Frågor/svar

En fråga, hur fungerar det med saker i allmänhet
om du har Rulle med dig?
Typ kan du komma in på badhus, bussar, konserter eller bio?

Det funkar rätt bra, nu är min Rulle/rullstol ganska smidig över höga kanter
och så. När jag åker med klassen och badar så har jag Rulle för att jag ska slippa gå och
slösa energi på att gå från bussar och till badhus, så då har jag Rulle. När jag ska till badhuset
privat med mormor då tar jag inte Rulle för att bilen är så nära och man behöver inte gå så långt, om inte vi ska till stan efteråt, för då är det bra om vi har Rulle med oss.

Buss åker jag bara med skolan nästan om vi ska hitta på något
och då har vi rulle med oss. Då brukar jag och min assistent be bussmannen att
öppna den stora ingången så vi kommer in. Konserter har jag aldrig varit på men jag
tror att den är samma där att man får ställa Rulle någon stans.

Sen undrar jag vad  för musik du gillar,
om du har några idoler?

Jag har inte så någon jättestor favorit låt, jag gillar mycket blandat
ibland radio/pop låtar, ibland lugna låtar eller ibland party låtar,
så det är väldigt blandat. Samma sak med idoler
jag har inte någon stor idol som jag tycker är grym. Men om jag skulle bli tvingad
att välja så skulle de bli Per Gessle :).

Tack för frågan, vad glad jag blir
när ni vågar fråga saker, tack så mycket!
FRÅGA MER, om ni undrar något! 

Igår var Marko med mig på Move & Walk för första gången, det var roligt. Efter fikat så gick vi ut i skogen en liten bit med min pinne som jag fick hålla i. Jag missade när de gick ut i skogen förra gången för då var jag i klassen för vi hade lite mys innan skolavslutningen på kvällen. Då gick de samma väg som igår fast lite längre, nu gick vi samma väg fast lite kortare för vi hade lite kortare tid igår, men det var roligt eftersom jag missade förra gången. Så blev jag så glad när jag hörde att vi skulle gå ut i skogen.

För att förstå detta inlägget så måste ni först läsa det andra inlägget nedanför här, med rubriken ”Vad beror min CP på?”, tack!

En sak till…. eftersom jag blev tvungen till sugklockan så hade jag lite små fix här och där som jag sa i det förra inlägget som man behövde ta hand om, som sagt eftersom jag blev tvungen till sugklockan så hade jag ju en stor bulla där bak i mitt huvud och lite mer som man behövde ta hand om. M.m i mitt andra inlägg.

Jag fick min cp-skada när jag föddes, alltså det är medfött. Allt såg bra ut och så men när jag skulle ut så fastade jag, så jag kom ut genom kjäjsarsnitt, men jag hade tyvärr kommit lite för långt ner så man fick dra ut mig med sugklocka, och det gick, men det var ju försent jag mådde inte bra alls och fick ju kämpa så.

Mamma fick ens inte hålla mig utan pappa och några läkare sprang med mig, jag vet inte vad jag fick göra. Men på kvällen fick jag ligga i kovös på en avdelning som hette Geonatal, med slangar på bröstet och allt krogel. Jag fick en slang genom näsan också, så mamma fick mata mig med sked ibland och ibland vanligt, lite kornigt med alla slangar men det gick. Mamma och pappa fick sova på BB.

Efter tre veckor fick jag åka hem med pappa o mamma. Som jag sa i videon läkarna trodde inte att jag skulle kunna gå, och mamma och pappa trodde inte att jag skulle kunna prata. Så de gick en teckenspråkskurs. Vi visste ju att jag mådde dåligt när jag kom ut för att jag inte skrek men då visste vi inte att jag hade fått en CP-skada, som sagt de var vi 10 månaders ålder vi fick veta det.

Läkarna gjorde fel och det stod i tidningen sen. Jag har en medfödd cp-skada som påverkar hela kroppen!

Men titta så bra jag har det idag, trots assistent, rullstolar och hjälpmedel så fixade jag de. Mitt liv kunde inte bli bättre. Titta vilken go och glad tjej många tycker att jag är, trots kämpadet när jag var liten. Hallå. det kunde inte bli bättre, blogg, kändis, tidningar och beröm! :-)
I love my life!

Nu ska jag berätta en rolig grej som jag tänkt på idag i skolan. Vi kommer ha en fotbollstuneringsdag på onsdag, hela dagen, som vi har varje år med 4, 5 och 6:or. Jag kommer inte vara med, CP + FOTBOLL = SKADOR, och det vill man ju inte :). Två i klassen informerade om fotbollstuneringen idag, och de sa så här:
”Man måste vara med om det inte är så att man är skadad, eller om det beror på något annat som gör att man inte kan spela, så måste man självklart inte vara med”.

Vi hade bestämt att jag inte skulle vara med, men jag tänkte så här ändå:

”Vad bra att jag inte behöver vara med för jag har en cp-SKADA, en skada!” Hahaha, bra skämt va? :-) Jag har ju min cp-skada hela tiden:)

Jag har inte varit med någon gång.

Under hela min uppväxt så har mitt handikapp inte varit i vägen för mig, det har liksom varit naturligt för mig. Om jag inte hade fått mitt handikapp så hade jag inte varit den goa och glada Alice tror inte jag. Min familj/släkt bryr sig inte om att jag har ett handikapp, det har bara varit naturligt, och det är skönt. Jag har aldrig blivit särbehandlad av min familj, inte nu och inte när jag var liten heller. Jag har liksom accepteras som jag är. Det är så skönt. Om vi går tillbaka till särbehandlingen så har jag behandlats som om jag inte har ett handikapp, vi busar och knuffas på skoj när vi träffas, det är så skönt att bara kunna släppa sin CP ett tag och bara leva livet, för det kan jag när jag både är med Grimmarna och Löfarna. (Löfarna, Markos familj från grunden). Min familj stöttar om vi behöver det. Det är en riktig familj.

Jag är den enda som har ett handikapp eller en cp-skada i våran familj, men för det har inte de behandlat mig som luft, tvärtom de ha tagit han om mig, vi kan skoja och skratta utan problem, det är så härligt. Mina kusiner på mammas sida, de är ungefär lika gammal som jag, fast de är ”barn”/tonåringar så har det tagit mig så bra, de har aldrig sagt något fult ord om mig, de har inte  viskat om  mig, de har aldrig knuffats eller retats för att jag har en cp-skada. Varenda gång vi träffas med Grimm familjen eller om vi chattar så är de jättegulliga mot mig, vi skrattar, vi pratar, vi är raka vi ljuger inte eller viskar vi är helt enkelt väldigt gulliga mot varandra, det har inte varit några problem. Tack mina vackra kusiner! :). Att ha en CP i familjen har inte varit några konstigheter. Jag är CP men jag är inte min CP! Jag har alltid blivit accepterad för den jag är!

Ps. Kommer skriva om vad vi gjorde i helgen imorgon eller på måndag, bara så du vet!

Lite besök på fredagen innan pappa kom