan jag götta mig rejält! :-) Tänk sen när det blir sol ute, ligga och sola i den, åh jag längtar!

Jag fick prova att köra först lite inomhus och sen utomhus. Jag fick köra upp för några provbackar utomhus, både upp och ner. Jag fick också köra upp och ner från trottoarkanter som de hade gjort för att ha någonting att öva på. Också körade jag runt byggnaden och sen tillbaka in igen. Den är lite ovan att köra eftersom att de små hjulen sitter där bak till skillnad från Elon där de stora hjulen sitter där bak och de små där fram. Så det var lite läskigt att köra, men jag vänjer mig nog ganska fort.
När vi kom in avslutade vi med det roliga, att välja färg. Det är inte på själva stolen för den är svart, utan det är på de små detaljerna på sidorna som man kan välja färg på, runt hjulen osv. Det fanns massor utav olika färger, men jag valde orange eftersom att svart och orange passar så himla bra ihop tycker jag, så det blir coolt! Det kommer ungefär att ta fyra veckor innan jag får den. Jag längtar redan! :-)

Sen körde Carina tillbaka mig till Storås. Det är skönt att den är beställd nu, det blir härligt att få den när det närmar sig vår! Självklart kommer jag att lägga ut mer bilder när jag har fått den, då kommer ni förstå mer vad jag menar med bla färg och display och så.

LSS & Ledsagning

För ett par årsedan ansökte jag om LSS, om en kontaktperson, för att jag skulle ha någon att hänga med och komma ut med, eftersom att jag var väldigt ensam på den tiden (alltså på vännerfronten, jag var aldrig ensam i min familj såklart), men jag fick avslag. Nu har jag, mamma och min kurator på RG skickat in en ansökan till Borås kommun igen om att jag vill ansöka om LSS igen. Där skriver man bara om vad jag har för handikapp osv, sen får de träffa mig på ett möte där man går igenom lite noggrannare om vem jag är, om vad mitt handikapp innebär och vad jag behöver hjälp med osv (det fick vi även göra förra gången när jag fick avslag.) Nu ville en av LSS handläggarna träffa mig på ett möte, och jag blev jätteglad. Hon som jag har mailat med frågade om jag kunde komma till Borås eller om det passade bättre att träffas i Göteborg, och det blir ju lite krångligt för mig om jag skulle åka hem för en timme. Så vi bestämde att hon skulle komma till elevhemmet.
Mamma eller pappa skulle inte vara med denna gången, jag tänkte att varför ska de vara med? Men när det började närma sig tisdag så ville jag att mamma skulle vara med ändå, eftersom att hon kan lägga till saker om jag glömmer att säga något. Men jag ville ändå klara detta själv.
Det känns lite coolt att det bara är jag som har haft mailkontakt med denna tjejen och bestämt datum, plats och tid, och även att jag höll i ett möte som handlade om min assistans själv, det har jag inte gjort innan. Så det kändes lite stort.

Hon kom till mig klockan halv fyra. Vi satte oss i mitt rum och hon började ställa frågor till mig. Hon frågade även vad elevhemmet kan göra och varför jag vill ha ledsagning när jag bor på ett hem med personal dygnet runt. Men jag sa det att elevhems personalen är för få så de kan inte följa med oss utanför elevhemmet. och om de kan det så kan de inte lova att det blir så. De kan inte heller följa med mig om jag vill t.ex gå till gymmet en gång i veckan, de kan inte garantera det. Tommy som jobbade här igår kom ner och stärkte det jag sa, så att hon också hörde det från en elevhemspersonal, och Tommy sa det så himla bra, så det var kanon bra.
Hon frågade mycket frågor om vad jag vill hitta på med min ledsagare, och jag vill ju komma ut och hitta på grejer, t.ex gå ut och äta på resturang, fika, shoppa, handla i Angered, träna, ja lite sånna grejer.

Jag behöver också någon som underlättar min vardag, det blir ju svårt för mig om jag är och handlar i mataffären själv och ska hämta ner något från hyllan eller packa ner maten i påsar, eller lägga upp maten på bandet, så jag vill att någon ska hjälpa mig med saker som jag har svårt för. Jag vill även ha någon som underlättar och hjälper mig att byta om på gymmet, så jag sparar min energi till annat. Men jag vill också ha någon att prata och umgås med. Jag vill komma ut och hitta på saker och inte bara sitta på mitt rum på kvällarna på Storås.
Jag berättade också mycket om mitt handikapp och vad det innebär och vad jag behöver hjälp med osv. Jag berättade också att min energi tar fort slut och att jag lätt sätter i halsen. Jag berättade många saker om mig och mitt handikapp, men det var bland annat det här som jag berättade. Jag är väldigt nöjd över de sakerna som jag berättade, jag tror jag fick med det mesta iallafall och det viktigaste, och jag tryckte på lite extra och överdrev lite grann, men bara lite. :) Så mötet var jag väldigt nöjd med igår! Skönt att ha det i rullning.

Jag tror faktiskt och hoppas på att det är lättare att få ledsagning när man bor på ett elevboende för fuktionshindrade.

Nästa vecka kommer ett brev till mig där hon har sammanfattat det jag har sagt till en ansökan, och om jag tycker att det är bra och inte vill lägga till något så skickar hon in ansökan. Och sen efter ett tag så får jag beskedet om jag fått ledsagning eller inte.
Jag måste nog förvänta mig att jag inte får det beviljat tyvärr, så blir jag överraskad om jag får ledsagning, så ska jag försöka tänka. Snälla håll tummarna! Jag vill verkligen det här! Men om jag inte får det, så får jag tänka att jag gjorde mitt bästa på mötet.

Älgfärs & Hallonpaj

Igår, första vardagen efter lovet hade vi matlagningsgrupp. Det var jag och Wilma och två till från de andra huset som var med. Det är en från det andra huset som kommer från Dalarna och hans familj skjuter älg så han tog med sig älgfärs till denna gången, jag har aldrig ätit älg så det skulle bli spännande. Det blev älgfärsbiffar och potatismos med brunsås. Jag fick haka löken till biffarna och broccolin. I skolan finns det en skärbräda med taggar på som man kan sätta t.ex grönsaken på så att den håller sig kvar där man satte den när man ska skära, så den fick jag testa. Det gick bra förutom att det kom mer brokola på skärbrädan än i kastrullen! :-) Maten var jättegod, älgfärsen smakade lite speciellt, det var torrt kött liksom, det var gott men jag hade nog inte beställt det på en resturang om man säger så, har ni smakat på älgfärs?

Till etterätt blev det hallonpaj mad vaniljtås, å det var så gott! Jag älskar både hallon och paj jättemycket, så kunde det bli bättre? Bilden på pajen blev väll sådär, jag skulle egentligen ta på hela pajen när den låg i formen istället så att man skulle se mer vad det var, men ni får nöja er med den bilden. Jag blev supernöjd med bilden på huvudrätten iallafall. Vi hade jordgubbssaft till maten, men en personal gjorde också saft för att hon missade att vi redan hade gjort saft. Den ena saften var röd och den andra genomskinlig (pärondryck) så vi sa till varandra ”vill du ha rött eller vitt vin?” haha, det var roligt. Dessutom drack vi i vinglas så det var extra roligt! :-)

Det var en lyxig måndag igår!

Strosa på stada

Min alla hjärtans dag var jättemysig. Jag kom hem till min älskade familj och fick träffa mormor och morfar en stund, det var mysigt, speciellt på alla hjärtans dag. Jag och Elliot fick varsin påse med hjärtchoklad i av de, det var gulligt. Sen när mormor och morfar hade åkt åt vi jättegod spaghetti carbonara tillsammans. Sen kom marko och då chillade vi lite. När Elliot hade somnat satte jag, mamma och Marko oss i tv soffan och tittade på den animerade Mogli filmen, den var bra. Mamma hade lyxat med att köpa lite naturgodis, så det lyxade vi med också. Det var en mysig kväll.

I fredags sov jag till halv elva, det var skönt att sova ut ordentligt. Vid lunchtid kom mormor till mig för att hålla mig sällskap, det var mysigt. Vi satt bara i soffan och pratade. Hon hade med sig en sån god lunch till oss två, surdegsbröd med gravad lax, ägg och räkröra med lite citronpappar på toppen, det var så gott, en utav de godaste luncherna på länge! Sen åt vi en jättegod sockerkaka som mormor hade tagit med sig.

På kvällen åkte jag till pappa och familjen, vi åt gott och hade fredagsmys. I lördags åkte pappa till jobbet för de hade en obligatorisk arbetsdag, Lancen följde med pappa. Jag, Jenny och Hamilton åkte till stan och gick och strosa där i det fina vädret, det var härligt. Vi shoppade lite och åt en god lunch. Men det va mest mysigt att bara gå omkring och strosa på stan. På kvällen hade vi bara mellomys hemma med hela familjen. Igår chillade vi och klockan tre körade pappa mig till Kevins pass på gymmet. Sen efter passet åkte jag taxi från mamma till Storås. Det var en mysig helg hos pappa!

<3

Ny botox tid

I onsdags var en väldigt bra morgon, jag fick veta att jag har fått en ny botox tid, wohoo! Den dagen började lite extra bra. Jag har fått tid den 28 februari, jag var rädd för att jag skulle få en tid i slutet på mars eller till och med i april om jag hade otur, så jag blev extra glad att jag fick en tid nu i februari, sista februari dessutom. Då behöver jag inte heller gå med gips när det blir vår och sommar, vilket är skönt att slippa. Jag har även fått en tidigare tid än förra gången, klockan åtta på morgonen, så det är skönt tycker jag. Då slipper jag vänta på att få det gjort. Den 28 februari är dessutom en torsdag, samma dag som jag fick förra gången när det inte blev något, vilket jag hoppades på för då tar jag ledigt fredag och har helgen på mig att se hur det går med gipset. Den 28 är ju redan nästa torsdag! :O :D Alltså inte den som kommer utan veckan efter det. Det ska bli så skönt att få det gjort!
Sen blir det gips i först två veckor och sen gipsar man om och sen får jag gå med det gipset i ytterligare två veckor, så fyra veckor gips totalt. Jag vet inte alls hur gipset kommer att sitta, om det bara blir på foten eller om det går upp på benet, det blir spännande. Jag funderade på härom dagen om det kommer att gå att skriva och rita på gipset, som det går när man har gipsat armen ni vet…hihi. Det vore roligt om det gick.

Nu börjar jag få ont på utsidan av foten igen eftersom att det är den jag går på just nu. Jag får även blåsor. Så nu är det skönt att jag ska få ordning på foten!

En dag på Gekås

I tisdags var det dags för Ullared. Det var bara personal med från det andra huset, Maggan, två unga gulliga tjejer som hette Julia och Matilda och en kille som hette Hampus. Det var jag, Julia och Wilma som åkte med. Så sex tjejer och en kille :). Jag, Wilma, Hampus och Maggan åkte i en Bossebus och de andra i en annan Bossebus. Klockan tjugo över åtta startade bussen mot Ullared. Väl på Gekås delade vi upp oss, så vi fick varsin personal med oss. Jag och Hampus gick tillsammans. Det var ju en mer personal än elever, hihi. Alla började där nere, vid schampot, tvättsaker och sånt. Som jag sa i mitt senaste inlägg så glömde jag att köpa tvättmedel men jag köpte sköljmedel..typiskt. Det är alltid bra att packa på sig lite sånt när man är där. Det tog en liten stund att gå igenom det området. Sen gick vi vidare mot kläder, även Wilma. Men jag köpte faktiskt inga kläder, jag var inte så sugen på det i tisdags, plus att jag har så mycket kläder.

Efter att vi var klara med undervåningen så åkte vi upp och åt lite lunch tillsammans i Gekås restaurangen. Jag tog en ost- och skinkpaj. När våra magar var mätta så var det dags att börja shoppingen igen efter vår lilla paus. Vi gick ner till hemelektronik och den biten där. Vi gick inte med varandra hela tiden, Julia och Julia såg vi typ inte på hela dagen, de var överallt och sprang runt i butiken och försökte pricka av sina listor, men Maggan och Wilma träffade vi på lite då och då. I slutet plockade vi på oss lite godis och drycker innan vi, trötta som bara den, gick och betalade.
Vet ni vem jag träffade, Olla Conny! Det var coolt att se honom live! Så jag tog en bild med honom! :-)

Vi kom in när det var ljust och kom ut när det var mörkt. Vi kände att vi behövde äta något innan vi drog hemmät. Så vi åt lite mat på Rasta som ligger där i området. Sen drog vi oss hemmät i mörkret. Det var väldigt skönt att komma hem sen och bara ta det lugnt. Det var en väldigt rolig dag, med massor utav skratt och shopping!

Jag köpte nya trådlösa hörlurar, för mina har nämligen gått sönder. Sen köpte jag lite deo, sköljmedel och bra att ha grejer, en god kokostvål bland annat. Jag köpte något som hette color catcher som Wilma har tipsat om. Då kan man till exempel lägga in en röd tröja med en grön tröja i tvättmaskinen utan att det färgar av sig, det verkar så smart. Jag köpte en vetekudde, för det vill jag ha på Storås, det är så skönt att ha värme på sig om man har ont någon stans. Sen köpte jag ett paket med tio bakterieljus i som man kan stänga av och sätta på via en fjärrkontroll, det verkade så smart, då kan jag ligga i sängen och sätta på och stänga av mina ljus. Så nu står de i mina färglada ljushållare, det ska bli mysigt att testa de när jag kommer tillbaka på söndag. Jag tycker att det ser så hemtrevligt ut med blommor i badrumsfönstret, både utifrån och inifrån så jag köpte två blommor till mitt badrumsfönster också. Sen köpte jag en kudsmilis som jag har i min säng bara för skojskull. Jag köpte även en glaskyddare till mobilskärmen och två sköna tofsar. Det ända som jag inte hitta var en mobilväska som jag inte kunde pricka av från min lista, annars kunde jag det, så det var skönt! Det var inte alls mycket folk heller, så vi hade tur.

Visst blev det fint?

14 februari – kärlekens dag

Glad alla hjärtans dag önskar jag alla! Idag är en sån dag då man bara ska ta hand om varann och sprida massor utav extra kärlek till människor som man tycker om och älskar. Det ska jag verkligen göra, jag ska säga till min familj och vänner hur mycket jag älskar de och hur mycket jag uppskattar att jag har de i mitt liv. Utan de hade jag inte funkat! De är mitt allt, mitt liv! De stöttar mig till 110%, så då är de värda all kärlek de kan få! Jag är glad att jag kommer hem idag så jag kan pussa och krama på de och visa min kärlek till de live, och i helgen får jag visa min kärlek till pappa, Jenny och brorsorna också. Mormor är hemma när jag kommer hem i eftermiddag, så det kan inte bli bättre!

Det bästa på alla hjärtans dag vore ju om man hade en pojkvän att uppvakta extra mycket med choklad och rosor. Kanske ett mysigt restaurangbesök tillsammans! Men jag får vänta, kanske blir det nästa alla hjärtans dag, vem vet… :) Men att få umgås med familjen på alla hjärtans dag är ju också så mysigt!

Ta hand om varandra! <3