Ullared, Jobba över, Storås

Idag är jag ledig från jobbet för idag ska faktiskt jag till Ullared med Kevin och julshoppa. Vi har pratat om att vi ska ta en julshopping runda när det börjar närma sig jul. Visst, Ullared är långt bort men de har ju ALLT, så vi tyckte att det var värt att åka dit. Jag ska köpa julpynt till min lägenhet vilket ska bli jättekul för jag har ingenting på den fronten, och att få handla julpynt till sitt första hem är något speciellt tycker jag. Sen ska jag handla julklappar också, man får ju passa på när man är där. Sen blir det lite annat smått och gott också såklart.
Vi ska åka direkt på morgonen vid klockan åtta, jag ska då ta färdtjänst som vanligt på morgonen fast hem till Kevin istället för till jobbet.
Det ska bli skönt med en ledig dag också, det blir inte så mycket vila dock, men kul blir det! :)
Jag ska inte ha med mig rulle för det är ju bara jag och Kevin, dessutom så behöver vi varsin vagn eftersom att vi alltid handlar så mycket när vi är där. Så ja om ni inte har räknat ut det så kommer jag att få köra en vagn själv. Ingen rullstol + att ett CP ska köra en kundvagn i en hel dag, ja ni hör ju hur det låter, KAOS, hahaha! :D Men det kommer nog att gå bra tror jag, vi tar det lugnt.

Jag tog faktiskt inte ut semester som idag för jag vill spara på mina semesterdagar. Så jag ska jobba in min lediga dag istället. Jag vet, jag blir inte förvånad över mig själv. Så för att det inte skulle bli för mycket att jobba in så delade jag upp mina fyra timmar på fyra dagar. Så nu i måndags och tisdags jobbade jag en timme extra och ska även göra det nästa måndag och tisdag. Jag jobbade alltså från 8 till 13.
Jag trodde att det skulle bli segt och att jag skulle vara supetrött sen. Visst jag var trött men jag tyckte att det gick förvånatsvärt fort ändå. Speciellt från klockan 12 till klockan 13, jag trodde att det skulle vara den segaste timmen men den bara sprang iväg, det kändes så konstigt men samtidigt skönt. Sen igår (onsdags) var jag jättetrött vid 12 istället, men då var det skönt att jag fick gå hem. Då kanske tröttheten kom ikapp efter att ha jobbat övertid i måndags och tisdags.

I helgen ska jag faktiskt till Storås och hälsa på och hänga med Wilma. Det är dessutom Göteborgs Open i helgen. Det är den här stora tävlingsevenemaget i Kviberg som jag tävlade i när jag gick på RG.
Wilma ska tävla på lördag så det ska bli superroligt att titta på henne då.
Det ska bli så roligt att komma till Storås igen också. Min snälla mamma skjutsar ner mig redan på fredag så jag får hela helgen där. Hur jag kommer hem på söndag, det är en annan fråga, personalen kunde tyvärr inte följa med mig till centralen och bussen som på söndag, men det löser nog sig.

Jag ringde till Storås i tisdags. Jag har inte pratat med någon därifrån sen jag slutade, så det såg jag fram emot. Jag fick prata med Ann-Sofie som jobbar på ”mitt” hus. Åh, det var så härligt att få prata med henne igen.
Hon frågade mig om jobbet och om lägenheten osv också frågade jag om hur det är på Storås osv.
Vi pratade lite övergripande, men jag hade velat prata mycket längre med henne om allt möjligt, det hade varit roligt. Det är lättare att prata längre när man ses såklart. Men jag är glad över att jag fick prata med henne igen, även om det inte blev så länge.
Jag hoppas att vi ses någon gång så vi kan prata mer, tyvärr så jobbar hon inte i helgen, vilket var lite synd. Men jag får träffa massa andra roliga människor från Storås förhoppningsvis.
När vi hade lagt på insåg jag hur mycket jag saknar att prata med henne och alla andra på Storås, det blev så påtagligt när vi hade pratat. Jag har liksom inte tänkt så mycket på det eftersom att det har varit så mycket annat som har hänt och händer, men nu efter samtalet i tisdags blev det mer påtagligt. Jag saknar liksom det här goa vardagssnacket som vi hade på Storås och det sociala.

En go vecka har det varit hittills och kommer säkert att bli en go fortsättning! :-)

Badhusförmiddag med Leila

Efter eftermiddagen med Jeanette kände jag mig glad och fylld med energi igen. Det satt inte heller fel med en helg som stod innanför dörren sen heller.
Leila (mammas bästa kompis) och jag har ett tag pratat om att vi ska till badhuset tillsammans. Vi har aldrig badat tillsammans men hon går till badhuset varje vecka och jag älskar att bada. Men det har liksom inte varit så att någon av oss tagit tag i det, mycket tror jag för att det händer så mycket hela tiden. Men nu i torsdags frågade Leila mig om vi skulle ta en sväng dit som igår (lördags). Jag blev väldigt taggad och glad över att hon fråga.
Hon är väldigt morgonpigg så hon ville vara hos mig redan vid 09:40 så att vi kunde vara där när de öppnade vid 10:00. Jag gillar att sova ut och ta det väldigt lugnt på lördag mornar, men denna gång tänkte jag att det skulle bli härligt att komma upp och bada tidigt på förmiddagen.

Det var ju tyvärr inte bara vi som ville bada på en lördagmorgon. Det var fullt med folk, och till och med kö in, så vi blev lite smått nervösa, mycket barnfamiljer också. Men det var inte så mycket kaos faktiskt, vi märkte inte av att det var så mycket folk förutom att det var en del barnrop och skrik. Men vi var inte i äventyrspoolen som den kallas där alla barn är. Utan vi var vid simlängderna och där var det lugnt och skönt.
Det finns en varmare pool som vi tänkte vara i, men när vi kom dit så hade de sänkt vattennivån för barnens skull så det var inte så vuxenvänligt! :-)
Så då gick vi till simlängderna som sagt.
Jag kan ju varken simma eller flyta själv och jag hade inga armpuffar, men jag tänkte att badhuset borde ha något att flyta på. Men Leila hade en bra grej som man spände åt runt magen som man flöt med. Den brukar hon använda och träna med i vattnet. Så den fick jag låna, det var snällt.
Det var rätt skönt att ha flytthjälp runt magen faktiskt istället för att ha armpuffar för jag märkte att jag sjönk ner med axlarna i vattnet helt och hållet, vilket man inte gör med armpuffar, så det var väldigt skönt.

Leila visade mig hur hon brukade träna med den i vattnet. När man inte når botten längre kan man fortsätta att gå med den i vattnet. Det var häftigt och väldigt bra träning, både för ben och hållningen, så jag gick några längder fram och tillbaka och jag fick in snitsen efter ett tag. Men jag varvade med lite vila och ryggsim också för det var rätt jobbigt.
Det var sjuuukt längesedan som jag var och simmade, senast var i nian i högstadiet. I högstadiet fick jag äran att vara i vattnet en gång i veckan, så jag kände verkligen att jag har saknat att vara i vatten. Jag lärde mig både ryggsim och bröstsim i högstadiet. Ryggsim har varit min grej och det blev jag en hejare på först. Bröstsim har jag fått kämpa med mycket, men jag lärde mig det med.
Men det satt i, även om jag inte har simmat ryggsim på några år. Jag la mig bara på rygg och började, så det satt i ryggmärgen! :-)
Det var väldigt härligt och jag svingades tillbaka till badhusstunderna i högstadiet. Så jag gick åt ena hållet och simmade ryggsim tillbaka, det var väldigt härligt. Leila sa att jag kommer att få mycket träningsvärk, så vi får väl se! :-)
Sen var det väldigt skönt att bara ligga och flytta på rygg också.

Vi var där ungefär en timme, så det blev en stund iallafall. När vi kände oss nöjda gick vi till bubbelpoolen och bubblade, oh det var så skönt! Bara att få sitta där i det varma vattnet och bubbla, så underbart!
Efter badet gick vi in i bastun det sista, jag älskar verkligen att bubbla och basta! Värme är det bästa som finns! Och jag kände riktigt hur min kropp slappnade av både i vattnet och i bastun, det var nästan samla känsla som vid massagen, det var verkligen så skönt.
I torsdags var jag på massage och igår blev det att vara i vatten, bubbla i en varm bubbelpool och basta, nu har min stela CP kropp verkligen fått kärlek.
Leila älskar kallbad så jag fick följa med när hon doppade sig i kallbadet. Men det gjorde verkligen inte jag, om jag hade gjort det då hade mina muskler gått av och mina signaler hade fått ett spratt, hahaha! Jag satsade bara på värme och avslappning! :-)

Jag känner mig extra CP när jag är i badhuset då Leila behövde hålla i mig hela tiden eftersom att det är halt och jag spänner mig för att inte ramla. Jag behöver även hjälp att duscha eftersom att det inte är så lätt och tillgängligt. Jag kan ta på mig själv och fixa mig själv men i ett omklädningsrum tar det mycket tid och energi, det är krångligt helt enkel att vara i badhus, ändå älskar jag det! :-) Men det är ju allt det här runt omkring som är lite krångligt, men det är det värt.
Men Leila var så snäll och hjälpte mig med allt, även om hon vet att jag till exempel kan schamponera mitt hår så gjorde hon det för att underlätta för mig, vilket gör mig varm i hjärtat.
Det är bara så skönt att få hjälp ibland med sånt som man kan egentligen.

Efter att jag har badat känner jag mig alltid så härligt trött och avslappnad i kroppen, så även igår. Jag känner mig alltid som en ny människa helt enkelt.
Efter vår härliga badstund åkte vi och åt sushi. Leila visade mig en sushirestaurang i stan som jag inte viste fanns. Alltså det var världens godaste sushi, bästa sushin i stan och så fin också! Den var magisk god!
Det var så mysigt att sitta där och prata med Leila och äta världens bästa sushi! :-)

Sen körde Leila hem mig och resten av lördagen låg jag bara i sängen, det var så skönt!

Det var en supermysig förmiddag med Leila och jag är så glad och tacksam över att hon tog med mig till badhuset.

Jeanette Från Storås På Besök

Denna veckan har det varit full rulle på, som alla andra veckor inprincip, men den har varit rolig och bara gett mig positiv energi.
I fredags skulle jag till exempel träffa Jeanette som är en personal från Storås faktiskt. Jeanette var en utav nattpersonalen på Storås som jag brukade sitta uppe och snacka med på fredag- och lördagkvällar, vilket jag älskade. Vi hade en fin kontakt och vi har haft mycket roligt tillsammans och många fina stunder. Hon är ett sånt härligt energiknippe med mycket humor. Det skulle bli så roligt att träffa henne igen. Hon skulle hämta upp mig efter jobbet i fredags, så det skulle bli lyxigt att bli upplockad efter jobbet på en fredag! :-)

Klockan 11:45 ser jag henne i ögonvrån, komma in på E-handeln och till min plats. Jag blev förvånad av att se henne där inne, jag hade liksom tänkt att hon skulle stå utanför och vänta, men hon var så nyfiken på min arbetsplats som hon sa. Som sagt så blev jag väldigt förvånad men så glad att se henne igen. Jag gjorde klart det sista och stämplade ut mig för dagen också gick vi. Vi började med att garva, haha, så härligt!

Vi tog hennes bil till stan för vi skulle börja med en lunch. Vi tog en lunch på Viskan, för mig blev det en halloumisallad, den var supergod. Det blev ingen tyst stund och många skratt på den lunchen! :-) Det var så himla trevligt att bara sitta där och prata om allt möjligt med henne, om livet helt enkelt.
Jeanette sa redan när vi bestämde det här att hon ville till På Pall i Borås, så dit skulle vi ta en sväng sen. Jag har aldrig varit där innan heller.
På Pall ligger i Viared liksom Stema där mamma och pappa jobbar, jag nämnde det för Jeanette, jag vet egentligen inte varför, det bara flög ut! :-)
Också frågade Jeanette om jag ville svänga förbi, jag tänkte varför inte, så vi åkte dit. Det blev väldigt spontant, vilket jag ju gillar. Mamma och pappa viste såklart ingenting, vilket var roligt. Det var jättelugnt där inne, de flesta hade gått hem, det var ju fredag. Mamma satt i ett samtal så jag visade Jeanette lite runt på nedervåningen. Det kändes konstigt att gå runt där med henne, på mammas och pappas jobb, ja ni hör ju! :D Men det var roligt.

Pappa jobbar på övervåningen så vi gick dit upp först och när vi kom dit upp kom det en efter en och hälsade och kramade mig. Alla kom när de hörde min röst, hihi, så gulligt, det värmer i mitt hjärta! <3 Och sen även pappa, det var mysigt att träffa honom.
Jag blev så glad när de kom och kramade mig. Jag känner ju en del på Stema, jag har träffat en del genom åren och vissa har jag umgås med sen jag var barn, så det var roligt att träffa de igen.
Jag träffade bland annat Frida som är mammas jobbarkompis dotter som jag har haft mycket kontakt med förr i tiden. Men nu var det superlängesedan som vi sågs så det var jätteroligt att träffa henne igen. Vi stod och pratade en stund och sen kom mamma även upp. När alla behövde jobba igen följde vi med pappa som visade Jeanette övervåningen och berättade lite om Stema osv. Som sagt så kändes det lite konstigt att stå där med Jeanette och pappa på hans jobb medans pappa pratade om trycksaker, hahaha, men det var trevligt.

Sen gick vi nedåt igen och stod och pratade lite med mamma innan vi drog vidare till På Pall. Det var en rolig och spontan visit på Stema.


På Pall var en jättefin inredningsbutik men vi hittade inget speciellt så vi åkte hem till mig och tog en fika och satt och tjata lite till. Det var väldigt roligt att visa Jeanette min lägenhet och att vi fick prata lite till hemma! :-)

Ja, vilken fantastiskt trevlig avslutning på denna veckan. Det var så roligt att träffa Jeanette igen och framför allt att få umgås med henne så länge och prata om allt möjligt utan att bli avbrutna och få skratta så mycket, det var härligt! :-) Jag är så glad över att hon ville träffa mig igen och att hon kom till Borås för att träffa mig.

Tänk att jag fick umgås en hel eftermiddag med Jeanette och träffa mamma, pappa och fina vänner på samma dag, jag kan inte vara mer än lycklig och tacksam!

Wilma På Besök

I söndags skulle Wilma komma till mig, jag hade sett fram emot det jättelänge. Det skulle bli roligt att få visa upp mitt hem och hur jag bor. Men framför allt skulle det bli roligt att få träffa henne igen såklart. Vi har inte träffat varandra sen studenten. Men jag tycker att det känts som att det inte var så längesedan ändå, men jag tror att det beror på att vi har pratat i telefon och chattat en del.
En utav personalen på hennes hus skulle följa med. Hon är en väldigt rolig personal som jag har skrattat och pratat en del med under mina fyra år så det skulle blir roligt att träffa henne igen också.
Egentligen skulle min kontaktperson följa med också som jag hade på elevhemmet men det kom en sak i vägen för henne som gjorde att hon inte kunde följa med tyvärr. Men jag hoppas att jag får träffa henne någon annan gång istället.

Wilma och hon som följde med från personalen kom till mig vid 14-tiden. Det var verkligen så roligt att träffa de igen, och äntligen fick jag och Wilma ses. Det kändes nästan overkligt att hon var här. Jag visade de runt, vilket inte tar så långt tid! :-)
Vi satte oss vid köksbordet och Wilma överraskade mig när hon tog fram ett stort paket ur sin plastpåsen och gav till mig. Jag blev varm i kroppen av att hon hade köpt en present till mig. Jag hade faktiskt också planerat att ge henne en present, som en för tidig julklapp men Postnord hade såklart slarvat bort paketet trots att jag beställde det i tid, så det var lite drygt.
Men iallafall jag tyckte att paketet var så himla fint, det var inslaget i ett jättefint silvrigt papper med ett fint rött snöre runt. I paketet var det en jättefin ljuslykta med batteriljus i. Jag ställde den bredvid min hallbänk, den blev så mysig där. Så gulligt av Wilma! :-)

Sen blev det fika. Min snälla mormor hade hjälpt mig att göra sin goda äppelpaj med vaniljsås som jag bjöd på, det var jättegulligt av henne, jag tycker dessutom att hennes äppelpaj är så fruktansvärt god! :-) Tidigare på dagen hade jag varit på Ica och köpt briska för det vet jag att Wilma gillar, hon blev så glad när jag tog fram de, så det var roligt.
Det var verkligen så mysigt och trevligt att sitta där alla tre och prata om det mesta. Det var roligt att höra hur Wilma hade det i skolan och om hennes liv i allmänhet nu trots att hon bor kvar på Storås fortfarande. Det blev många härliga skratt. Det kändes som jag svingades tillbaka lite till Storåstiden när vi tre satt och pratade som vi ibland gjorde på Storås, gud vad jag kände där och då att jag saknar det. Det här sociala att bara sitta och prata allmänt. Skillnaden nu var bara att ingen störde oss, så skönt! :-)
Jag ville aldrig att de skulle gå, så trevligt var det :-) och jag började sakna Wilma så fort hon rullade ut genom dörren!

Vilken mysig eftermiddag det var!

Den fina ljuslyktan som jag fick av Wilma

Frihet i Stan & Allhelgona

I fredags kände jag att jag hade jättemycket att göra så jag kände mig lite smått stressad. Jag skulle till Synsam för jag skulle hämta ut nya bågar till mina glasögon för de gick ju sönder när jag ramlade härom veckan. Jag skulle köpa pasta inför matlagningen på måndag för det hade jag glömt. Jag skulle ladda min dosett med medicin för det brukar jag göra på fredagar och sen det mest krävande av allt skulle jag städa inför helgen eftersom att Wilma skulle komma på söndag. Ja ni hör ju hur det låter, och jag är ju sån med att jag ”måste”/vill göra allt på en och samma dag också för att få allting gjort. Men jag pratade med Ia i torsdags kväll som sa åt mig att man behöver inte göra allt på samma dag (som jag har fått höra många gånger). Så jag tänkte ”okej då tar jag Synsam som i lördags och pastan”, men det var bara det att Synsam hade inte öppet då eftersom att det var ju allhelgona i lördags vilket är en röd dag, så jag blev lite trött…

Men bästa Ia kom med en bra idé att jag kunde åka till stan direkt efter jobbet och fixa det. Samtidigt som jag kunde ta en lunch på stan. Liksom ta det direkt efter jobbet. Jag tyckte att det lät som en bra idé men så kom ju de här tankarna ”då måste jag ändra taxin och avboka lunchbesöket på hemtjänsten”. Men jag tänkte, ”nehe de ska inte få hindra mig från det jag vill”. Jag chansade på att taxi hade öppet vid 21-tiden på kvällen, så när jag och Ia hade lagt på ringde jag till taxi och de hade öppet. Så jag ändrade taxin där och då, bokade om den så den skulle köra mig till rådhuset på torget istället för hem, vilket var smidigt.

Så efter jobbet i fredags kom färdtjänsten som vanligt och hämtade mig efter jobbet, men han körde mig till stan istället för hem. Jag kände mig så fri när jag tog taxin till stan och gick på torget i Borås alldeles själv. Så jag gick direkt till Synsam och fixade glasögonen, så nu ser jag så bra och glasögonen sitter äntligen på plats. Sen gick jag och tittade lite i Akademibokhandeln när jag ändå var i stan och sen gick jag och tog en god pasta med kyckling till lunch. Jag kände mig så fri, en härlig känsla. Jag hade inte bokat någon taxi hem för jag viste inte hur långt tid jag skulle vara i stan. Så jag tänkte ringa taxi när jag satt och åt, men jag tänkte ”äsch, jag går hem, det är ju inte så fasan fullt långt”, så jag gick hem från stan. Det var lite kämpigt men samtidigt härligt.

När jag kom hem satte jag på hög musik och började städa hela mitt hem, från topp till tå. Det tog typ tre timmar, men sen var det så skönt när det var skinande rent. Det sista vettiga som jag gjorde i fredags var att dela medicin, så jag var verkligen effektiv i fredags, om jag får säga det själv.

Lyxlunch i fredags

I lördags vaknade jag tidigt så då var jag på gymmet innan frukost, det var verkligen härligt. Det var ju allhelgona i lördags så vi skulle till kyrkogården med familjen som vi alltid brukar. Men innan dess vid två- halv tre tiden skulle vi äta middag hos mormor och morfar, som är så mysigt. Mamma och Elliot kom till mig vid tvåtiden för att hjälpa mig med lite saker innan vi åkte till mormor och morfar. Jeanette och Martin som brukar vara med på allhelgona var sjuka så de kunde inte komma tyvärr och Peppe kom inte heller tyvärr. Men mina kusiner Emma och Matilda kom vilket var roligt, så det var en liten skara i år, men det var väldigt mysigt ändå. Vi åt såklart mormors magiska köttgryta som hon alltid gör på allhelgona och hennes goda flarntårta till efterrätt. Många härliga snack och skratt blev det som vanligt.
Sen åkte vi till kyrkogården allihop. Det var kaos på kyrkogården, så mycket folk och bilar, men tillslut fick bilen plats. Det var så fint och så mysigt som vanligt att gå omkring där i mörkret bland alla fina ljusen.
Min favorit är minneslunden, där är det tusentals ljus överallt som lyser upp mörkret och värmer upp en inombords, det är så himla fint! Jag bara njuter av alla ljus när jag är där och tänker lite extra på mina nära som har gått bort.
Jag älskar allhelgona, det är en fin familjetradition i Grimm familjen! <3

I nästa inlägg får ni läsa om när Wilma var på besök! :)

Att Orka Med CP-livet

Denna veckan har varit väldig bra skulle jag säga, den har varit rolig och händelserik.
Jag har jobbat hela veckan 8-12 som vanligt sen har det inte varit mycket ”bara ligga i sängen och vila”, men det har inte gjort något. Jag gillar ju mina händelserika veckor. Men jag har fått energi av det jag gjort också.

I onsdags skulle jag till Habiliteringen vid 15 tiden för jag skulle ha ett möte med min kurator. Jag hade bokat taxi som kom och hämtade mig hemma lite före klockan tre.
Det var väldigt bra att träffa min kurator igen, som jag skrev i mitt förra inlägg så har vi inte träffats själva någon gång. Som jag skrev också så visste jag inte riktigt vad vi skulle prata om.
Men vi pratade lite allmänt bara om livet (som vi gjorde egentligen när jag träffade henne och min arbetsterapeut förra gången). Hon frågade hur det går på jobbet, hur det går med hemtjänsten osv. Jag berättade då att hemtjänsten funkar men att det är mycket krångel och att jag känner att det inte är hemtjänst som jag ska ha. Jag sa också att jag tycker att det är jobbigt när det kommer så många olika personer hela tiden och att det är mycket som snurrar kring hemtjänsten.

Jag berättade också att det känns som att det nästan alltid är något som händer efter jobbet
och att det vore skönt att få en dag till i veckan som jag inte har någonting att stå i för att få mer återhämtning och vila för det är viktigt för mig och det tyckte min kurator med. Jag har matlagning varje måndag och torsdag och sen varannan tisdag har jag tvätt, så det är egentligen ”bara” varje onsdag som jag verkligen inte har någonting alls med hemtjänsten att göra förutom att de hjälper mig vid lunchen och middagen.
I era öron kanske det låter lite och som att jag överdriver, det kanske jag gör för sådant är vuxenlivet, men för mig tar det väldigt mycket energi att hela tiden behöva ”anpassa” mig efter hemtjänsten och att inte alltid göra sig förstådd (beroende på vem som kommer) är också jobbigt.
Jag vill kunna vara spontan som vilken 20 åring som helst och bara ha mig själv att anpassa mig efter.

Att vara vuxen innebär måsten, man måste laga mat, tvätta, städa, osv, oavsett vad man vill, och det vet jag. Jag säger inte att jag inte vill det, jag gillar att vara vuxen och ta hand om ett hushåll. Det jag menar är att jag skulle vilja att det var lite mer flexibelt. Till exempel så måste jag laga mat en viss tid varje måndag och torsdag oavsett hur trött jag är eller jag kan liksom inte planera in något annat då, om jag vill göra något annat, för hemtjänsten kommer då och då ska jag laga mat punk. Jag kan ju avboka matlagningen men då blir den inte gjord någon annan dag i veckan. Ni som har barn och familj kanske ”måste” laga mat varje dag oavsett hur ni känner. Men jag som är själv skulle vilja kunna välja lite när jag vill laga mat som ni som inte behöver hjälp kan. Typ ”idag vill jag göra detta, jag lagar mat på tisdag istället” eller ”idag känner jag mig jättetrött, jag orkat faktist inte laga mat idag, jag gör det imorgon”. Det påverkar ju bara en själv om man bor själv. Det är det jag vill, lite mer flexibelt. Jag gillar inte att skjuta upp saker, absolut inte, men någon gång vore det skönt. Jag vet att ibland måste öven singlar laga mat :-), men singlar kan bestämma lite mer hur och när, det kan inte jag på samma sätt. Jag hoppas och tror att ni förstår vad jag menar.

Min kurator tipsade då om att jag kan fråga min handläggare om jag kan få två timmars matlagning på en dag istället, istället för att sprida ut de här timmarna på två dagar i veckan. Så kan man göra två rätter. Så får jag en till ”fri” dag i veckan. Kevin har faktiskt tipsat mig om samma idé bara det att jag har glömt av den! :) Men jag tycker att det låter som en jättebra idé faktiskt.

Jag känner att jag har mycket runt omkring mig nu, vilket jag klarar och tycker om, men jag känner att det har blivit lite för mycket det senaste. Det är väll mest det här med hemtjänsten och att jag måste säga till varje gång som jag ska göra saker, att hemtjänsten inte behöver komma osv. Det blir en inre stress i mig och jag har svårare att vara spontan, vilket är jobbigt då jag är spontan. Det är mycket om och kring när man har en CP-skada, mycket mer än vad det är för andra 20-åringar. Så jag känner att jag ligger på bristningsgränsen rätt ofta, vilket inte är så bra. Så om det händer något litet utöver det ”vanliga” som egentligen inte är ett stort problem så blir det ett stort problem för att jag har så mycket annat att tänka på och hålla ordning på.

Min kurator förklarade det på ett bra sätt, att det är som en hink med vatten och att min hink är nu full hela tiden och om det händer något litet så rinner det över ganska fort. Till skillnad från om hinken var halvfull, då skulle jag klara av lättare om jag stöter på problem, om det händer något eller om det är något allmänt, då skulle det inte bli ett så stort problem men det blir det nu eftersom att min hink är full hela tiden.

Men jag ser ändå positivt på mitt liv och är så nöjd med det som är (hemtjänsten är som sagt sisådär, men jag är ändå tacksam över att jag får deras hjälp). Alla har sina dagar och veckor då livet känns tungt, även jag trots att jag älskar mitt liv. Detta med hemtjänsten och allt runt omkring, såklart att det är jobbigt ibland när man tappar det och det blir för mycket med allt. Men jag försöker att leva i nuet och är så tacksam över allt jag har, allt jag har gjort och åstadkommit här i livet. Jag har liksom klarat av skolan, köpt en alldeles nyproducerad lägenhet nära stan, fått en riktig anställning, jag har helt underbara människor runt omkring mig som bryr sig så mycket om mig, som älskar mig och får mig lycklig och jag har liksom hela livet framför mig. Jag är så tacksam över allt, jag måste tänka på allt underbart lite extra ibland för då inser man hur gött man har det, och då blir inte hemtjänst ”krånglet” och allt det där ”jobbiga” så jobbigt och så stort.

Min kurator är så bra att prata med tycker jag, det känns skönt att släppa lite på trycket och det känns som att hon förstår mig och vill hjälpa mig. Hon får också mig att inse att mitt i det här har jag ju också en CP-skada som tar mycket kraft, ork och energi i mitt liv och min vardag. Jag har aldrig riktigt tänkt så, för att för mig så är min CP-skada inget hinder och för mig så finns den där men jag tänker inte på den så mycket eftersom att den har följt med mig hela livet. Men när hon sa så påminde hon mig på något sätt om den och att jag måste chilla lite för att orka med mitt liv och låta kroppen vila oftare eftersom att det tar mycket tid och energi att leva med CP.

Det var ett bra möte som hjälpte mig att få lite perspektiv på livet.

Rolig Fullproppad Vecka

När jag kom hem i fredags efter basketen gick jag faktiskt och la mig typ direkt trots att klockan bara var före tio, men jag var så trött och ville bara sova, jag somnade direkt, pang bom sa det bara så hade hon slocknat! :-) Trots att jag somnade så tidigt i fredags så vaknade jag runt halv tio tio i lördags morse. När jag går och lägger mig före 22 på helgerna så brukar jag sova länge men när jag lägger mig sent eller senare så brukar jag vakna tidigt, vist är det konstigt? Jag vet, jag har funderat länge på varför. Men iallafall så var det väldigt skönt att få sova ut och dessutom sova så många timmar.

På kvällen skulle jag hem till pappa för Jennys pappa Tomas och hans fru Mari skulle komma på middag och det ville jag gärna vara med på. Det var evighets sedan som jag träffade de, till och med innan pandemin.
Men på dagen hade jag inget planerat vilket var så skönt, jag bara chillade vilket jag verkligen behövde efter kaosveckan som var.

Jag hade faktiskt beställt en taxi för jag ville åka hem på kvällen, så färdtjänsten skulle hämta mig klockan 00:00. Det brukar alltid bli sent när vi hänger så då ville jag inte beställa bilen för tidigt.
Men pappa kom och hämtade mig vid halv sex tiden i lördags. Det var jättelängsedan som jag var hemma hos pappa så det var mysigt att komma dit.

Mari och Tomas kom vid 18-tiden, det var väldigt kul att träffa de igen. Vi började med lite bubbel som fördrink och lite krustader, också stod vi och snackade och hängde i köket medans Jenny och pappa pillade med maten.
Sen blev det potatisgratäng, oxfilé och sallad till middag, det var lyxigt och så gott.
Till efterrätt blev det varsin stor maräng med grädde och bär på, det var fräscht!
Det var en supertrevlig kväll med härliga snack och skratt.
Vid tolv-tiden stod färdtjänstbilen utanför och väntade på mig, jag hade lätt kunnat sitta där några timmar till och snacka! :-) Men det var ändå lagom att åka hem då, klockan var ju ändå midnatt.
Så himla smidigt med färdtjänst, han körde mig lugnt och tryggt hem till min dörr och när jag kom hem la jag mig och sov efter en toppenkväll!

I söndags hade jag inget planerat, vilket var skönt. Vi ställde ju om klockan i söndags så vi fick en timme extra. Jag vaknade tidigt i söndags konstigt nog, eller tidigt och tidigt, men jag vaknade 08:30, egentligen 09:30 då, men det var så skönt att vakna så tidigt och känna att jag har hela dagen på mig att göra vad jag vill.
Klockan var liksom bara 10:00 när jag hade tagit det lugnt, ätit frukost och hunnit beställa mat, det var en härlig känsla. Resten av dagen kändes extra lång, vilket var så härligt, speciellt på en söndag.
Det gjorde nog mycket också att jag gick upp såpass tidigt tror jag. Jag kände mig så utvilad efter den dagen och hade en go känsla i kroppen av välbehag, en sån lugn och härlig dag helt enkelt! :-)

Den här veckan händer det massor utav saker, roliga saker. Igår var jag en snabb sväng på Coop och träffade mormor som handlade, det var så roligt, vi stod och pratade en stund och det var underbart att träffa och krama henne igen.
Senare igår på eftermiddagen kom Peppe, min morbror hit och hjälpte mig att rensa mitt avlopp i badrummet, det blev väldigt spontant och gick väldigt fort men det var så mysigt att träffa honom igen den lilla stunden och det var så snällt av honom att komma och hjälpa mig med mitt avlopp. Han har aldrig varit hemma hos mig heller så det var roligt att visa upp mitt hem lite snabbt. Men vi sa att han får komma någon annan dag och ta en fika när han kan stanna lite längre, så det ser jag fram emot! :-) Det var lyxigt att både träffa mormor och morbror igår på samma dag! <3

Idag (onsdag) ska jag till Habiliteringen och träffa min kurator. Jag vet inte varför vi ska ses, men vi har aldrig setts ensamma någon gång, bara tillsammans med min arbetsterapeut. Så jag antar att vi ska planera inför hösten och vintern, vad jag vill ha för insatser från henne osv. Jag vill bland annat ha hjälp med LSS ansökan här framöver så det ska vi nog prata lite om idag!
Sen imorgon (torsdag) ska jag på massage igen. Jag var inte på massage förra veckan eftersom att hon hade semester då, så det ska bli härligt.

På fredag blir det lugnt, ladda upp inför en toppenhelg igen! För på lördag är det All Helgona och som alla år ska vi gå till kyrkogården på kvällen och tända ljus med släkten. Det är en utav mina favorit högtider! Vi brukar äta hos mormor och morfar tillsammans, det blir mormors goda köttgryta som hon alltid gör på All Helgona. Men nu var det några år sedan som vi åt just hos mormor och morfar, vi har ätit på restaurang och hemma i huset när mamma och Marko bodde ihop. Men nu på lördag blir maten hos mormor och morfar som på den gamla goda tiden! :-) Så på lördag ska det bli så mysigt att samlas hos mormor och morfar allihop och äta och snacka och umgås.
Efter middagen blir det kyrkogården, vilket jag uppskattar också väldigt mycket. Jag tycker att det är så himla mysigt att gå omkring där med släkten och tända ljus när det är mörkt. Det är verkligen höstmys för mig och så fint med alla ljusen överallt. Så det ser jag fram emot jättemycket!

På söndag, då blir det ännu en toppendag för då kommer faktiskt Wilma hit och hälsar på. Det ska verkligen bli så roligt att träffa henne igen och att hon kommer hit, hem till mig! :D

Ja denna veckan startade bra och kommer att fortsätta med massor utav härliga saker. En sån här vecka behöver jag efter förra veckan!
Från en skitvecka till en toppenvecka! :-)



Fredagsmys med Basket & Familj

Ni som läste mitt förra inlägg vet att jag hade en skitvecka förra veckan och att jag ramlade och slog i huvudet. Men skitveckan avslutades väldigt bra, vilket var väldigt behövligt då jag kände att jag behövde hitta på något kul, tänka på något annat och ha roligt.
Marko frågade faktiskt mig i måndags om jag ville följa med på basket som i fredags, jag blev så glad att han frågade. Det var så längesedan jag var på basket, jag, mamma och Marko gick mycket på basket förr, innan Elliot kom. Dessutom frågade Marko det på måndag morgon så då blev det en lite bättre måndag morgon, roligt att ha något att se fram emot. Även om nu min vecka bestod av massa annat skit så var det ändå skönt att ha något att se fram emot.

Som jag skrev i mitt förra inlägget så mådde jag mycket bättre i fredags och var taggad på att göra något. Marko och jag skulle äta tillsammans innan basketen, så det skulle verkligen bli en helkväll.
Marko kom till mig ungefär vid halv fem i fredags eftermiddag. Vi behövde åka ungefär vid halv sex så det var mysigt att Marko kom in en stund och vi satt och snacka lite.

Marko hade fått biljetter via jobbet och inte vilka biljetter som helst utan VIP biljetter så vi skulle äta i restaurangen i Borås hallen innan matchen. Jag har inte varit VIP-gäst innan :-) så jag har aldrig ätit i deras restaurang. Men det var så mysigt där inne och fullt med folk. Det var lite småplock mat så där, faktiskt väldigt gott.
Elliots kompis mamma och pappa var där och några till som Marko kände så vi satt vid samma bord och hade en jättetrevlig stund. Sen märkte jag att Marko pekade på mig och pratade när han hade hämtat något och när jag tittade upp stod Helen där (min gamla assistent), jag blev jätteglad att se henne där. Jag tänkte nästan att hon skulle gå på basketen för hon brukade göra det innan, men jag vågade inte hoppas på för mycket. Hon blev så glad när hon såg mig och jag fick en stor kram, det var härligt. Hon och hennes sällskap satt tydligen precis jämte oss.

Sen såg jag ännu en ”kändis” som satt några bord längre bort, min vikarieassistent Matilda som vikarierade för Helen faktiskt satt där också, så båda mina förra assistenter var där! Men hon har jag som vän nu, liksom Helen också. Men Matilda var superlängesedan jag träffa så hon kom upp till vårt bord och jag fick en stor kram även av henne och vi snacka lite kort, det var så roligt att träffa henne igen.
Den middagen gjorde mig så glad för jag hade det så trevligt och fick äntligen vara lite social igen och vara bland människor. Jag fick snacka och folk snackade med mig, jag fick skratta och kände mig omtyckt av människorna omkring mig, det var underbart, att så lite kan göra så mycket.

En glad tjej som ska få gå på VIP-restaurang och basket! :-)

När klockan började närma sig matchstart gick jag och Marko och tog några bra platser. Mamma och Elliot kom några minuter innan matchen började. Elliot hade varit på kalas hos en kompis och han hade med sig den kompisen som var barn till de föräldrarna som satt vid vårt bord och åt. Så de satte sig vid de, så de såg vi typ inte på hela matchen för de satt tillsammans och sprang runt. Men jag, mamma och Marko satt tillsammans vilket var mysigt.

Det var väldigt roligt att titta på en basketmatch igen. Jag svingades tillbaka till de gamla goda tiderna, vilket var en härlig känsla med goa minnen! :-) Matchen var jättebra, men nervig för det var jämt typ hela matchen, Borås basket ledde hela tiden, men det var på håret, så det var en väldigt rolig match.
Gunilla som är mammas gamla jobba kompis jobbar där så henne träffade vi med, det var också så längesedan vi träffade henne så det var så roligt.
I halvleken gick jag och mamma in i VIPEN och hämtade lite fika. Där träffade jag Helen igen och vi stod och snackade lite till vilket var mysigt.
Resten av matchen var en riktig nagelbitare, men de vann till slut och det var så roligt, extra roligt när det var första gången på evigheter som jag var på basket.

När jag kom hem mådde jag så bra, jag kände mig fylld med glädje, kärlek och gemenskap. Marko körde hem mig, så jag tackade honom så mycket för att han vände denna skitvecka till något positivt för den kvällen gjorde verkligen susen och jag är så tacksam för det.
Det var så mysigt med middagen innan också som sagt, det blev liksom en helkväll.
Ja, en toppenkväll helt enkelt!

Bästa fredagsmyset på länge!

Så kul med lite basket igen!!!

Skitvecka – Hjärnskakning?

Förra veckan var en mindre bra vecka, så jag tänkte att den här veckan (alltså den som slutade igår) skulle bli bättre. Men tyvärr så blev det inte så, den blev till och med sämre än den mindre bra veckan. Jag vet egentligen inte varför, men jag har känt mig nere och ledsen hela veckan, vilket var otroligt jobbigt. Men jag tror att det är för att jag är en social person och i veckan har jag tyckt att det har varit jättejobbigt att leva mitt vardagsliv själv om ni förstår vad jag menar, kort sagt.

På tisdagen kändes det ändå helt okej, då var jag rätt nöjd med livet igen. Jag hade bokat pass på gymmet på kvällen, Multy Soft fys som jag såg fram emot. Det var jätteroligt att gå på det passet igen, och jag träffade en gammal träningskompis från Friskis & Svettis tiden när jag tränade där innan för längesedan. Sen träffade jag min gamla klasskompis mamma som också skulle gå på samma pass. Vi har haft en speciell relation när jag och min förra klasskompis gick i samma klass, så det var jätteroligt att träffa henne igen och småsprata lite. Det blir väldigt socialt när man går på pass, vilket jag saknar lite nu i vardagen så det fick upp mitt humör.
Hon jobbar i samma hus som Friskis & Svettis, mitt emot entré dörren till och med, så efter passet så följde jag med henne till kontoret för hon skulle hämta sina saker, så fick vi småsnacka lite till! :-)

Jag ska faktiskt erkänna att jag tog färdtjänst till och från gymmet i tisdags :-), okej, kanske lite bekvämt, men det regnade och jag orkade faktiskt inte klä på mig alla regnkläder och åka Elof i spöregn.
Men sen när taxin släppte av mig hemma och jag skulle gå in genom entrédörren precis som vanligt så snubblade jag på de hålen i den svarta gummimattan vid entrédörren om ni vet vad jag menar och slog i huvudet och ena bågen på glassögonen knäcktes till och åkte ut, som tur var gick de inte sönder men bågen gick ju utåt, det gick att ha på sig de men det var ju inte helt bekvämt. Iallafall så låg ju jag där helt chokad över vad som precis hände, som tur var såg taxichauffören mig och hjälpte mig upp. Jag har inga reflexer att ta emot mig med armarna så inprincip varje gång som jag ramlar så får huvudet ta smällen.
När jag kom upp gick jag in till mig och kände hur huvudet pulserade och jag hade fått en bula vid sidan av huvudet, men det kändes ändå helt okej, jag blödde ju ingenstans som tur var.
Som ni vet så hade jag ju en dålig vecka innan detta hände så då fick jag typ ett psykbryt, jag kände liksom jag orkar inte! Jag tror dock att det mest var för mina glasögon om jag ska vara ärlig, konstig nog. De har ju gått sönder nu med två veckors mellanrum bara, så jag blev lite trött.

Jag ringde mamma och bröt ihop, hon var mitt uppe i maten hemma och Elliot var hos en kompis och hon skulle snart hämta honom, så det var lite kaos. Men mamma lämnade allt, ringde till kompisens mamma och berättade att jag hade ramlat och frågade om Elliot kunde få stanna där liten stund till, som tur var gick det bra också åkte hon till mig. Så 12 minuter senare var mamma hos mig, jag grät i hennes armar men det var så skönt att ha henne där. Jag gick och duschade lite fort och sen bestämde vi att jag följer med henne hem och sover hos mamma den natten eftersom att jag hade fått ont i huvudet, och då ville inte mamma lämna mig. Dessutom kände jag också att det var lite läskigt att vara själv då.
Jag har haft hjärnskakning en gång tidigare, det var ju mer dramatik då eftersom att jag låg på sjukhus i två nätter och så. Men jag kände igen den huvudvärken, jag kände att det inte var någon vanlig huvudvärk, så jag blev lite orolig.

Hela kvällen, eller ja, den kvällen som var kvar, hade jag ont i huvudet och var trött. Men som tur var kunde jag somna ganska fort. Jag var lite orolig hur det skulle kännas på morgonen, om det var en hjärnskakning eller inte, men jag förutsatte att jag skulle kunna jobba på onsdagen.

När jag vaknade hade jag inte ont i huvudet vilket ju var jättepositivt, jag hade ”bara” ont i och vid bulan, så jag gjorde iordning mig för jobbet. Jag fick följa med och lämna Elliot utanför skolan också körde mamma mig hem så jag kunde ta taxin till jobbet, det gäller att ha logistik! :-)

Men hela onsdagen på jobbet var jag så himla trött, men då är det tur att man bara jobbar fyra timmar. Sen när klockan började närma sig hemgång började jag få ont i huvudet igen, säkert för att huvudet hade fått anstränga sig. När jag kom hem fick jag ännu mer ont i huvudet men jag åkte snabbt ner till stan och fixade mina glasögon, så det var skönt att få det gjort. Resten av dagen låg jag bara i sängen. Pappa och familjen skulle komma på kvällen, det var ju onsdag, men jag sa faktiskt att jag inte orkade det. Jag gick och la mig 20:10 i onsdags kväll, det var verkligen skönt och välbehövligt.
I torsdags var jag lite piggare, ingen huvudvärk på jobbet men sen när jag kom hem började den smyga sig på och jag hade huvudvärk hela eftermiddagen och kvällen.
Men i fredags mådde jag mycket bättre och jag hade ingen huvudvärk på hela dagen, så det var skönt, jag var bara lite extra trött.

Ja, vilken skitvecka det var förra veckan, både mentalt och fysiskt. Det har känts som att jag bara har velat storgråta hela veckan, och det har jag även gjort efter jobbet då, det är jobbigt att gråta så men det har varit skönt också att få släppa på trycket lite.
Jag är ändå stolt över mig själv att jag har kämpat mig till jobbet varje dag förra veckan trots allt som har hänt.
Man kan inte vara den där sprudlande, glada och positiva Alice jämt.
Men en skitvecka avslutades men en rolig helg iallafall, men den får ni veta om i nästa inlägg! :-)

Men en sak som var positiv och rolig i veckan var att Kevin kom och åt middag med mig i måndags kväll, helt spontant, som det alltid blir med oss! :-) Det var så roligt och mysigt!

Nu hoppas jag på en mycket bättre vecka än de senaste två veckorna. Men det händer mycket och roliga saker denna veckan som kommer så det blir en fullspäckad vecka.

Ta hand om er!

Höga Toppar & Djupa Dalar

Oj, joj, oj, ännu en vecka har passerat och det känns som att denna veckan har gått snabbt fast ändå långsamt. Det har hänt mycket och det känns som att jag är som en duracellkanin. Veckan har både haft höga toppar och djupa dalar. Jag har avklarat min första vecka som anställd på Erikshjälpen, vilket jag tycker är väldigt stort och roligt, jag känner mig så vuxen på något sätt.
Tyvärr så mådde jag lite dåligt i början av veckan, därav de djupa dalarna! :-) Nä, skämt och sido. I måndags och tisdags kände jag mig ganska nere, jag kände mig ensam igen, jag kände att jag ville bara vara nära min familj. Jag kände att det var jobbigt att komma hem ensam, vara själv hela eftermiddagen och hela kvällen, ingen att prata med (såklart att jag kunde ringa någon, men ni fattar nog), sitta och äta ensam, titta på tv ensam på kvällen ja osv. Jag ville ha någon vid min sida liksom.

Jag mådde ju lite dåligt där efter sommaren som ni vet, med ensamheten osv, men sen kändes ju det bättre och nu har det känts bra ett tag. Men nu i veckan fick jag en liten dipp igen, då jag funderar mycket över livet och saknat familj i vardagen liksom, hel enkelt någon/några att komma hem till, det har jag saknat så mycket i veckan.

Tack vare onsdagsträffarna med familjen har jag mått bättre och de här största ensamhetskänslorna har släppt. Men nu har de inte kunnat komma på ungefär tre veckor eftersom att de har varit sjuka till och från varje vecka, stackarna. Så det kanske är därför som jag har känt mig lite nere i veckan. Men nu i onsdags kom de, och jag kände mig så lycklig och fylld med värme och kärlek när de var här och när de hade gått, det var så mysigt att ha de nära mig igen.
Så efter att pappa, Jenny och killarna hade varit här i onsdags mådde jag bra igen och kände mig inte ledsen. För shit vad jobbigt det är att känna sig ledsen, speciellt när man inte riktigt vet varför.

I måndags natt ramlade min tavla ner mitt i natten och min snygga guldiga tavelram som jag har köpt gick såklart sönder. Jag har nog hållt på att krångla med den där tavlan nu säkert fem gånger, tavlor har gått sönder och den självhäftande kroken på väggen har lossnat, åh ja det har varit så mycket krångel och jag har aldrig känt mig riktig nöjd. Så när den ramlade ner i måndags blev jag så trött, inte bara det, jag blev jätterädd också.
Så jag tänkte, nä nu ska jag göra detta ordentligt så det håller och köpa ännu en tavla till, en gång för alla. Men jag tänkte hur ska jag ta mig till stan och köpa en tavla? Jag måste ju ha hjälp dit, så jag blev så trött på det med. Vem hinner liksom följa med mig mitt i veckan och köpas en tavla liksom? Ni fattar min tanke.

Men så tänkte jag, jag kan ju boka en färdtjänst, det går ju att beställa en samma dag. Så jag ringde taxi och beställde en färdtjänst till Clas Ohlsson och en hem. En timme senare kom en taxi och hämtade mig och körde mig till Clas Ohlsson. Jag gick in, köpte en jättefin tavla i guldram och självhäftande krokar, sen när jag kom ut kom min taxi efter bara 10 minuter och körde hem mig. Så himla smidigt! Jag är så glad över att jag har färdtjänst. Jag kände mig nästan olaglig när jag bara drog iväg så där och när jag gick omkring där själv på Clas Ohlsson, jag vet inte varför, det var bara en känsla jag fick. Det kändes som att min mamma skulle komma och jaga mig, som om jag hade rymt, hahaha! Men jag tror att det är för att jag inte alls är van vid att vara iväg så i stan helt själv, när jag är iväg så har jag oftast någon med mig, så det kändes så konstigt att gå omkring där själv. Men när jag kom hem kände jag mig stolt, glad och allmänt nöjd över att jag gjorde det.

Nu hänger min tavla där jag vill ha den på ett förhoppningsvis säkert sätt, så jag är så nöjd. Det var verkligen pricken över i:et i min lägenhet. Jag hittade dessutom en till guldram, det blev så snyggt med guld där tycker jag. Lite guldkant på vardagen måste man väll ha? :-)

I onsdags var dagen då jag kände mig som en duracellkanin. Jag kom hem, åt lite lunch, sen stack jag till gymmet direkt. Det var härligt att gymms lite innan jag skulle få familjen på besök. Sen när jag kom hem skulle jag duscha och när jag tog av mig glasögonen, ja då gick de ju sönder såklart, bågen gick sönder, på samma ställe som den har gjort en gång innan. Så jag tänkte ”vad i hela friden gör jag nu?” Jag kan ju liksom inte gå utan glassögon och familjen jobbar ju. Så just där och då var jag något trött
MEN så kom jag på att jag bor ju typ mitt i stan, så jag tog Elof ner till stan, åkte in till Synsam, bad de fixa mina glasögon, fick de fixade och åkte hem igen. Jag var så glad och nöjd när jag kom hem, nästan lika nöjd som jag var när jag kom hem från Clas Ohlsson! :-)
Så ja, onsdagen var väldig händelserik!

I torsdags var en lugn och fin eftermiddag, jag lagade mat med hemtjänsten och sen låg jag bara i sängen faktiskt och tittade på Bachelor, det var skönt.
Igår, fredags, efter jobbet var det dax för massage igen, och det var lika underbart som vanligt. Jag älskar att ta massage på fredagar, man avslutar veckan på ett härligt sätt (speciellt efter denna berg o dalbana veckan) också får man slappna av och komma ner i varv inför helgen.

Hoppas att ni har haft en fin vecka!